Ökad livsglädje – tack vare audionomerna

Länets audionomer bidrar till människors livskvalitet. ”Den som har problem med sin hörsel riskerar att känna sig utanför i sociala sammanhang. Det känns bra att kunna hjälpa till”, säger Gunhild Hävermark-Enevi, en av åtta audionomer i Sunderbyn.

Väntrummet på hörcentralen på Sunderby sjukhus är fullt med besökare. Audionomerna som kommer för att hämta patienter talar högt och tydligt, ett sätt att ge så många som möjligt en chans att uppfatta vad som sägs.

Hit kommer både vuxna och barn för att få hjälp med sin hörsel. De anställda vid hörcentralen har bland annat i uppgift att göra diagnostiska mätningar och utifrån patientens behov förskriva hörhjälpmedel.

– Sunderbyn är en av flera hörcentraler i Norrbotten; det finns även hörcentraler i Kalix, Piteå och Gällivare. I Kiruna har vi en mottagning men saknar fast personal, så den bemannas av audionomer från andra sjukhus, berättar enhetschefen Sophia Öhman.

Hörselverksamheten i Norrbotten vilar på flera ben. Uppdragen och inriktningarna skiljer sig åt, men i centrum finns människor med olika slags hörselproblem.

– Vi på hörcentralerna samarbetar mycket med den tekniska och den pedagogiska hörselvården, säger Sophia Öhman.

Det är stor brist på audionomer i hela Sverige. ”Vi hoppas mycket på det nya samarbetet med Örebro universitet. Från hösten 2024 är möjligt att studera till yrket på distans från Norrbotten”, säger Sophia Öhman, enhetschef för länets hörcentraler.

Viktigt sinne

I Sunderbyn delar den tekniska hörselvårdens medarbetare – som bland annat reparerar hörapparater – samma korridor som hörcentralens åtta audionomer och två ototekniker. En bit bort på samma våningsplan ligger Öron-näsa-hals-mottagningen, som hörcentralen också har ett nära samarbete med.

Sophia Öhman konstaterar att de anställda inom hörselvården har bred kompetens inom ett nischat område.

– Det är hörsel vi utreder och ägnar oss åt. Men örat är ett av våra sinnen, säger hon.

Förutom hörseln har örat koppling till människans mående på flera sätt – allt från yrsel till balans och bihålor kan beröras.

Eftertraktad kompetens

Gunhild Hävermark-Enevi tar emot i sitt undersökningsrum. Hon har arbetat 39 år som audionom och ska snart gå i pension, men är inte främmande för att därefter komma in och arbeta. Bristen på audionomer är stor i hela Sverige, så hennes kompetens är eftertraktad.

– I sommar ska jag vara ledig och vara i stugan på Sandön. Sedan får vi se. Jag trivs med mitt jobb, säger hon.

Som ung började hon som tandsköterska, arbetade inom tandvården under tre år och skolade sedan om sig till audionom i början av 1980-talet.

– Jag tyckte att yrket verkade intressant. Min pappa bar hörapparat och jag tänkte att utbildningen också kunde vara ett sätt att förstå honom bättre.

Ett hörseltest består av en rad undersökningar. Resultatet visas i form av ett audiogram.

Audiogrammet visar vad en person uppfattar vid olika frekvenser. Det lägre nivåerna kan innebära att det är svårare att uppfatta tal i stökiga miljöer.

Skyddad yrkestitel

På den tiden var högskoleutbildningen tvåårig och ledde till en examen som hörselvårdsassistent. Sedan 1997 krävs en treårig högskoleutbildning för att bli legitimerad audionom, som är en skyddad yrkestitel. Utbildningarna finns i södra Sverige, men till hösten startar ett audionomprogram där studenter läser på distans mot Örebro universitet.

– Jag hoppas att det leder till att fler i Norrbotten väljer att utbilda sig i yrket, säger hon.

Yrkesvalet har gett Gunhild erfarenhet inom flera områden.

– Jag arbetade elva år som audionom, säljare och tillverkare av individanpassade ”allt-i-ett-hörapparater” vid ett privat företag i Stockholm, som bland annat var återförsäljare av hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel till regionerna. Därefter var jag med och startade det första privata hörcentret på Sophiahemmet i Stockholm.

Problemlösning

När familjen bestämde sig för att återvända till Norrbotten 1996 började hon som audionom på hörcentralen i Boden.

– Hörcentralerna i Luleå och Boden slogs ihop när Sunderby sjukhus öppnade 1999. Jag har jobbat här sedan verksamheten flyttade hit för snart 25 år sedan, berättar hon.

Gunhild beskriver audionomens yrke som självständigt, ett arbete där kunskap om teknik, beteendevetenskap och medicin integreras.

