Fasta akutläkare – ett lyft för hela kliniken

Kiruna sjukhus har byggt upp en fungerande akutläkarorganisation, där tre specialister och nio ST-läkare bemannar akutmottagningen dygnet runt. ”Fasta läkare på plats betyder mycket för klinikens utveckling”, säger Tone Antonsson, läkarchef och specialistläkare i akutsjukvård.

En akutläkare är specialiserad på att ta hand om och stabilisera akuta skador och sjukdomar i det inledande skedet. Det är en relativt ny specialitet – akutsjukvård infördes som en basspecialitet 2015 (se fakta nedan).

I Kiruna har verksamhetschefen Helena Fredriksson Ågren varit med och startat upp akutläkarmodellen, som efterhand kommit att betyda mycket för sjukhuset, patienterna och upptagningsområdet.

– Patienterna kan känna sig trygga med att den läkare de träffar på akuten har hög kompetens och att de inte behöver bollas runt. De får direkt en helhetsbedömning utifrån sina symtom av en och samma läkare, säger hon.

Bättre tillsammans

Akutläkarnas specialistkompetens leder också till kortare ledtider på akuten. Att patienten snabbt får både rätt diagnos och rätt behandling ökar patientsäkerheten. Samtidigt ökar tryggheten för alla medarbetare, oavsett profession.

– Med egna läkare på mottagningen förbättras arbetsmiljön. Gemensamma arbetsplatsträffar, planeringsdagar och andra forum gör att teamen svetsas samman och blir högpresterande, säger Tone Antonsson.

Tidigare bemannades akutmottagningen i Kiruna främst av AT-läkare, med olika specialister som back-up i bakgrunden.

– Nu kan vi arbeta ihop och tillsammans bli bättre, i stället för att sjuksköterskorna och undersköterskorna ständigt ska behöva jobba med nya och oerfarna läkare som inte hör till kliniken. Högre kompetens hos läkarna ger i förlängningen även högre kompetens hos omvårdnadspersonalen, säger hon.

”Tidigare var det AT-läkare som först träffade patienterna på akuten, med bakjourer att konsultera”, berättar Petra Lahtinen, enhetschef.

Enhetschefen Petra Lahtinen bekräftar att de fasta akutläkarna har en positiv inverkan på hela kliniken.

– Vi har gemensamma planeringsdagar, vi fikar och äter tillsammans, ja vi lär känna varandra och har en gemensam arbetsplats. Att vi har akutläkare här i Kiruna är något som jag för fram när vi ska rekrytera – det kan vara en faktor som gör att undersköterskor och sjuksköterskor vill jobba hos oss, säger hon.

Kan göra skillnad

Linnea Westergren är en av de nio ST-läkarna, som till våren utökas med ytterligare en. Hon kommer från Stockholm, studerade till läkare i Linköping och flyttade 2020 till Kiruna för att göra sin allmäntjänstgöring, AT.

– Jag tyckte tidigt att det akuta i varje specialitet var intressant och bestämde mig för att specialisera mig inom just akutsjukvård. Jag vill fortsätta vara bred i min kompetens och tycker förstås att det är givande att kunna hjälpa människor i akuta, livshotande situationer. Det känns verkligen som att jag kan göra skillnad, säger hon.

”När fler ST-läkare blir färdiga specialister kommer jag som inhyrd akutläkare inte längre att behövas”, säger Ali Madhloom. Linnea Westergren känner att hon valt rätt specialitet.

Utvecklas snabbt

Redan under AT:n trivdes Linnea Westergren i Kiruna, både med arbetskamraterna och möjligheten till ett rikt friluftsliv. Hon bestämde sig för att stanna och har nu arbetat som ST-läkare i snart två år.

– Här får man göra mycket själv som ny läkare, samtidigt som man har bra stöd från sina kollegor. Eftersom det är ett litet sjukhus försvinner inte patienten iväg till någon annan specialitet, så du blir bra på att lösa saker. Man får arbeta självständigt och lär sig mycket, förklarar hon.

Stödet från ST-handledarna har varit värdefullt.

– Speciellt i början så kunde vi alltid ringa om vi hade en fråga, även om de inte jobbade. Och det kan vi fortfarande om det är något speciellt som händer, även om de inte är i tjänst. Det är guld värt, säger hon.

