”Vi skapar morgondagens samhälle”

Region Norrbotten är i färd med att ställa om till Nära vård. Östra Norrbotten går före och visar på möjliga lösningar. ”Vi skapar morgondagens samhälle tillsammans med kommuner, näringsliv och civilsamhälle”, säger Greta Sköld, projektledare.

Regionen har nyligen inrättat ett utvecklingskansli som har i uppdrag att stödja förändringen. I kansliet ingår Greta Sköld, som redan har jobbat några år som projektledare för Nära vård – modellområde Östra Norrbotten.

Socialdepartementet beslutade 2019 att tilldela Norrbotten och ytterligare tre regioner i norr statliga medel som ska användas för att skapa modellområden. Där ska regioner och kommuner gemensamt undersöka nya arbetsformer för att ställa om hälso-, sjukvårds- och omsorgssystemen mot en nära vård.

– Tanken är att östra Norrbotten ska fungera som en testbädd, alltså en miljö där vi kan prova nya arbetssätt och lösningar för att sedan utvärdera, förkasta eller behålla, förklarar hon.

Möten och utbildningar

Greta Sköld tar emot i en tegelbyggnad vid Kalix sjukhus som rymmer den gemensamma administrationen. Här har hon inrett ett kontor på ett högst personligt sätt. Med en blå tapet med tranor, ett älghorn på väggen och grånade äppellådor som hyllor liknar det ingenting man vanligen ser i Region Norrbottens lokaler.

– Det fanns ett rum som stod tomt i korridoren. Det gjorde jag om till ett kombinerat arbets- och konferensrum i en personlig stil, berättar hon och ser energisk ut.

Här håller hon i möten av olika slag, både fysiska och digitala. Men ibland åker hon också iväg till de tre kommuner som förutom Kalix ingår i modellområdet: Haparanda, Övertorneå och Överkalix.

– Jag har bland annat haft en utbildning i Övertorneå som både hälsocentralens medarbetare och omsorgens personal deltog i. På grund av pandemin fick vi efter ett tag övergå till digitala träffar, som faktiskt fungerade över förväntan.

Ökad medvetenhet

Nära vård sägs vara början på en samhällsomvandling, ett nödvändigt paradigmskifte. Greta Sköld går ett steg längre och beskriver det som ”den största omställningen i modern tid”.

– Vi behöver samverka på nya sätt, både internt i regionen och med andra myndigheter, organisationer, civilsamhället och näringslivet. I stället för att fokusera på vår egen del ska vi undersöka hur saker hänger ihop och se vad helheten innebär för medborgaren, säger hon.

Till att börja med handlar det om att täppa till luckor i det nuvarande systemet.

– Men på sikt behöver vi i grunden förflytta fokus till personen det handlar om, i stället för att styras av ”hur vi alltid gjort” i den organisation vi arbetar i.

En av Region Norrbottens mer färgstarka medarbetare är Greta Sköld, här med den belgiska vallhunden Colt. Förutom att utbilda lydnads- och patrullhundar sjunger hon hårdrock i Kalixbandet G.o.a.t.

Gemensamma möten

Som projektledare har hon ägnat tid och kraft åt att initiera samarbeten, däribland gemensamma möten.

– Det är nödvändigt att få representanter för olika huvudmän att tala med varandra. Gör vi rätt från början kommer alla att tjäna på det: medborgaren, medarbetaren och våra organisationer, säger hon.

Det har inte har varit enkelt att få de olika aktörerna att börja samarbeta, bland annat innebar pandemin en fördröjning. Men nu finns konkreta exempel där ”stuprör” helt eller delvis ersatts av ”hängrännor”, för att använda en bild från takavvattning (se faktaruta nedan).

Fler friska år

Utgångspunkten är att välfärden riskerar att urholkas – den demografiska utvecklingen gör att allt färre i arbetsför ålder ska ta hand om allt fler äldre. Många glesbygdskommuner befinner sig redan där, konstaterar Greta Sköld.

– I och med att vi lever längre är det också fler som lever med kroniska sjukdomar. Vi måste helt enkelt arbeta smartare för att personer inte ska fara illa eller bli utan den välfärd vi tycker är självklar.

