Bilförare får körförmågan bedömd i Kalix

Den trafikmedicinska enheten i Kalix utreder människors lämplighet som bilförare, exempelvis efter en stroke eller vid demenssjukdom. ”Vår uppgift är att ge en rättvis och kvalificerad bedömning av förmågan att köra bil”, säger Anna Häggström, arbetsterapeut.

Den trafikmedicinska enheten håller till på entréplan i Kalix sjukhus, hus C. Hit kommer människor från hela länet som behöver få sin kompetens som förare utredd. Ett team tar emot, bestående av läkare, psykolog och arbetsterapeut.

Den här fredagen är ingen inbokad och det finns tid för en intervju med Anna Häggström. Hon har arbetat på enheten som arbetsterapeut sedan starten 2013, då verksamheten invigdes och började drivas i landstingets regi.

– Före det hade innehållet utvecklats i projektform under några år, berättar hon.

Kognitiv svikt

Teamet gör drygt 100 utredningar varje år av människor som har en skada, sjukdom eller annan nedsättning som misstänks kunna inverka på förmågan att köra bil.

– Det kan handla om personer med kognitiv svikt och demenssjukdom eller andra typer av skador på hjärnan, exempelvis sådana som uppstått vid en stroke eller en traumatisk hjärnskada. Även andra neurologiska sjukdomar, exempelvis Parkinson, kan förekomma, berättar Anna Häggström.

Ytterligare en grupp är människor med neuropsykiatriska nedsättningar, NPF. Det rör sig i regel om yngre som ska ta körkort eller köra upp för högre behörigheter.

– Där är frågan om de ska börja köra bil eller en annan typ av fordon, medan det för de äldre handlar om det är dags att sluta köra bil, förklarar hon.

Tar emot remisser

De flesta som testas vid den trafikmedicinska enheten är över pensionsåldern och 75 procent är män. En del har fått veta av sin läkare att de behöver kolla upp sin körlämplighet av medicinska skäl. Andra har blivit stoppade av polisen och i samband med det fått sitt körkort omhändertaget.

– Många läkare klarar att göra en korrekt och rättvis bedömning på egen hand. De är också skyldiga att anmäla till Transportstyrelsen om det finns medicinska skäl för en patient att inte fortsätta köra bil. Men är det ett svårbedömt fall eller om man tycker att det är en känslig fråga så får man gärna remittera patienten till oss, säger Anna Häggström.

Vid en datorskärm studeras förmågan att uppfatta och hantera flera saker samtidigt under bilkörningsliknande förhållanden.

Ett besök på enheten tar en dag i anspråk. Det inleds med ett möte där teamet gemensamt samtalar med personen, som ofta har närstående med sig. Därefter följer enskilda besök med de olika professionerna.

– Läkaren gör en kort medicinsk undersökning samt en synkontroll. Hon har också gått igenom tidigare journaler, så att vi vet att vi beaktar det som är medicinskt viktigt i frågan, förklarar Anna Häggström.

Efter det följer ett besök hos psykologen.

– Hon har fokus på kognitiva funktioner och förutsättningar. Undersökningen sker med hjälp av olika test som är forskningsmässigt prövade gentemot bilkörning.

Överinlärd förmåga

Som arbetsterapeut tar Anna vid där psykologen slutade och fortsätter att undersöka de kognitiva förmågorna.

– Jag gör flera tester som är mer praktiska till sin natur. Dit hör en undersökning av simultan- och reaktionsförmågan under bilkörningsliknande förhållanden. Med hjälp av ett vägmärkestest tar vi reda på om personen uppfattar saker på rätt sätt och tillräckligt snabbt, berättar hon.

Här gäller det att para ihop rätt vägmärke med rätt situation tillräckligt snabbt.

Bilkörning brukar beskrivas som en överinlärd förmåga, vilket innebär att de flesta klarar att sätta sig i bilen och gasa och bromsa.

– Det är i regel inte det momentet som blir påverkat vid sjukdom eller kognitiv nedsättning. Men samtidigt som du gör det överinlärda så måste du kunna behålla uppmärksamheten och agera utifrån det som händer runt omkring dig. Det är främst den delen som vi försöker fånga upp med testerna, säger hon.

