"Friskfaktorer ökar vår motståndskraft"

Joanna Hansson är folkhälsostrateg på Region Norrbotten med uppdrag att jobba för att norrbottningarna ska uppnå en förbättrad, jämlik och jämställd hälsa. En åtgärdslista på 118 punkter av hälsofrämjande åtgärder har bockats av en efter en de senaste åren och nu fortsätter arbetet.

Joanna Hansson har arbetat i regionen sedan 2003, först som beredningssekreterare och tjänstepersonstöd på kansliet. 2014 började hon på Folkhälsocentrum och var delaktig i arbetet med att ta fram Norrbottens folkhälsostrategi tillsammans med länsstyrelsen och Norrbottens kommuner.

I grunden är hon statsvetare och har därutöver studerat ämnet ”offentliga relationer” i USA.

– Jag har ingen teoretisk utbildning i folkhälsa utan fick jobbet för att arbeta med frågan ur ett bredare samhällsperspektiv. Detta till skillnad från andra kollegor i huset som ofta företräder ett särskilt sakområde som kost, fysisk aktivitet, tobak, alkohol.

Befolkningen i fokus

Nytt sedan ett par år tillbaka är att de medarbetare som har fokus på regionens egen verksamhet sitter på avdelningen vårdstöd. Joanna, som huvudsakligen fokuserar externt och på befolkningen, hör till regiondirektörens stab.

Joanna började själv motionera först när hon fyllde 40 för elva år sedan och märker att hon mår bra av det. Bland annat tar hon en daglig lunchpromenad.

Att samverka med aktörer som länsstyrelsen, kommunerna, skolor, förskolor, Svenska kyrkan och idrottsrörelsen och att lyfta ut kunskaperna ur huset är hennes uppgift.

– När jag lyckas med mitt arbete gör jag det lätt för andra att börja jobba med folkhälsofrågorna.

Joanna Hansson är själv inte uppvuxen i någon sportig familj, intresset för att motionera och leva mer hälsosamt kom senare i livet.

Ny åtgärdslista

Hennes egna erfarenheter gör att hon tror sig lättare kunna sätta sig in i hur andra som behöver jobba med sin hälsa har det – och hon älskar sitt jobb.

– Ibland kan det vara utmanade att driva ett hälsofrämjande perspektiv i en verksamhet där bota, lindra och trösta är den traditionella ledstjärnan. Men jag tycker att regionens folkhälsoarbete är på rätt väg nu, vi börjar hitta varandra igen och planerar för flera stora utvecklingsarbeten. Bland annat ska en ny åtgärdslista tas fram för att genomföra de fyra sista åren av folkhälsostrategin, säger hon.

Med sin statsvetarutbildning och sitt kontaktnät har Joanna Hansson en bra bas att verka från vad gäller folkhälsofrågor i länet.

Synen på folkhälsa och folkhälsoarbete har förändrats de senaste 30 åren. Tidigare var det ett ganska ensidigt fokus på levnadsvanor och man lade stort ansvar på individen, berättar hon.

Utgångspunkten var att människor gör medvetna val – att vara fysiskt aktiv, att avstå rökning, att äta hälsosamt.

– Inte sällan var inställningen att de som gjorde mer ohälsosamma vägval också fick skylla sig själva. Det var ju självvalt.

Livsvillkor påverkar

Någonstans vid millennieskiftet kom vändningen, då man förstod att våra val och levnadsvanor i stor utsträckning påverkas av den kontext vi växer upp under eller befinner oss.

– Att våra levnadsvanor sällan är medvetna ställningstaganden utan en produkt av ofta givna och sällan valda livsvillkor.

Hälsan är ojämlikt fördelad bland olika befolkningsgrupper och ofta sämst hos dem som har sämst ekonomi och livsvillkor, konstaterar hon.

Att människor mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor och livsvillkor.

Det kan skilja flera år i förväntad medellivslängd för invånarna i två norrbottniska kommuner med bara tio mils avstånd från varandra och mellan dem med kort och lång utbildning.

– Det här är anledningen till att vi inte bara kan sträva efter en förbättrad folkhälsa utan också en mer jämlik sådan.

De största hälsoeffekterna nås inte med reklamkampanjer om att börja eller sluta med något erfar hon.

– De allra flesta av oss är ju väl medvetna om hur vi borde göra.

