Validering – ett sätt att få kompetens värderad

Länet är i skriande behov av arbetskraft. Vid regionala utvecklingsavdelningen satsar man nu i projektet Valideringscentrum i Norrbotten på ett snabbspår för att det ska gå att anställa människor med rätt kompetens.

Det kallas validering när någon som redan har kunskaper på olika områden men saknar formell utbildning får dem erkända på papper. Caroline Stafström i Luleå är strateg inom kompetensförsörjningsområdet vid avdelningen för regional utveckling i Region Norrbotten. Hon är även projektledare för Valideringscentrum i Norrbotten som sedan 2023 har tagit vid där tidigare projekt på området har avslutats. Att regionen arbetar med frågan är naturligt.

– Validering är viktigt för kompetensförsörjningen som är viktig för regionen, säger hon.

I Norrbotten innebär etableringen av flera stora industrianläggningar att rekryteringsbehovet kommer öka inom de flesta yrkesgrupper, om inte utvecklingen ska bromsas upp.

– För att möta rekryteringsbehovet behövs det ny utbildad personal men det behövs också att den redan befintliga kunskapen hos invånare både i och utanför Norrbotten nyttjas på bästa sätt. Och det är då validering är ett viktigt verktyg, konstaterar hon.

Skrivits in i skollagen

Validering kan vara relevant både för nysvenskar som kanske inte har jobbat i Sverige tidigare och för infödda som vill kompetensväxla eller av andra skäl behöver få sitt kunnande verifierat.

Inger Holgersen i Arjeplog är anställd av regionen som samordnare för projektet. Hon har tidigare erfarenhet av arbete inom kommunal vuxenutbildning.

– Man har pratat om validering länge i skolvärlden men inte riktigt vetat vad det har varit, berättar hon.

På senare år har kraven på att de kommunala vuxenutbildningarna ska erbjuda validering skärpts och skrivits in i skollagen.

Skolverket definierar validering så här: ”Med validering avses en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande, oberoende av hur det förvärvats. Det innebär att kunnande kan ha förvärvats såväl genom formell utbildning som genom informellt lärande. Personen kan exempelvis ha fått sitt kunnande genom studier eller samhällsliv och arbetsliv.”.

Caroline Stafström är strateg vid regionala utvecklingsenheten i Region Norrbotten och projektledare för Valideringscentrum i Norrbotten.

Inger Holgersen, Arjeplog, är anställd av Region Norrbotten som samordnare i projektet.

Undersköterskeyrket

De kommunala vuxenutbildningarna, Komvux, är skyldiga att erbjuda elever som så önskar en kartläggning av deras kunskaper, som senare kan leda till en validering.

– Vid kartläggningen tittar man på allt du har gjort hittills i livet. Har du läst någonting, jobbat med någonting, har du tagit hand om en äldre släkting under period, har du båtcertifikat och så vidare. Allt kan malas ihop för att se om det finns någonting att ta av, säger Inger Holgersen.

Den vanligaste valideringen i länet än så länge görs mot undersköterskeyrket.

– Kan vi se att du redan har klarat av delar av momenten i utbildningen så kanske du inte behöver läsa allting i den kursen, utan bara de delar som saknas efter jämförelse med de kunskaps- och kompetenskrav som finns. Det kan exempelvis handla om palliativ vård, där du varit med och vårdat din farmor i livets slutskede. Det går att spara otroligt mycket tid på det sättet, förklarar Inger Holgersen.

Branschvalidering

På samma sätt är det med andra yrken. Det går att genomföra validering i stort sett inom alla yrkesutbildningar som Komvux erbjuder.

Det finns också branschvalidering som innebär att branschorganisationerna bestämmer vad som ska krävas i ett yrke för att man ska bli validerad, men det har projektet inte riktat in sig på ännu.

– Vi har avgränsat oss mot yrkesutbildningar, både kommunala och de som externa uppdragsgivare utför åt kommunerna, säger Inger Holgersen.

Det finns flera vinster med att jobba med validering.

Projektet Valideringscentrum Norrbotten ska inte arbeta med själva valideringarna, utan stötta kommunerna och de privata utbildningsaktörerna i deras arbete.

– Vi hjälper till att skapa gemensamma strukturer och samverkan, att skapa förutsättningar och sprida information. Vi jobbar också för att alla ska arbeta på samma sätt enligt den nordiska kvalitetsmodellen så att valideringen ska bli kvalitetssäkrad, säger Caroline Stafström.

Större möjligheter

Den kommun som inte själv har kapacitet att erbjuda en viss validering skulle kunna låta en elev genomföra valideringen i en annan kommun. Det gäller då bara att säkerställa att alla följer samma kvalitetskrav på valideringen så att det är likadant över allt.

– Vi vinner så mycket om kommunerna går ihop istället för att agera som enskilda öar. Det ger oss mycket större möjligheter, säger Inger Holgersen.

På sikt hoppas de att det etableras ett permanent regionalt valideringscentrum. Det skulle möjliggöra samsyn och samordning för att effektivisera validering som verktyg, bland annat genom en portal för valideringsutförare.

– Ett utvecklingsarbete har påbörjats gentemot en regional stödstruktur i syfte att främja kompetens och kapacitet hos utförare inom validering. Detta bland annat med anledning av kommunernas ökade skyldighet till validering inom Komvux. Här behöver vi hjälpas åt, säger Caroline Stafström.

Text och foto: Frilansjournalisten Ulrika Vallgårda/Yours

Fakta/Validering

Den som tänker börja på Komvux har rätt till en inledande kartläggning av sitt kunnande och under vissa förutsättningar få sitt kunnande erkänt genom validering.

Ansvaret ligger på hemkommunen och i regel är det studie- och yrkesvägledarna som gör kartläggningen.

Det finns också en skyldighet att se till att en elev erbjuds validering om det finns behov och gagnar elevens utbildning så att den kan genomföras snabbare.

Valideringsprocessen innehåller följande två steg:

• En fördjupad kartläggning av elevens kunnande då man går igenom alla dokument som exempelvis arbetsintyg, betyg och intyg från utbildningar. Om det behövs ska man också genomföra ett samtal med personen för att få mer information.
• En bedömning av elevens kunnande. Då kontrolleras och bedöms om kunnandet motsvarar de kompetenskrav som valideringen avser. Syftet är att det ska leda till ett erkännande av personens kunnande oberoende av hur det har förvärvats.

Den som har genomgått en validering ska få ett intyg på det av rektorn. Det finns också möjlighet för eleven att begära att få ett betyg. Betyg efter validering sätts genom prövning.

Källa: Skolverket

Fakta/Projektet

• Regionen är projektägare för Valideringscentrum i Norrbotten och samverkanspart är Kommunförbundet Norrbottens Kommuner där alla 14 kommuner ingår.
• Tillväxtverket har bidragit med ekonomiskt stöd och budgeten på det ett- och ett halvåriga projektet ligger på sex miljoner kronor.
• Tre personer är anställda i projektet, varav två av regionen och en av Norrbottens Kommuner.