Ortodontiassistenterna ser till att deras patienter får ett stadigt bett

Ortodontiassistenterna möter ofta sina patienter på tandregleringen första gången när de är tolv, tretton år gamla. Sedan träffas de regelbundet under flera år tills barnen börjar bli vuxna och har ett färdigt bett. "En trevlig ålder att jobba med", säger Anna Olofsson som jobbar på specialisttandvården i Luleå och ler.

Malin Frostevarg håller på att utbilda sig till ortodontiassistent och Anna Olofsson är färdig. De tycker att det är ett roligt jobb där man både får använda hjärnan och händerna.

Ortodonti är namnet på den specialitet som har hand om tandregleringen. Hit skickas patienter som behöver lite mer komplicerad tandreglering än vad allmäntandvården kan ge.

Det är bara de som redan jobbar på tandregleringen som kan vidareutbilda sig till ortodontiassistent och det både är ett ganska ovanligt yrke och dessutom ett bristyrke.

Anna Olofsson är en av två i Luleå och när detta publiceras är hon föräldraledig.

Hennes kollega Kerstin Pohjanen, som arbetat som ortodontiassistent i 20 år, arbetar sedan ett tag halvtid och kommer på sikt att trappa ned helt.


Malin Frostevarg visar upp en låda med utrustning, saker som de använder när de ska tandreglera. Barnen kan själva få vara med och välja färg.

Distansutbildning

Samtidigt är nya medarbetare på väg in. Malin Frostevarg går distansutbildningen på halvfart under två år vid Eastmaninstitutet i Stockholm. Det gör också Maria Öberg, som arbetar som tandsköterska.

Det är arbetsgivaren som bekostar utbildning, resor och boende. Förutom utbildningsträffarna i Stockholm ingår det en rad praktiska uppgifter och uppföljningar av patientfall som behöver utföras på kliniken samt en uppsats. Efter examen får de som gått utbildningen 3 000 kronor i lönetillägg.

Malin Frostevarg känner att hon har hamnat där hon vill vara.

– Jag gillar flödet, att det är socialt. Man träffar mycket folk och det är ett praktiskt jobb, men man får samtidigt tänka, säger Malin Frostevarg, som är tandhygienist i grunden.

– Det var bara slumpen som gjorde att jag sökte mig till tandvården, berättar hon.

Så här kan en tandställning se ut och sitta i munnen.

Barntandvård

Hon hade först utbildat sig till beteendevetare och jobbade sedan som kassaledare i en stor matvarubutik, men ville hitta ett jobb med vanliga kontorstider. Hon googlade och hittade utbildningen till tandhygienist. När hon var färdig arbetade hon i allmäntandvården där hon fick ägna sig mycket åt barntandvård och det var så hon kom in på tandreglering.

– Jag tycker det är superkul. Därför sökte jag mig hit, för att få jobba mera med det, berättar hon.

När Malin Frostevarg, från Luleå, anställdes var det ett önskemål från arbetsgivaren att hon skulle gå utbildningen till ortodontiassistent.

– Min första uppgift var att ta kliniska foton som man använder när man utreder om patienterna är lämpliga för att få tandställning. Jag har också fått öva mig i att cementera band som man sätter runt kindtänderna när man ska få tandställning, säger hon som exempel på uppgifter hon fått på utbildningen.


Anna Olofsson har testat flera yrken tidigare, men trivs nu med arbetet som ortodontiassistent.

Lät kul med tandreglering

Anna Olofsson, från Boden, är utbildad till tandsköterska. Efter omvårdnadsprogrammet på gymnasiet arbetade hon länge som undersköterska på ett omsorgsboende innan hon gick en utbildning till teckenspråks- och dövblindtolk i Umeå, samtidigt som hon arbetade extra som personlig assistent.

Tolkarbetet innebar långa resor och oregelbundna tider, vilket till sist blev orsaken till att hon bytte yrkesbana igen och utbildade sig till tandsköterska på distans.

– Direkt jag var klar fick jag jobb här. Då visste jag inte ens att det fanns något som hette ortodontiassistent, men tyckte det lät kul med tandreglering.

Hon arbetade i ett år innan hon bestämde sig för att satsa på att bli ortodontiassistent. Den första tiden arbetade hon med handledare, men sedan alltmer självständigt tills hon var färdig 2022.

Olika typer av tandställningar.


Det finns många olika storlekar på bågarna till tandställningarna.

Tandläkarens högra hand

Som ortodontiassistent är man något av tandläkarens högra hand, berättar hon. Tandläkaren är den som är ansvarig, men delegerar jobb som är tidskrävande och som de kan göra istället.

– Tandläkaren är med lite kort i början och instruerar vad jag ska göra, men sedan jobbar man ensam med patienterna, säger Anna Olofsson.

Det kan till exempel handla om att byta metallbågar, limma nya fästen, prova ut band, cementera band och i slutet av en behandling ta bort tandställningen, putsa och polera.

Anna Olofsson tycker att arbetet med egna patienter är utvecklande.

– Jag får klura lite på saker och lära mig nya grejer hela tiden.

Lär känna patienterna

Anna Olofsson, liksom Malin Frostevarg, gillar att jobba med barn och unga.

– Det som är roligt är att vi lär känna våra patienter. De kommer oftast hit var sjätte vecka under två, tre år. En del är jätterädda och tycker det är obehagligt i början, men sedan efter något år kommer många själva utan föräldrar och är hur lugna som helst, säger Anna Olofsson.

I enstaka fall behandlar de även vuxna patienter, till exempel om någon har skadat sig och saknar tänder, eller har stora bettavvikelser som kräver kirurgisk behandling, och där behandlingen är en kombination av tandreglering och kirurgi.

– Då kan vi hjälpa till att skapa plats för en tandersättning eller ställa tänderna rätt inför operationen, förklarar Malin Frostevarg.

Den absoluta majoriteten är dock barn och unga. De har fri tandvård upp till 23 år, men har tandregleringen varit sena med kallelsen kan den fria tandvården förlängas om ungdomen bor kvar i länet.


Att ta bra bilder är en viktig del i ortodontiassistentens arbete.

Förhindrar problem

De känner att de gör ett viktigt jobb.

– Vi utför inte behandlingar av enbart estetiska skäl, vilket en del kanske tror, utan för att patienterna annars kan få problem med tänderna, poängterar Anna Olofsson.

Det kan vara tänder som ligger fel uppe i gommen, så att det kanske förstör andra tänder och då drar de ner dem. De kan ha bett som är sneda eller överbett så att de inte får ner läppen över tänderna och blir torra i munnen.

– Vår huvudsakliga uppgift är att förhindra problem - med tänder som står fel, smärta och sår för att man biter sig i gommen och spänningar i käkar och muskler. Vi ser till att de får ett stadigt bett, säger Anna Olofsson.

Fotnot: Inom Folktandvården Norrbotten finns det ytterligare tre ortodontiassistenter. En i Gällivare och två i Piteå.

Text och foto: Ulrika Vallgårda, frilansjournalist/Yours