Din psykiska hälsa
En god hälsa är när du mår bra både fysiskt och psykiskt. Oavsett vilket hälsotillstånd du har finns det mycket du kan göra för att må så bra som möjligt.
Det finns olika typer av hälsa som till exempel fysisk hälsa, sexuell hälsa och psykisk hälsa. Den här texten fokuserar på den psykiska hälsan och vad du kan göra för att må bättre.
Alla mår dåligt ibland och det går inte att må bra eller vara glad hela tiden. Men det finns mycket du kan göra för att må så bra som möjligt, oavsett vad du går igenom eller har svårt med i livet. Genom att fokusera på det som går att påverka kan du förbättra både din fysiska och psykiska hälsa.
Detta kan du göra nu
- Prata med någon
Det är alltid bra att prata med någon om hur du mår. Ofta kan du lära dig mycket från andra om hur du kan tänka och göra för att må bättre. Det är också viktigt att be om hjälp när du behöver. - Skriv ner dina tankar och känslor
Det kan kännas skönt att skriva av sig och göra att du får distans till det du tänker och känner. Att sätta ord på dina tankar och känslor kan också hjälpa dig att förstå varför du mår dåligt och vad du behöver för att må bättre. - Aktivera dig
Det finns många olika sätt att aktivera sig. Fundera över om det finns något särskilt du vill eller behöver göra just nu för att må bättre. Det kan till exempel vara att röra på dig, göra en avslappningsövning, hålla på med en hobby eller städa.
Detta kan du göra över tid
- Försök att äta och sova bra
Att äta ordentligt och få tillräckligt med sömn är viktigt för att du ska må bra och orka göra saker för att må ännu bättre. - Sätt upp mål
Fundera över vad du vill och behöver göra över tid för att må bättre. Det kan till exempel vara att röra på dig mer i vardagen, eller att oftare göra något som är viktigt för dig. Sätt upp tydliga mål som inte känns för svåra. - Mjukstarta
Det är okej om du ibland inte lyckas nå ditt mål eller göra det du tänkt. Att börja med nya vanor kan vara svårt i början eftersom hjärnan behöver tid att lära och vänja sig vid nya saker. Det viktigaste är att du fortsätter försöka även om det känns svårt. -
Ta en paus från sociala medier
I sociala medier visas många idealbilder och det är vanligt att känna sig stressad och jämföra sig mycket med andra. Fundera över hur du använder sociala medier och hur det påverkar dig. Försök att begränsa mängden information som du tar del av, och sluta följa konton som får dig att må dåligt. Testa också att ta en paus från mobilen ibland, till exempel när du åker buss eller gör något du gillar. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att du begränsar din skärmtid till 2–3 timmar per dag.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid till dig som är 13–18 år (folkhalsomyndigheten.se)
Gör det som funkar för dig
Ibland kan det kännas svårt och stressigt att göra allt du "borde" för att må bättre. Tänk på att det är enklare att lyckas om du fokuserar på att göra en eller några få saker i taget, istället för att försöka ”fixa” allt på en gång. Kom också ihåg att ge dig själv beröm för alla framsteg du gör.
Du behöver inte göra ditt bästa hela tiden. Det är viktigt att du pausar och vilar från att prestera ibland så att du kan återhämta dig ordentligt. Du återhämtar dig när du gör saker som du tycker är kul eller avkopplande.
Alla behöver olika saker för att må bra. Därför kan du behöva testa dig fram för att ta reda på vad som funkar för just dig.
Tips!
Här är fler tips på vad du kan göra:
- rör på dig (promenera, träna, yoga)
- aktivera dig och testa nya saker
- var kreativ (måla, fotografera, skriva, pyssla, sjunga)
- gör avslappningsövningar (meditera, mindfulness)
- umgås med eller hör av dig till någon som brukar få dig att må bra
- lär dig mer om psykisk hälsa
- försök att hitta balans i livet.
Psykisk hälsa är hur du mår i dina känslor och tankar. Att må bra psykiskt är när du känner dig glad, trivs med livet och känner att du klarar av utmaningar i vardagen. Din psykiska hälsa påverkas av många olika saker, till exempel av dina relationer, vad du är med om och hur du ser på dig själv.
Film om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)
När du mår dåligt psykiskt kallas det för psykisk ohälsa. Det går att ha lindrigare psykisk ohälsa och svårare eller mer allvarlig psykisk ohälsa. Lindrigare psykisk ohälsa kan till exempel vara att du ofta känner dig stressad, orolig eller nedstämd. Svårare och mer allvarlig psykisk ohälsa kan till exempel vara om du har svår ångest, ett självskadebeteende eller en ätstörning.