Ökad risk

I samtalet med patienten brukar Anna Häggström förklara att man behöver vara ”lagom snabb och lagom noggrann” när man kör bil.

– Du får inte vara så snabb att du blir slarvig och missar saker, men du får inte heller vara extremt långsam. Bägge beteendena kan medföra en ökad risk i trafiken.

Efter de olika testerna får personen åka hem och teamet går tillsammans igenom resultatet. Ungefär hälften av förarna brukar bli godkända för fortsatt bilkörning.

– Andra gånger är det uppenbart att personen inte ska fortsätta köra, det har varit alltför stora svårigheter vid testerna, säger hon.

Observerar i trafiken

I vissa fall är det ändå svårt att avgöra en persons lämplighet att köra bil – resultatet av testerna är inte entydigt. Då kallas han eller hon till ett praktiskt körtest, som utförs med hjälp av en trafiklärare i en bil med dubbelkommando.

– Om vi är tveksamma vill vi se föraren ute i trafiken och observera hur man hanterar de situationer som uppstår där. En del kan kompensera för de nedsättningar som visat sig under testerna på enheten, säger Anna Häggström.

Under 2023 genomförde det trafikmedicinska teamet 120 undersökningar. Från vänster Elin Wenngren, PTP-psykolog, Anna Häggström, arbetsterapeut, och Pamela Andersson, allmänläkare, ansvarar för bedömningar av människors körförmåga. Saknas på bilden gör neuropsykologerna Lars Jacobsson och Sofia Ryytty Stålnacke, som vid behov medverkar vid utredning och bistår med konsultation och handledning. Foto: Privat

Under en timmes tid får föraren visa hur han eller hon klarar av olika trafikmiljöer. Anna Häggström åker med i baksätet, iakttar hur personen agerar och för in resultaten av de olika momenten i ett protokoll. Det handlar bland annat om hur föraren manövrerar bilen, anpassar farten, följer trafikregler, placerar fordonet på vägen och har uppsikt över andra trafikanter.

– Trafikläraren ansvarar för instruktioner och säkerhet. Är det stora svårigheter händer det att vi måste avbryta, det känns helt enkelt inte säkert. Men de flesta kan fullfölja rundan. Körningen läggs sedan till den sammanlagda bedömningen, säger hon.

Olika reaktioner

Att få besked att man inte får fortsätta att köra bil kan vara omtumlande, för att inte säga chockartat. Det kan dels leda till en identitetskris, dels göra att det blir besvärligt rent praktiskt att förflytta sig. För den som bor utanför ett samhälle kan det till och med innebära att man behöver lämna sin bostad.

– Det är väldigt olika hur man reagerar när jag ringer och lämnar beskedet. En del har svårt att ta till sig det och hittar förklaringar till varför det inte stämmer – man var ovan vid bilen, ovan vid att köra i Kalix eller något annat. De har kanske själva inte upplevt några problem när de kört hemma, i sin egen bil. Även det kan vara en följd av sjukdomen eller nedsättningen; man saknar insikt om att man har problem och har inte förmåga att ta till sig resultatet, berättar hon.

Andra personer går att resonera med. De accepterar beskedet och förstår vad som ligger bakom bedömningen.

– Vi strävar alltid efter att komma till något slags samförstånd, där personen förstår varför bedömningen blivit som den har blivit. De flesta vill absolut inte vara orsak till att det ska hända något i trafiken.

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta:

• Den trafikmedicinska enheten hör till Kompetenscentrum Rehabiliteringsmedicin.
• Enheten ska vara ett stöd för andra verksamheter i Region Norrbotten. Den fungerar även som ett kunskapscentrum för trafikmedicinska frågor.
• Privatpersoner som vill få sin körförmåga bedömd kan själva kontakta enheten.
• Under 2023 genomförde teamet 120 undersökningar. Samma år gjordes 22 praktiska körtest, varav hälften av förarna godkändes.
• Läkare har en skyldighet att anmäla till Transportstyrelsen om en person är medicinskt olämplig att ha körkort. Om det handlar om en svårbedömd patient, eller om frågan riskerar att skada relationen mellan läkaren och patienten, går det bra att remittera till den trafikmedicinska enheten.