– Vi utgår från individen vi möter, dess behov, livssituation och förmågor. Det är intressant att försöka förstå vad som är problemet och hitta lösningar.

Det finns olika modeller av hörapparater att välja på, utifrån hörselnedsättningens omfattning och vad personen klarar av att hantera.

Tympanometri är en teknik som används för att bedöma trumhinnans rörlighet och mellanörats beskaffenhet.

Av de åtta audionomerna i Sunderbyn är två inriktade på barn och hörselhabilitering. Själv jobbar Gunhild Hävermark-Enevi främst med vuxna hörselskadade med grava hörselnedsättningar.

– Vi audionomer är specialiserade inom olika områden. Min huvudsakliga uppgift är hörselrehabilitering där jag förskriver hörhjälpmedel.

Olika varianter

När hon träffar en ny patient inleder hon med att utreda hörseln.

– Det finns ett batteri av hörselmätningar som vi kan använda oss av för att ta reda på var i hörselsystemet nedsättningen finns, säger hon.

Om det rör sig om en hörselnedsättning är nästa steg är att prova ut ett hjälpmedel. Det finns olika typer av hörapparater, men alla passar inte för alla. En del kräver ett visst mått av fingerfärdighet, exempelvis vid byte av batteri och vaxfilter. Andra förutsätter en viss storlek på hörselgången.

– Det finns olika slags hörapparater och styrkeklasser för lätta, måttliga och grava hörselnedsättningar, berättar hon.

Även tekniska hjälpmedel finns att tillgå, till exempel externa mikrofoner som trådlöst ansluts till hörapparaten.

Ett avtryck tas av patientens öra och hörselgång. Det lämnas sedan över till hörcentralens två ototeknikerna, som tillverkar individuellt utformade öroninsatser.

I Gunhild Hävermark-Enevis jobb ingår också att otoskopera, då hon med hjälp av ett otoskop inspekterar örat.

– Det är viktigt att hörselgången är fri från vax både inför hörselprov och före avtryck av patientens öra och hörselgång.

Öroninsatser

Hon rör vant ihop en silikonmassa och demonstrerar avtryckstagning på en modell av ett öra. Avtrycket lämnas över till ototeknikerna, som tillverkar och justerar öroninsatser.

– Öroninsatsen kopplas till en ”bakom-örat-hörapparat”. Avtrycken görs även inför beställning av en så kallad ”allt-i-ett-hörapparat”, som tillverkas utomlands. Det finns också hörapparater där man inte behöver ta avtryck, förklarar hon.

Genom samtal med patienten utvärderas sedan hörselrehabiliteringen – hur har hörapparaten eller hjälpmedlet fungerat?

– Jag gör även olika kvalitetsmätningar med hörapparaten igång, så kallade REM-mätningar. Då mäter jag ljudtrycksnivån i hörselgången som utvecklas när en hörapparat bärs.

Förutom den vanliga hörselmätningen, som är ett led i rehabiliteringen, utförs även specialmätningar på hörcentralen. Hjärnstamsaudiometri, tympanometri och videonystagmografi (VNG) är tre exempel.

Sophia Öhman och Gunhild Hävermark-Enevi vet hur mycket hörseln kan betyda för en människas välmående.

Lokalt CI-team

Ett cochleaimplantat (CI) kan ersätta hörselsinnet. Då leds istället signaler direkt till hörselnerven, via en inopererad elektrod, så att döva och gravt hörselskadade kan höra ljud och tal.

Gunhild Hävermark-Enevi har varit med och byggt upp CI-verksamheten i Norrbotten.

– Det är det jag är mest stolt över i mitt yrkesliv. År 2000 började vi sondera terrängen och tog reda på vad det fanns för patientunderlag. Vi fick också stöd av en audiolog från Göteborg som hjälpte oss att komma igång. I dag har vi ett lokalt CI-team i Norrbotten, bestående av audionom, audiolog, hörselvårdsingenjör, hörselvårdspedagog, kurator och en läkarsekreterare. Operationerna sker i Umeå, säger hon.

Ökad livsglädje

Sedan 2015 kan patienter komma till Sunderbyn och få CI-talprocessorn programmerad och justerad på distans av en ingenjör i Umeå.

– På så sätt slipper de resa så långt för att få hjälp.

Just att kunna stötta människor till ett bättre socialt liv är hennes och de andra audionomernas drivkraft. En bättre hörsel kan göra att livsglädjen återvänder.

– Alla kan man inte hjälpa till fullo, men vi gör vårt bästa. Går människor härifrån med ett leende, då är jag också nöjd!

Text och foto: Ulrika Englund