Sök hjälp
Det kan hjälpa mycket att prata med en vän eller närstående om hur du mår, men om du känner att psykisk ohälsa påverkar dig mycket i vardagen kan du behöva mer hjälp. Kroppsliga problem och sjukdomar kan också göra att du mår dåligt psykiskt. Därför kan du behöva ta kontakt med elevhälsan eller en vårdcentral för att undersöka och få hjälp med din fysiska hälsa.
Diagnoser är namn på olika hälsotillstånd och sjukdomar. De används i vården för att kunna ge rätt hjälp och behandling. Diagnoser kan också hjälpa dig att förstå dig själv och andra bättre.
Vissa diagnoser föds man med och andra kan utvecklas över tid, till exempel om du går igenom en kris eller har varit med om något skrämmande. Diagnoser finns för de flesta hälsoproblem, svårigheter och känslotillstånd. Det finns diagnoser för bland annat depression, ångest, adhd och ätstörningar, men också för sömnproblem, mardrömmar, relationsproblem och ilska.
Att få en diagnos
När du söker hjälp och får kontakt med vården får du prata med en behandlare (till exempel en sjuksköterska, kurator, psykolog eller läkare). Behandlaren bedömer och utreder vilken typ av psykisk ohälsa och diagnos du har. Varje diagnos har kriterier som du behöver uppfylla för att få just den diagnosen. Därför får du svara på frågor, fylla i formulär och ibland genomföra olika tester. Behandlaren behöver i de flesta fall också fråga dina vårdnadshavare om hur du mår och fungerar, och i vissa fall även andra närstående som till exempel lärare på din skola.
Med hjälp av informationen om ditt mående och diagnosen kan behandlaren erbjuda rätt hjälp och behandling. Om du till exempel får diagnosen depression kommer du att få en behandling för det.
Neuropsykiatrisk utredning för till exempel adhd och autism (1177.se)
Vanliga diagnoser
Inom psykiatrin och vården används många namn och begrepp för att beskriva olika typer av psykisk ohälsa, tillstånd och diagnoser. I listan nedan beskrivs några av de vanligaste.
Vanliga tillstånd och diagnoser:
- Ångestsyndrom
Gemensamt för alla ångestsyndrom är att känna starka känslor av oro och ångest som påverkar ens liv negativt. De vanligaste diagnoserna är generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom, social ångest, separationsångest, specifika fobier, tvångssyndrom (OCD) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). - Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)
NPF är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. De vanligaste NPF-diagnoserna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. NPF innebär att vissa delar av hjärnan fungerar annorlunda än hos personer utan en NPF-diagnos. - Affektiva tillstånd
Affektiva tillstånd innebär att känna sig nedstämd, deppig eller att uppleva andra starka och intensiva känslor. Exempel på affektiva tillstånd är diagnoser som depression och bipolär sjukdom. - Ätstörning
Att ha en ätstörning innebär att man fokuserar mycket på och känner ångestkänslor kring mat, vikt och kroppen. Exempel på ätstörningsdiagnoser är anorexi, bulimi och hetsätningsstörning.
Du kan ha flera diagnoser samtidigt
Det går att ha flera diagnoser samtidigt. Om du till exempel har en depression är det vanligt att också ha problem med ångest. Det är också vanligt att personer med adhd samtidigt har en annan NPF-diagnos (till exempel autism eller Tourettes syndrom). Om du har en NPF-diagnos kan du också ha annan psykisk ohälsa (till exempel stress eller sömnproblem).
Hur du mår psykiskt beror på både arv och miljö. Arv innebär att vissa typer av psykisk ohälsa och diagnoser kan vara ärftliga, och att flera personer i samma familj eller släkt kan ha samma diagnos. Miljö innebär att din psykiska hälsa påverkas av dina relationer och vad du är med om i livet. Dina levnadsvanor (mat, sömn och motion) påverkar också din psykiska hälsa.
Skydds- och riskfaktorer
Din psykiska hälsa påverkas mycket av vad som händer i livet. Allt som du gör och är med om kan delas in skyddsfaktorer och riskfaktorer. Skyddsfaktorerna skyddar mot riskfaktorerna och minskar risken för psykisk ohälsa. Skyddsfaktorerna hjälper dig också att klara av utmaningar i livet, till exempel stress inför ett prov, konflikter och kriser.
Alla går igenom svåra saker i livet och mår dåligt i perioder. Men de skyddsfaktorer som finns i ditt liv gör det lite lättare att hantera problem och motgångar under livets gång.
Exempel på skyddsfaktorer:
- bra och stöttande relationer (vänner, familj, kärlek)
- en meningsfull fritid (hobby, fritidsaktiviteter)
- regelbunden rörelse och att äta bra
- bra sömn och tillräckligt med återhämtning.
Exempel på riskfaktorer:
- ekonomiska problem
- utanförskap (ensamhet, mobbning, diskriminering)
- problem hemma eller i familjen
- skadligt bruk och beroende (nikotin, alkohol, droger)
- sjukdom eller skada
- kris och allvarliga händelser.