AT avvecklas – bastjänstgöring införs

Allmäntjänstgöring för läkare, i dagligt tal kallad AT, är på väg bort och ersätts av bastjänstgöring, förkortat BT. ”Lite förenklat kan man säga att vi har EU-anpassat den svenska läkarutbildningen”, säger läkaren Magnus Tufvesson, som arbetar med både AT- och med BT-studenter.

I Sverige har läkarutbildningen fram tills nu varit fem och ett halvt år lång. Den som går ut måste sedan göra AT för att bli legitimerad läkare. I andra länder i Europa är utbildningen istället sex år och man får sin legitimation vid examen.

Från och med 2021 har även den svenska läkarutbildningen förlängts till sex år och studenterna kommer precis som i andra EU-länder att få sin legitimation direkt.

Än så länge pågår den kortare och längre utbildningen parallellt, men i takt med att studenterna som började 2021 går ut kommer AT-utbildningen att avvecklas. Istället ska de få göra BT.

Precis som tidigare krävs också specialiseringstjänstgöring, ST, för att bli specialist.

Övergångsperiod

László Tóth, Magnus Tufvesson och Maud Sjödin är alla läkare i Norrbotten med olika erfarenheter och specialistkunskaper. De är också studierektorer för AT-läkarna och har nu fått i uppdrag att vara med och utforma den nya BT-utbildningen i länet.

Vi träffas på Hortlax hälsocentral i Piteå där Maud Sjödin och Magnus Tufvesson är anställda som distriktsläkare vid sidan av sina studierektorsuppdrag. Maud Sjödin är dessutom studierektor för ST-läkarna i allmänmedicin i Älvsbyn och Piteå och för de läkare som väljer att kombinera sin BT-tjänst med ST-tjänst, så kallad integrerad BT.

Konceptet med bastjänstgöring startade redan 2021, samtidigt som läkarutbildningen förändrades i Sverige. Den första kullen som har studerat i Sverige där alla ska göra bastjänstgöring går ut först 2027. Men BT:n är redan i full gång.

De som gör BT i dagsläget är studenter som har pluggat till läkare utomlands – både nyexaminerade och färdiga specialister.

– När de kommer hit och börjar jobba behöver de lära sig hur samhället fungerar tillsammans med sjukvården. Tanken är att det ska bli en likriktning. Oavsett bakgrund ska alla som har gjort BT kunna det som behövs för att börja jobba som läkare i Sverige, säger Maud Sjödin.

20-tal igång

De utländska läkarna ansöker först om en svensk legitimation hos Socialstyrelsen, vilket bland annat förutsätter att de klarar kraven på färdigheter i svenska. Sedan ansöker de om BT. Hittills handlar det om ett 20-tal personer som har studerat i ett annat land och börjat sin bastjänstgöring i Norrbotten.

Det är en stor förändring jämfört med tidigare då läkare som var utbildade inom EU fick gå ut och arbeta så fort de visat att de kunde språket.

László Tóth, som dels är utbildad lungspecialist, dels håller på att bli specialist i allmänmedicin, tillhör själv en av de som flyttat till Sverige för att jobba som läkare.

– 2013 kom jag från Ungern och landade med min familj på Kallax flygplats. Jag började en språkkurs som sjukhuset erbjöd mig och efter fyra, fem månader jobbade jag som lungspecialist, berättar han.

Magnus Tufvesson och László Tóth tycker det är bra att Sverige anpassar sig till omvärlden.

Två varianter

Till en början följde hans språklärare med honom under patientmötena. På så sätt lärde han sig svenska.

– Men när patienterna till exempel sa att de ville ha en vårdplanering innan de åkte hem visste jag inte vad det var. Jag var tvungen att lära mig allt sådant, alla dessa regler som är specifika för Sverige, den hårda vägen.

Därför är han den första att välkomna BT:n för utländska läkare som flyttar hit för att jobba.

