En tidsresa genom Norrbotten

På Arkivcentrum håller Tore Andersson Hjulman och Karin Tjernström tillsammans med sina kollegor Norrbottens historia levande.

Vi börjar med att förflytta oss 443 år bakåt i tiden. Året är 1580, Johan III regerar i Sverige och platsen är Tornedalen. Här genomförs en fastighetsaffär och därför skrivs ett fastebrev, en form av köpebrev eller lagfart. Ett dokument som sedan kommer att bevaras i över fyra sekel, vilket gör att det fortfarande är möjligt att betrakta samma dokument, som i dag förvaras på Arkivcentrum.

– Fastebrevet är det äldsta dokumentet i Norrbottens museums arkiv. En intressant sak med texten är att samma ord kan förekomma flera gånger med olika stavning. Det kan förklaras med att den som skrev använde sig av hur olika människor uttalade ett ord och sedan skrev orden just så olika som de lät, berättar Karin Tjernström, arkivarie på Arkivcentrum.

Fastebrevet från år 1580 är en av många gåvor till museets arkiv.

Nu är vi tillbaka i nutid och platsen är Björkskatan, en liten bit utanför centrala Luleå. I samma byggnad som Björkskatans hälsocentral finns Arkivcentrum som består av Norrbottens museums arkiv och bibliotek samt Norrbottens föreningsarkiv, där museets verksamhet utgör en del av Region Norrbotten.

Unikt material

I arkiven finns unikt material om Norrbottens historia och kulturmiljö. Från dokument, brev, dagböcker, fotografier och tidningar till mikrofilm, folkmusik, sjökort och fanor. Även om det äldsta dokumentet är fastebrevet från 1580, är de flesta från mitten av 1800-talet och framåt. I arkivhandlingarna finns det möjlighet att utforska historiska händelser och tidigare generationers gärningar.

Vid Arkivcentrum finns även Region Norrbottens arkiv. Här finns en stor del av organisationens historia dokumenterad i form av pappersoriginal av diarieförda handlingar, äldre patientjournaler och handlingar från bland annat vårdhem och andra inrättningar som tidigare har drivits av Norrbottens läns landsting, som omvandlades till Region Norrbotten 1 januari 2017.

Register över Norrbottens läns landstings protokoll för åren 1863-1878.

Öppet för alla

Arkivcentrum är öppet för allmänheten tre dagar i veckan och bland besökarna finns studenter, pensionärer, forskare, journalister och författare. För den intresserade finns det möjlighet att lära sig mer på olika kurser och föreläsningar i olika historiska ämnen.

I forskarsalen kan alla som vill bland annat studera arkivhandlingar, läsa tidningar eller lyssna på folkmusik och intervjuer från Norrbotten. Ett exempel är när SVT besökte arkivet inför filmatiseringen av Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten som sedan spelades in i Arjeplog.

Mikrofilmsläsare i forskarsalen.

Sedan 2006 har Karin Tjernström arbetat vid Arkivcentrum som arkivarie för Norrbottens museum. I sin roll arbetar hon med museets egna dokument- och informationshantering och även med att samla in, ordna, förteckna och förmedla historisk kunskap via de många enskilda arkiv som skänks av privatpersoner, gårdar och företag som har anknytning till Norrbotten. Hon svarar enkelt på frågan om vad som är det bästa med hennes jobb.

– Jag lär mig något nytt varje dag, säger Karin utan att tveka och berättar samtidigt om en oväntad förfrågan om potatisens historia i Norrbotten.

Karin Tjernström in action med vita vantar för att skydda arkivhandlingarna.

Genom att erbjuda tillgång till arkivdokument ska Arkivcentrum vara en källa till information som bidrar till kunskap om länets historia. Det kan handla om allt från en välkänd gruvstrejk till ett brev från farmor i Nedre Soppero som båda kan utgöra viktiga källor och tidsdokument.

Högtidligt uppdrag

Föreningsarkivet är en ideell förening som består av många föreningar som tillsammans arbetar för att dokumentera, bevara och tillgängliggöra Norrbottens föreningslivshistoria. För närvarande förvaltar föreningsarkivet runt 3 500 föreningars olika arkiv som till stor del kommer från länets arbetar-, nykterhets-, idrotts- och väckelserörelser. Endast föreningsarkivets samlingar består av nära 3 000 hyllmeter.

– Pappershandlingar kräver ett visst utrymme, men de behöver inte riktigt samma aktiva förvaltning som digitala filer som med olika format och programvaror raskt föråldras, säger Tore Andersson Hjulman.

Tore har tidigare bedrivit forskarstudier i historia vid Luleå tekniska universitet. Efter en tid i Uppsala är han sedan våren 2022 tillbaka i Luleå som chef för Föreningsarkivet.

– Jag trivs på jobbet! Det känns som ett angeläget och nästan högtidligt uppdrag att få ansvara för källorna till vår historia, inte minst i en tid som talar så mycket om postsanning och faktaresistens, säger han.

Tore Andersson Hjulman trivs med sitt uppdrag.

Hos Arkivcentrum finns även tidningsarkiv. Här finns arkiven för tidningarna Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren som förvaras inbundna per kvartal eller månad, men även många nummer av Norrskensflamman och andra norrländska tidningar. Det finns också tidningsklipp och bilder som är sorterade efter ämne eller person.

– Jag tänker att det finns ett särskilt värde med dagstidningar som källa. Jämfört med en historiebok som kan visa hela händelseförloppet så berättar en tidning bara vad som var känt för stunden, just där och då, säger Karin Tjernström.

För att arkivens dokument, böcker och publikationer ska bevaras så väl som möjligt övervakas fukt- och temperaturnivåer kontinuerligt.

Ett av många fotografier i tidningsarkivet.

Under hösten startar ett projekt på Arkivcentrum för att ta hand om magnetbanden som finns i föreningsarkivet. Det handlar om rullband, VHS- och kassettband som ska undersökas och förtecknas för att identifiera och tillgängliggöra innehållet.

– Det ska bli intressant att se resultatet och på vilket sätt magnetbandens innehåll kan bidra till Norrbottens historia, säger Tore Andersson Hjulman.

Några av magnetbanden som ska undersökas.

Bordsflaggor genom tiderna.

I kompaktarkivet är hyllställen monterade på räls för att skapa mer yta.

Text och foto: Anders Vikman Linder

Visste du?

Vid sökning i ett arkiv är det arkivbildaren, inte titel eller författare, som är den främsta sökingången, det vill säga organisationen eller personen som har skapat arkivets handlingar.