Hälsosamtal

Istället handlar det om att stärka individers skyddsfaktorer, som en bra start i livet, trygg skolgång och slutbetyg, möjlighet till egen försörjning, bra boende och ett samhälle fritt från diskriminering och våld.

– Friskfaktorer ökar vår motståndskraft att möta psykisk och fysisk ohälsa medan riskfaktorer gör oss mer exponerad för den. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete handlar om att öka förekomsten av påverkbara skyddsfaktorer och minska riskfaktorerna i människors liv.

För regionen innebär det att tillhandahålla hälso- och sjukvård som inte bara lindrar det lidande och ekonomiska skada som uppkommer till följd av sjukdom, utan också förhindrar att den uppstår, exempelvis genom att erbjuda hälsosamtal när vi fyller jämt.

Att få människor att röra på sig mer är ett av målen i folkhälsostrategin. Att gå eller cykla till och från jobb och skola är två sätt att öka den viktiga vardagsmotionen.

Normer begränsar

Norrbottningarna har i flera avseenden en sämre hälsa än övriga riket och en viktig anledning är våra levnadsvanor, förklarar hon. Det är särskilt fysisk aktivitet/stillasittande och ohälsosamma matvanor som Norrbotten behöver jobba med.

– Vi är mer överviktiga och feta samt insjuknar i hjärtinfarkt i betydligt större utsträckning än andra län. Fortsatt stöd att främja sin hälsa är viktigt men vi behöver också fundera på de normer och värderingar som finns runt hälsa och motion och hur de påverkar livet för kvinnor och män i vårt län.

Medborgardialoger har visat att det fortfarande förekommer att särskilt män får försvara att de motionerar på byns gator – i alla fall om de gör det utan hund.

– Att beställa en sallad till lunch kan tydligen också upplevas som märkligt då det bara är ”kaniner som äter grönt”.

Positivt är att en större andel norrbottningar har gott psykiskt välbefinnande, har mindre ängslan, oro och ångest samt är mindre stressad än övriga riket.

118 åtgärdspunkter

Under 2017 var Joanna Hansson delaktig i framtagandet av regionens folkhälsostrategi som gäller fram till 2026. I samband med det tog man även fram en regional handlingsplan.

Tillsammans med länsstyrelsen och länsorganisationen Norrbottens kommuner kom regionen överens om vilka områden man skulle fokusera på när det gällde hälsofrämjande insatser, något som mynnade ut i en lista med 118 punkter.

Listan innehöll åtgärder för patienter, medarbetare och befolkning – hur regionen i samarbete med olika aktörer som arbetsgivare, fackförbund, kommuner, stat, Svenska kyrkan och idrottsrörelsen kan skapa en förbättrad och mer jämlik folkhälsa i Norrbotten.

Den 1 februari anordnas en stor folkhälsokonferens i Luleå tillsammans med länsstyrelsen och Norrbottens kommuner. Då presenteras utvärderingen av Norrbottens folkhälsostrategi samt hur arbetet med Region Norrbottens 118 punkter sett ut.

Idag kan hon konstatera att 50 procent av punkterna är genomförda.

– Med tanke på att vi dels har genomgått en stor omorganisation, dels har haft en pandemi där det var nödvändigt att fokusera på vård och att förhindra sjukdom, så är jag faktiskt ganska nöjd.

Tätortsnära natur

Joanna Hansson har nu snart lunchrast och föreslår att vi ska ta bilderna utomhus och passa på att ta en promenad under tiden. Medan vi går kommer hon på en sak till som hon vill tillägga:

– Jag tycker det är jätteviktigt att lyfta fram naturen som idag är en underutnyttjad hälsofrämjande resurs i hälso- och sjukvård och omsorg. Norrbotten har särskilt stora behov med stor ohälsa men också särskilt goda förutsättningar med tätortsnära natur och ett universitet med stor kompetens inom området. Skulle inte detta kunna vara ett intressant spår att arbeta vidare med?

Nu fortsätter arbetet med att genomföra de fyra sista åren med Norrbottens folkhälsostrategi.

– Ju mer vi arbetar med att förhindra ohälsa desto mer resurser kan regionen lägga på de sjukdomar vi inte kan förebygga.

Text och foto: Frilansjournalisten Ulrika Vallgårda/Yours
Foto av tonårsflicka: Arkivbild