Tagit in stafettläkare

Det är alltid en legitimerad akutläkare i tjänst på akutmottagningen, något som varit ett krav hela tiden. Att akutläkarsystemet inte fasats in gradvis anses vara en av ”framgångsfaktorerna” till varför just Kiruna lyckats organisera akutsjukvården på ett nytt sätt.

Det har också gjorts en medveten prioritering.

– Ledningen har haft målbilden att driva ST-utbildningen parallellt med verksamheten, vilket praktiskt innebär att den ska vara lika viktig. I stället för att stoppa randningar för att kunna bemanna har vi täckt upp med stafetter på akuten. Vi har också lyckats knyta till oss återkommande stafetter efterhand och på så sätt fått kontinuitet. Idag är behovet av stafettläkare mindre, säger Tone Antonsson.

Anna Waern-Bugge, ST-läkare, och Tone Antonsson, specialist i akutsjukvård.

Det har inte funnits konkurrens från andra kliniker, något en del andra akutmottagningar har behövt hantera.

– Vi gick från att bemanna med enbart AT-läkare till att alltid ha legitimerade läkare: ST-akutläkare, ”randare” eller ST-läkare från medicinkliniken. Vi kunde direkt utveckla ett väl anpassat schema utan att stöta på patrull från andra kliniker, berättar Helena Fredriksson Ågren.

Engagerade ST-läkare

En annan faktor uppges vara att rätt personer anställts. Drivna och engagerade ST-läkare har varit involverade i utvecklingen, något som smittat av sig på de nya som anställts.

En av de första ST-läkarna i akutsjukvård i Kiruna var Emilia Tiala, som nu är färdig specialist och även har uppdraget som ST-studierektor. Hon och två kollegor var tidigt ute med att klara samtliga sex delprov i utbildningen, sett till hela landet.

Ligger Kiruna sjukhus fortfarande långt framme vad gäller ST-utbildningen?

– I många avseenden är det så, men vi har fortfarande en hel del att utveckla. Till exempel behöver vi öka mängden internutbildning och klinisk handledning av specialister. Till våren ska vi genomföra en extern granskning av vår ST-utbildning för att få en bedömning av vad vi mer behöver förbättra.

Rekryterar ur AT-gruppen

I april börjar en ny ST-läkare på akutmottagningen. För att kompensera för de som försvinner innan eller efter de är färdiga specialister vill man rekrytera ytterligare två till tre ST-läkare. Förhoppningen är att även kunna anställa en fjärde specialist, för att ha tillräckligt med handledningsresurser.

– Det är relativt enkelt att rekrytera från vår AT-grupp här i Kiruna, där vi tidigt får en uppfattning om vilka som är intresserade. Däremot är det svårt att rekrytera ST-läkare eller specialister utifrån, konstaterar Emilia Tiala.

De tre fasta specialisterna har även andra uppdrag. Det gör att handledningen av ST-läkare får förstärkas av bland andra Ali Madhloom.

Värdefull kompetens

Akutläkaren Ali Madhloom arbetar som inhyrd under en till två veckor varje månad i Kiruna, både som handledare och med klinisk tjänstgöring.

– Så småningom ska jag tillbaka som fast läkare i Stockholm igen, men så länge sjukhuset behöver mig för att kunna fortsätta utveckla gruppen har jag sagt att jag kan åka upp.

Vad tror du att det betyder för Kiruna att akuten bemannas av specialister och ST-läkare i akutvård?

– Det betyder jättemycket! En akutläkare kan ta hand om alla patienter som kommer hit, oavsett sökorsak. I Kiruna finns ingen kirurg, ortoped, barnläkare, gynläkare eller psykiatriker. Men i stället har vi en akutläkare i första linjen som gör en bedömning om de kan behandlas här, ska flyttas vidare eller kan åka hem. Det är oerhört värdefullt.

Text och foton av Linnea, Ali och Petra: Ulrika Englund
Övriga foton: Akutmottagningen

Fakta

• Akutsjukvård blev en tilläggsspecialitet 2006 och en egen basspecialitet 2015.
• Även om specialiteten är relativt ny i Sverige har den funnits länge i bland annat England, USA och Australien. 
• Akutläkarna har bred kompetens och även kunskap inom differentialdiagnostisering, vilket innebär att kunna skilja mellan olika sjukdomar och tillstånd som ger liknande symtom.
• Det har visat sig att det inte är okomplicerat att bemanna och organisera akutsjukvården på ett nytt sätt. På många sjukhus i landet är fortfarande akutläkare ingen självklarhet.