Josefin har koll på kostens betydelse

Josefin Rönnlund arbetar som dietist i Sunderbyn. ”Jag har alltid tänkt att jag vill jobba med människor. Mina egna erfarenheter som patient har inspirerat mig till att välja ett yrke inom sjukvården”, säger hon.

Josefin, iklädd vita arbetsklader, ser in i kameran.
Josefin Rönnlund, 26 år, var sjuk i leukemi som barn och tillbringade mycket tid på sjukhus. Nu arbetar hon själv i vården, som en av åtta dietister i Sunderbyn.

Josefin Rönnlund tar emot i sitt arbetsrum inne på fysioterapienheten, på entréplan nära restaurangen. Rummet delar hon med en kollega. Här finns även en gästarbetsplats, så det är ont om utrymme.

– Det gör att jag inte kan ha någon mottagning hos mig. Jag söker upp patienten på avdelningen och sköter sedan de flesta uppföljningssamtal per telefon, berättar hon.

Josefin växte upp i Överkalix. Efter gymnasiet i Luleå jobbade hon några år som personlig assistent och säljare i en klädbutik, innan hon flyttade till Umeå där hon först läste enstaka kurser och sedan studerade vid det treåriga dietistprogrammet.

Rekommendationer

I januari 2022 tog hon sin examen och började ett vikariat inom barnsjukvården i Sunderbyn. Nu har hon en fast anställning och möter ofta patienter som ska opereras eller har opererats.

– Jag träffar bland annat människor med cancer, framför allt i mag-tarmkanalen, och de som genomgår mer allmän kirurgi, exempelvis på grund av tarmvred eller blödning i mag-tarmkanalen, säger hon.

Josefin arbetar främst med patienter vid kirurgmottagningen och kirurgavdelningarna.

Vid det första mötet samtalar de om vilka svårigheter som finns kring maten. Utifrån det som framkommer ger sedan Josefin en individuellt anpassad rekommendation. Hon ordinerar kostbehandling och ger tips om olika drycker, livsmedel och maträtter som kan fungera.

– Patienterna kan ha svårt att få i sig näring i tillräcklig mängd eller behöver börja tänka annorlunda kring maten. Det är vanligt att de jag träffar är i behov av sondmat eller näring direkt till blodet.

Får orken tillbaka

Kostråd till en frisk och en sjuk människa skiljer sig åt.

– Är man sjuk får man tänka lite tvärtom vad gäller kosten. Ofta orkar man inte äta så mycket och då behöver man i stället välja fetare livsmedel, säger hon.

När hon ringer upp dem en tid senare kan hon ofta höra att de låter piggare på rösten.

– De har tänkt på vad vi talade om och det har börjat gå lättare för dem. De har ökat sitt energiintag och känner sig inte lika trötta längre. Kanske har de börjat orka göra mer, till exempel träffa vänner och bekanta. En del uttrycker i ord att de är tacksamma över hjälpen de fått, berättar hon.

Tuff behandling

Som sexåring drabbades Josefin Rönnlund av leukemi och behandlades med cellgift under 2,5 år i Umeå, med återbesök och årskontroller i Sunderbyn fram till 18 års ålder. Under de åren tillbringade hon mycket tid på sjukhus.

– Även om det var en tuff behandling har jag också många bra minnen från den tiden. Jag fick ibland hänga med personalen runt på sjukhuset, till exempel till labbet. Jag har i princip bara fina minnen av de anställda, berättar hon.

I dag kan hon dessutom se att sjukdomen gav henne värdefulla erfarenheter.

– Att jag genomgått cytostatikabehandlingar och liknande gör att jag kan relatera till det patienterna går igenom. Jag har en förståelse för vad det innebär att vara sjuk, exempelvis vad gäller biverkningar.


Dietister ger tips på olika drycker, livsmedel och maträtter för att patienter ska få i sig tillräckligt med näring. ”Ibland kan de även behöva olika typer av kosttillägg, till exempel näringsdryck eller berikningspulver”.

Samtalsmetodik

Under dietistutbildningen fick hon först lära sig om matens betydelse för människan ur flera perspektiv, bland annat sociologiskt, näringsmässigt, fysiologiskt och hälsomässigt.

Därefter fördjupades den kunskap som har direkt koppling till yrket. Dit hör att utifrån symtom eller sjukdom kunna föreslå en lämplig kost- eller nutritionsbehandling, anpassad till den enskilda individen.

Även samtalsmetodik var något som studenterna fick lära sig och öva på – som dietist är förmågan att kommunicera central.

Inom barnsjukvården – där Josefin först fick anställning – jobbade hon framförallt inom barnhabiliteringen och med barn med typ 1-diabetes, men träffade även andra patientgrupper.

– Det gäller att se till att barn får i sig den näring de behöver för att växa som de ska. Barn med olika typer av funktionsnedsättning kan ha svårt att äta eller äta över huvud taget. Då kan det bli aktuellt med sondmatning.

Dietisten har även en viktig roll för att hjälpa barn som drabbats av typ 1-diabetes.

– Då handlar det mycket om undervisning om kosten för barnet och föräldrarna.

De åtta dietisterna i Sunderbyn ska hinna med många mottagningar, avdelningar och verksamheter.

Vill arbeta i team

Både ifråga om barnhabilitering och diabetes samarbetar dietisten i team runt barnet och familjen, tillsammans med bland annat sjuksköterskor, läkare och kurator.

På övriga avdelningar i Sunderbyn är det inte lika vanligt att dietisterna ingår i team med olika behandlare, något Josefin tycker är synd.

– Vi fungerar mer som konsulter, som kallas ut när personalen ser att en patient har behov av vår kompetens. Vi är en liten yrkeskår och det är en utmaning att få andra professioner att fullt ut förstå vikten av nutrition och av att påbörja nutritionsbehandling i rätt tid när maten inte fungerar, säger hon.

Äter det mesta

I Sunderbyn arbetar åtta dietister och totalt i hela länsdietistenheten handlar det om 21 anställda (se nedan).

– I dag får vi prioritera bland uppdragen och hinner inte med allt. Vi vill dessutom gärna samarbeta mer med andra vårdprofessioner, delta i fler team och vara mer närvarande på avdelningarna. För att kunna göra det fullt ut behöver vi bli fler dietister, säger hon.

Hur ser då hennes egna matvanor ut? Josefin Rönnlund skrattar och konstaterar att de nog inte skiljer sig så mycket från andras.

– Visst har dietistyrket gett mig en fördjupade kunskaper inom kost och visst är jag medveten om vad och hur jag ska äta för att kroppen ska må bra. Men jag äter det mesta, det är inget jag utesluter för att det är onyttigt. I det stora hela betyder det inte heller något om man skulle slarva med maten under några dagar, säger hon.

Text och foto: Ulrika Englund


Fakta:

  • Dietister är en legitimerad yrkesgrupp med samlad kompetens om sambandet mellan mat, näring och hälsa.
  • I länsdietistenheten i Region Norrbotten ingår 21 dietister som arbetar kliniskt över hela länet, både på sjukhus och i primärvården.
  • Det finns dietister på alla fem sjukhus i Norrbotten.
  • Länsdietistenheten har även uppdrag mot kommunernas hemsjukvård och enskilda boenden.