Bristen på personal skyndar på utvecklingen.

– Vi har kommit till vägs ände när det handlar om att jobba i separata system, bredvid varandra. Personalen räcker helt enkelt inte till. Samtidigt behöver det hälsofrämjande och förebyggande arbetet stärkas för att fler ska kunna hålla sig friska längre, säger hon.

Greta Sköld använder sig av tavlan i sitt arbetsrum och skisser på papper för att åskådliggöra möjliga samarbeten i modellområdet.

Bättre samordning

Hon konstaterar att hälso- och sjukvårdssystemet sett likadant ut sedan 1950-talet, med en organisationsstruktur där patienten ska passa in.

– Det borde till exempel vara en självklarhet att vården ska finnas närmare dem som berörs, alltså invånarna. Idag får patienter åka över hela länet för att få vård som i stället kan ges i hemmet eller i alla fall i närheten av bostaden, ibland med hjälp av digitala lösningar.

Samtal med norrbottningarna fångar upp tankar och önskemål.

– Vi har anordnat medborgardialoger i modellområdets fyra kommuner, där vi frågat människor vad som är viktigt för dem. Många önskar att kommunerna och Region Norrbotten ska sträva efter en bättre samordning, för att på så sätt åstadkomma en sömlös vård. Samma önskan får vi från personalen, säger hon.

Med en bakgrund inom brukshundsklubben och det militära är Greta Sköld van vid att leda och utbilda både hundar och människor. ”Jag är chef för underrättelsesektionen i Gränsjägarbataljonen, alltså samma område som jag jobbar med i Nära vård”, berättar hon.

Som projektledare har Greta Sköld ett varierande jobb, där hon håller i administration, möten och utbildningar.

– Vi kallar det Nära vård, men egentligen handlar det helt enkelt om att höja kvaliteten på vården och omsorgen och därmed förbättra både arbetsmiljön och patientsäkerheten. Vi måste lyssna på experterna, alltså patienterna, de anhöriga och den vårdnära personalen, säger hon.

Bort med trösklar

Greta Sköld är även stabschef för den lokala särskilda sjukvårdsledningen, LSSL, i Kalix. Under pandemin ägnade hon halva sin arbetstid åt krisledning.

– Beredskap, kriskommunikation och ledarskap ligger mig varmt om hjärtat. Orsaken till det är mitt intresse för människor; hur vi agerar i olika situationer och hur vi beter oss när vi – ibland under stress – ska samarbeta med varandra.

Nu när hon åter kan vara projektledare på heltid ser hon fram emot att få presentera effekterna av arbetet i modellområdet.

– Det känns som att vi äntligen har slutat värna tröskelprincipen, alltså att regionen har ansvaret på sjukhus och hälsocentraler och att kommunen tar över när patienten går över tröskeln till sitt hem. Det är hög tid att lämna gränstänkandet därhän och i stället se till patientens bästa – naturligtvis i dialog med den det gäller.

Text och foto: Ulrika Englund

Exempel på Nära vård-samarbeten i östra Norrbotten:

• I Övertorneå bemannar kommunen och hälsocentralen en gemensam sköterskemottagning nattetid.
• I östra Norrbotten har regionen och kommunerna gemensamt anställt åtta sjuksköterskor, som jobbar utifrån individens behov. Det handlar om bedömning och vård i hemmet, det vill säga både kommunal och regional hälso- och sjukvård. Sjuksköterskorna kan till exempel ta prover, titta till patienter som skrivits ut från sjukhus eller finnas till hands för en palliativ patient.
• En läkare har anställts i Kalix för att utveckla den palliativa vården, både på sjukhuset och i primärvården. Tanken är att människor i östra Norrbotten i slutet av sitt liv i större utsträckning än tidigare ska kunna vårdas i hemmet och inte behöva åka in och ut på sjukhus.
• I Överkalix har gemensamma planeringsdagar införts med representanter från kommunen och Region Norrbotten. Man har även provat på att ha en gemensam verksamhetschef.
• I ett folkhälsoråd i östra Norrbotten ingår representanter från såväl regionen och kommuner som från polismyndigheten och länsstyrelsen.