Nästa steg, specialiseringstjänstgöringen, finns kvar precis som tidigare, men det kommer att finnas två sätt att göra sin BT och ST.

– Antingen kan du göra BT separat. Eller, om du redan vet vad du vill specialisera dig inom, kan du kontakta kliniken och säga att du vill börja göra din BT och ST hos dem. I så fall väver man ihop BT och ST och det går att göra en del av momenten parallellt, vilket kan vara smidigt, berättar Maud Sjödin som ansvarar för den här integrerade formen av BT och ST.

Mer målstyrd

För att bli godkänd på sin BT ska man visa att man uppnått vissa mål inom olika kompetensområden. Socialstyrelsen bedömer att de flesta kommer klara av att uppnå kompetensmålen på cirka tolv månader. Om man gör en BT integrerad i en ST har man två år på sig att nå BT-målen och kan man varva BT- och ST-tjänstgöring under dessa två år.

Förutom en introduktion i hur samhället fungerar innehåller BT:n, precis som AT:n, praktik inom olika specialiteter både på hälsocentraler och sjukhus. Men på ett sätt är de ändå väsensskilda.

– Bastjänstgöringen är mycket mer målstyrd och det är preciserat vilka kunskapskontroller och kompetensbedömningar som ska göras. Det är tydligare vad som krävs för att bli godkänd i varje moment, berättar Magnus Tufvesson.

Maud Sjödin berättar att BT:n gör att läkarna, oavsett vilket land de kommer ifrån, får de nödvändiga kunskaper som krävs om samhället innan de ger sig ut och jobbar.

Magnus Tufvesson tror att det finns förutsättningar att BT:n blir en bra utbildning för de blivande läkarna.

Fler läkarstudenter

Därför kan BT:n ta olika lång tid för olika personer, men minst ett halvår.

Tror ni att de som gör BT kommer att bli bättre läkare, mer välutbildade, än de som har gjort AT?
– Det går inte att säga om de blir bättre eller sämre, men jag tror att BT är ett bra sätt att tränas in i det som krävs i den nuvarande läkarrollen. Det är också bra att stötta de blivande läkarna med tätare återkopplingar av handledaren, säger Magnus Tufvesson.

Kommer norrbottningarna att märka av förändringen?
– De kommer kanske märka att vi får fler läkarstudenter i praktisk verksamhet i och med att den nya sexåriga läkarutbildningen blir ännu mer baserad på praktik. Däremot kommer de kanske inte märka så stor skillnad på AT- och BT-läkarna, säger Magnus Tufvesson.

De upplever att det finns ett stort intresse ute på klinikerna att ta emot BT-läkare.

– Däremot lever vi ju i en verklighet där det kan vara väldigt pressat i vården och det kan vara stressande att ha en uppgift till som handledare, säger han.

Ger mer tillbaka

Men det finns också stora fördelar med det.

– Visst kan det finnas en oro eftersom det är något nytt och kräver att handledaren ger mer feedback än tidigare. Samtidigt tror jag att det kommer att göra att de nya läkarna utvecklas snabbare och blir självständiga och duktiga, så när vi blir lite varmare i kläderna tror jag att det kommer bli jättebra, säger Maud Sjödin.

Vad hoppas ni av dem som gör bastjänstgöring idag och i framtiden?
– Att de mår bra när de är här, för om de mår bra och trivs så kanske de stannar och skaffar familj, säger Lazlo Toth.

Sunderbyn har ju i flera år legat i botten i ST-rankningen. Tror ni det finns större chans att man blir bättre i en framtida BT-ranking?

– Det finns goda chanser att bli bra, men det krävs från ledningshåll att man väljer att satsa på utbildning, har förståelse för att det kostar energi och resurser, men att det ger fantastiskt mycket mer tillbaka i framtiden än vad det kostar idag, säger Magnus Tufvesson.

Text och foto: Frilansjournalisten Ulrika Vallgårda/Yours