Tommys dolda talang är en tillgång för ambulansen

I regionens ambulanssjukvård arbetar man med inte mindre än fem olika digitala system. Det handlar om alltifrån EKG-övervakning till kartläsning och kommunikation. Tommy Mattsson i Boden är teknikansvarig och länssamordnare. ”Jag har alltid varit intresserad av teknik och nördat ner mig i det” berättar han.

När ett larm går från SOS Alarm till ambulansen hamnar det direkt hos en ledig bil. Finns det trafikljus utanför slår de automatiskt om. En karta på en skärm framme i ambulansen visar exakt vilken väg besättningen ska köra. De trycker på en knapp i sin kommunikationsradio och kommer genast i kontakt med all personal hos SOS Alarm, polis och räddningstjänst som är inkopplad på samma ärende – även i Norge och Finland om det krävs.

När de kommer fram till platsen rapporterar de i en läsplatta in hur många skadade eller sjuka det finns och hur allvarligt det är. De registrerar vilka åtgärder de vidtar i ambulansens eget journalsystem, som direkt blir tillgänglig för personalen inne på akuten. Vid behov kopplar de upp patienten till en portabel apparat som mäter EKG, blodtryck, puls och syremättnad i blodet. Alla värden kan följas i realtid inne på sjukhusets akutmottagning.

Så ser den moderna ambulansvården ut.

Tommy Mattsson jobbar med tre skärmar. På mittenskärmen visas SOS Alarms webbkarta där det i realtid syns var alla ambulanser befinner sig. På höger skärm visas Paratus, ambulansens system för bland annat navigering.

Prio etta

Tommy Mattsson har sin arbetsplats på avdelningen för administrativ service i Boden, där han huserar i två rum intill varandra. I det ena har han sin sambandsutrustning och en dator med flera skärmar samt några läsplattor som han testar sina system i. På en av datorskärmarna ser han SOS Alarms larmkarta med alla ambulanser som är ute och kör i länet just nu och vilken prioritet larmen har, det vill säga hur brådskande de är.

– Den här ambulansen är framme på en prio etta och även den här, säger han och pekar ut två rörliga punkter med varsitt nummer på kartan.

Sparsmakat med tekniska hjälpmedel

I det andra rummet är det proppfullt av tekniska apparater.

– Det här är den senaste routern som finns från vår leverantör och den kräver elva antenner, berättar han.

När Tommy Mattsson som 18-åring började jobba inom räddningstjänsten och ambulansen, som på den tiden hörde ihop och sorterade under kommunen, var det sparsmakat med tekniska hjälpmedel.

MobiMed visar EKG, blodtryck, syremättnad i blodet med mera i realtid. 

En stationär Rakelenhet, som finns på varje hälsocentral som har ambulansstation.

Högtekologisk arbetsplats

Idag är ambulansen en högteknologisk arbetsplats med flera avancerade digitala system som gör vården både snabbare och säkrare. Sedan 2006 är Tommy Mattsson tekniskt ansvarig och länssamordnare för ambulanssjukvården i Norrbotten.

– Jag hade en dold talang … Om det blev fel någonstans kunde jag härleda vad det berodde på, var felen uppstod. Jag tror det var därför jag blev handplockad till jobbet, säger han leende.

Han är fortfarande bra på att spåra var felen sitter de gånger det inträffar.

– Det bygger mycket på erfarenhet, särskilt som vi jobbar med flera olika system och flera olika leverantörer.

Tommy Mattsson i ett överfullt teknikrum.

Började av en slump

Att han började jobba inom ambulansen var en slump. På den tiden, i början av 1980-talet, kunde man komma in som deltidsbrandman utan utbildning. Han blev sedan kvar, gick utbildning till brandman på Rosersberg och senare även till ambulanssjukvårdare på vårdhögskolan i Boden.

När han utsågs till tekniskt ansvarig var hans första uppgift att ingå i en projektgrupp som upphandlade ett nytt utlarmningssystem.

– Fram till 2006 hade ambulanspersonalen bara vanliga personsökare, men det kunde klicka ibland och det var inte hundraprocentigt säkert att larmen gick ut, berättar han.

Säkrare och snabbare

Kommunikationen i det nya telecall-systemet går via ambulansens egen larmserver, ut via regionens eget nätverk till noder i de larmskåp som finns på varje station och vidare ut till ambulanspersonalens personsökare, vilket är betydligt säkrare.

– Dels är det snabbare, dels har inget larm kunnat missas, utan det har funkat till 100 procent, vilket inte var fallet tidigare när systemet var analogt.

Med det nya systemet får de även en historik på de utlarmningar som varit, vilket är bra om det har blivit fel någonstans längs vägen. Om någon anmäler ett fall kan de enkelt gå in och se efter vad som har hänt.

På skärmen visas de larm som kommer in. På skrivbordet ligger en router.

Först i världen

Det är SOS Alarm som har koll på vilka ambulanser som är lediga och dirigerar dem.

– Vi var nog först i världen med att börja använda den här varianten av utlarmning och det har fungerat fantastiskt bra.

Några år senare, 2010, var det dags för nästa steg i utvecklingen, då ambulanssjukvården i Norrbotten tillsammans med övriga blåljusorganisationer, som polis och räddningstjänst, började använda Rakel. Det är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning för organisationer med ansvar inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ansvarar för det.

– Rakel är ett krypterat talkommunikationssystem och med det kan jag prata med folk var som helst i Sverige, förklarar Tommy Mattsson, som hade den viktiga rollen som projektledare.

Två olika storlekar av Rakelterminaler.

Rakel

I varje ambulans finns idag en Rakelterminal. Alla som jobbar i ambulansen har dessutom en handburen Rakelterminal i form av en kommunikationsradio.

I samband med införandet satte de även in Rakelmodem i larmskåpen på stationerna för att få en stabil reservväg för utlarmning.

Fördelen är att det är betydligt mer robust än telefonnätet, har täckning i stort sett överallt och garanterat där det finns mer än 200 personer bosatta. Det tutar heller aldrig upptaget.

På senare år har man genom finansiering i två EU-projekt fått möjligheten att bygga ihop Rakel med först den norska och därefter den finska motsvarigheten. Tommy Mattsson ingick i en av de arbetsgrupper som såg till att det blev möjligt.

– Det är för att vi ska kunna samverka över gränsen när behovet uppstår.

Hade du kunnat föreställa dig den här utvecklingen när du började som 18-åring?
– Nej, då kände man ju inte till någonting om det vi har idag. Kommunikationen gick genom något som motsvarande en jaktradio och dokumentationen utförde vi med papper och penna.

När de första bärbara mätinstrumenten för blodtryck och EKG – MobiMed – kom var de lika stora som en mindre tv-apparat, men med tiden har de blivit mindre. Till en början var ambulanspersonalen mycket skeptisk till att jobba med dem. Nu för tiden vill ingen jobba utan dem.

– Alla tekniska framsteg har varit väldigt viktiga för vården, säger Tommy Mattsson.

Text och foto: Ulrika Vallgårda, frilansjournalist/Yours