Safewards – tryggare psykiatrisk vård

Med tio steg ska det bli bättre och säkrare för patienter och personal inom psykiatrisk dygnet runt-vård. Konceptet kallas Safewards och införs just nu i hela Sverige.

De tio stegen kallas insatser och delas in i tre grupper. Den första gruppen är Social gemenskap. Där hittar man bland annat Lära känna varandra-lapparna som nu finns på avdelningarna inom Norrbottens psykiatriska heldygns-vård. Där presenterar sig patienter och personal med personlig fakta. Vad man vill berätta väljer man själv, det kan vara allt ifrån vilken maträtt som är ens favorit till vad man gillar att göra.

– Om en patient vet att jag gillar skidskytte kan det kännas lättare att starta samtal. Vi kanske har gemensamma intressen, säger Terese Wahlroos, samordnare för Safewards och psykiatrisjuksköterska.

Ida Enqvist och Pernilla Linna Klippmark på psykiatrin i Sunderbyn bläddrar i lära känna-pärmen. Eftersom patienter ofta är hos dem en kortare tid fokuserar de på att presentera personalen. Det har visat sig att många har tacos som favoriträtt.

Att relationerna förbättras mellan vårdpersonal och patienter kan göra att patienterna känner sig mer engagerade i sin behandling och att risken för konflikter minskar. Internationell forskning visar att konfliktbeteenden som vägran att äta och ta mediciner, självskadebeteenden och avvikande från avdelningen kan minska med upp till 23 procent. Begränsande åtgärder som fasthållning, tvångsmedicinering och avskiljning kan minska med upp till 26 procent. Samsjuklighetsutredningen lyfter Safewards som en modell som ger positiva resultat när det gäller behov av att avskilja patienter samt hot och våld. 

För patienten kan det kännas bra att få berätta något positivt om sig själv som inte har koppling till ens psykiska sjukdom. Relationerna patienter emellan kan också stärkas av att de lär känna varandra bättre.

Inom Region Norrbotten införs Safewards överallt där vuxna patienter får psykiatrisk vård dygnet runt. Det innebär: rättspsykiatrin i Öjebyn, psykiatriska vårdavdelningar i Gällivare och Piteå och Sunderbyns vårdavdelningar, beroendeavdelningen och akutpsykiatriska avdelning.

Projektet startade efter sommaren förra året. Terese Wahlroos är samordnare. 80 procent av hennes tid arbetar hon med att införa Safewards, resten av tiden arbetar hon som psykiatrisköterska på rättspsykiatrin i Öjebyn.

”Jag har jobbat inom rättspsykiatrin sedan 2007 ungefär och tycker att det är ett otroligt intressant jobb.” säger Terese Wahlroos.

Safewards handlar om att förstå patienterna, bygga relationer och minska otryggheten. Patienterna är mer än sina diagnoser och symtom. Modellen verkar för ett arbetssätt som inkluderar både patienter och personal. Genom patientdelaktighet och samskapande stärks tillit och risk för konflikt och tvångsåtgärder minskar.

– Den stora styrkan med Safewards är inte att det är något nytt och revolutionerande utan just att det är bekant. Genom modellen kan vi konkretisera den psykiatriska omvårdnaden och får en bekräftelse på att vi gör på rätt sätt. Dessutom kommer vi arbeta på samma sätt överallt. Det är bra både för patienterna och oss som jobbar här.

Även om innehållet i Safewards redan är bekant tror Terese Wahlroos ändå att det kommer att få positiv påverkan.

– Ja, absolut! Inte minst för vikarier och nyanställda, där tror jag att vi kan höja kompetensen snabbt tack vare att det blir så konkret hur vi ska jobba.

På psykiatrin i Sunderbyn har man satt upp lappar med vänliga ord i de gemensamma utrymmena för att påminna om att använda ett positivt språk. Vilka ord man använder och vad man fokuserar på kan också användas i insatsen som kallas positiv rapportering. Där handlar det om att lyfta framsteg och inte låta känslan efter negativa händelser spilla över på nästa arbetspass och de som arbetar då.

Innan jul infördes insatsen Vänliga ord som finns i gruppen Prata med och om patienter. Det handlar om att när personal behöver be patienter att göra något, att sluta med något eller säga nej till något uttrycka det respektfullt och vara flexibla. Istället för att reflexmässigt säga nej om något inte går att göra kanske man kan föreslå en annan lösning.

Varje insats tar sex-åtta veckor att införas. På avdelningar med heldygnsvård jobbar personalen i skift och därför tar det tid innan kunskapen har nått alla. Målet är att alla insatser ska ha införts våren 2024.

Adam Faye är sjuksköterska på rättspsykiatrin. Bakom honom hänger hans presentationsbild där han berättar vilka språk han pratar, att han drömmer om att resa till alla världens kontinenter och att han älskar att spela djembe.

Ett exempel på en insats som ska införas är Utskrivningshälsningar. Det är en hälsning som en patient som skrivs ut får skriva till kommande patienter. Hälsningarna hängs med fördel upp i närheten av intagningen, så att nya patienter kan se dem på en gång. Att se hoppfulla hälsningar från tidigare patienter kan vara ett ljus mitt i den kris som en inläggning ofta innebär.

– Inom psykiatrin skriver en del patienter in sig själva, men till oss på rättspsykiatrin kommer de ofrivilligt och vet inte hur länge de kommer att behöva vara kvar. Tänk att i den stunden få läsa en hälsning från någon som varit hos oss och nu mår bättre.

Therese Nordlund, Linda Engström, Tarquin Shepherd, Adam Faye och Terese Wahlroos är fem av ungefär 200 personer som jobbar på rättspsykiatrin i Öjebyn.

Att lämna svåra besked till en patient på rätt sätt är en annan insats.

– Det kan handla om att en ansökan om permission blir avslagen, att dina mediciner ska justeras eller att du fått höra något från en anhörig. Det är väldigt individuellt, för en del är det en stor besvikelse att inte bli utskriven och för en annan är det en lika stor kris att få veta att man ska bli utskriven.

På rättspsykiatrin i Öjebyn ser man särskilt fram emot att införa något som kallas lugnande stöd. Patienterna kan ha både en medicin som de tar regelbundet och vid behovs-medicinering. Tanken är att de lugnande stöden ska minska tillfällig ångest och stress. Det långsiktiga målet är att stödja patienten hitta egna strategier för att hantera ångest och stress och genom det även minska vid behovs-medicineringen.

– Vi har bland annat köpt in fotbad och annat som kan hjälpa en att slappna av. Det kommer att bli en jättebra grej och jag tror att vi kommer att se en skillnad i medicinlistorna om ett år, säger Therese Nordlund, enhetschef på rättspsykiatrin.