Sjukhusfotografen fångar vården i bild

Att använda sig av fotografering i vården kan vara ett sätt att följa hur ett sår läker, att dokumentera tumörer man hittar vid en operation eller att säkra bevis inför en misshandelsrättegång. ”Jag har varit med och fotat vid allt från förlossningar till bårhuset och allting däremellan”, säger sjukhusfotografen Bert-Ola Isaksson.

I källaren i mitten av Sunderby sjukhus tar sjukhusfotografen Bert-Ola Isaksson emot i sin fotoateljé.

– När sjukhuset byggdes önskade jag en central placering, men några fönster behövdes inte. Därför hamnade vi här, berättar han.

Han hinner inte mer än hälsa så ringer det på dörren. Röntgensjuksköterskan Carina Olsson har tappat bort sitt passerkort och undrar om han snabbt kan skapa ett nytt åt henne.

– Jag kommer ingenstans utan kort, så jag fick lite panik, säger hon.

Hon får sätta sig på en pall och så tar han en ny bild på henne.

– Det tar en till två veckor så får du ditt nya kort till din folkbokföringsadress, säger han.

Till dess får hon ett reservkort.

Bert-Ola Isaksson fotograferar röntgensjuksköterskan Carina Olsson som behöver ett nytt passerkort.

Medicinsk fotografering

Genom att han är ansvarig för e-legitimationerna och passerkorten träffar han all personal som är anställd av Region Norrbotten i Luleå och Boden med ungefär fem års intervaller. I hans jobb ingår också att sköta låssystemen.

Men största delen av hans arbetstid ägnar han åt medicinsk fotografering.

– Vi dokumenterar allt det som vården önskar.

Han började sin yrkesbana som byggnadsarbetare, men efter några år hade axlar och nacke tagit stryk. Han bestämde sig för att omskola sig till fotograf på yrkesutbildningen som fanns på Bergnäset i Luleå på den tiden. Han jobbade sedan som frilansfotograf, mest åt NSD.

Ett år fick han sommarjobb som fotograf på sjukhuset i Boden och när det efter sommaren blev en ledig tjänst där fick han den. Det var 1999.

– Det var något jag ”snubblade över”, men jag tyckte att det var ett bra och roligt jobb och blev kvar.

Objektiv bild

När Sunderby sjukhus öppnade var Bert-Ola Isaksson med och utformade fotoavdelningen, där han arbetar tillsammans med en assistent. Fotograferingen sker både i ateljén och ute på avdelningarna och mottagningarna. Fotografiet fyller en viktig funktion i vården, konstaterar han.

– Om någon beskriver exempelvis ett sår i en journal så kommer alla lägga in sina personliga tolkningar i det som står. Det är ju ofta flera i personalen inblandade i en behandling. Med ett foto blir det en annan sak. Alla har samma objektiva bild av såret att utgå.

Ibland kommer patienterna till Bert-Olas ateljé men ofta får han också gå ut på olika avdelningar och mottagningar på sjukhuset.

När han fotograferar lägger han en engångsmåttremsa bredvid såret som han sedan använder för kalibrering när han redigerar bilden i datorn, så att måtten ska stämma med verkligheten. Ofta upprepas fotograferingen flera gånger under sårets läkning och då går det att se om behandlingen har fungerat eller inte.

Vid operationer

I ateljén använder han lampor och går han iväg ut på en avdelning och fotograferar har han med sig både sina kameror och portabla blixtar, för att ha kontroll på ljuset så att det inte blir några felaktiga färgstick.

– Det måste vara bra bilder och det är väl anledningen till att fotoavdelningen finns. Det borgar för en hög lägstanivå. Det finns ofta bara ett tillfälle att ta bilderna.

Han blir ofta utkallad för att fotografera vid operationer.

– Det kan till exempel vara när kirurgen har upptäckt en tumör inne i kroppen och man behöver en bild på den.

På akuten fotograferar personalen en del själva också, men vid misshandel och skjutningar blir han ibland kontaktad för att det behövs en bra dokumentation som grund för åtal och rättegång.

Utsatt situation

En del fotografering är planerad. Till exempel tar han alltid bilder före en operation av utstående öron. Vid en käkkirurgi fotograferar han huvud, ansikte och munhåla före, under och efter operationen. Alla tandavgjutningar tar han bilder av för att man ska slippa spara hela avgjutningen. Patienter med anorexi brukar han ibland också fotografera, men bara om de själva tycker det är ok.

– Det är alltid sjukvårdspersonalen som bestämmer om bilder ska tas, men om patienter inte vill så avstår man.

Det är en utsatt situation att bli fotograferad. Ofta måste patienten ta av sig kläderna och det krävs en viss takt och känsla i patientmötet.

Att fotografera patienter som ska genomgå käkoperationer är en av hans arbetsuppgifter.

Övergrepp

Sår och skador av olika slag har han vant sig vid att se, men det finns sådant som är svårare, även för en rutinerad sjukhusfotograf som han.

– Jag har varit med och fotat barn som blivit utsatta för övergrepp. Sådant glömmer man aldrig.

En annan väldigt speciell uppgift han har är att skapa en minnesbild till föräldrar som har mist barn vid förlossningen.

– Den dag jag slutar bli berörd av att fotografera barn som dött, så slutar jag jobba. Är man likgiltig inför det har man nog blivit skadad.

Hjälper övriga kliniker

I hans jobb krävs noggrannhet, systematik och att man ständigt hänger med i teknikutvecklingen och lär sig nya programvaror. Alla bilder lagras i patientjournalerna.

Utöver de egna bilderna han tar så redigerar han också bilder åt alla övriga kliniker i länet.

– Om någon på hälsocentralen i Pajala tar ett foto så läggs den i en mapp som bara vi på fotoavdelningen och hälsocentralen kommer åt. Vi hämtar bilden därifrån, redigerar den och lägger in den i journalen.

Bert-Ola Isaksson håller till i en ateljé i Sunderby sjukhus källare.

Paddlar och simmar

Bert-Ola Isaksson bor i Niemisel med två katter och för att koppla av efter arbetet gillar han att paddla kanot eller att simma utomhus med våtdräkt. Han har även en stuga i Kassa i Tornedalen. Hans båda barn är vuxna och bor i Göteborg.

Att fotografera däremot blir han i stort sett mätt på under arbetstid.

– Jag håller ju i kameran hela dagarna.

Men något projekt varje år brukar han ändå göra för sin egen skull. I regel tar han då porträtt eller fotar stilleben.

Nu är det dags för Bert-Ola att göra något som han är totalt ovan vid. Han ska själv posera framför kameran till reportaget han medverkar i.

– Vi kan använda mina blixtar om du behöver bättre ljus, säger han och börjar ställa i ordning dem.

Text och foto: Frilansjournalist Ulrika Vallgårda/Yours

Bert-Olas egna bilder

Bert-Ola och hans söner Jonatan och William paddlar kajak i Råneälven.

Stugan i Kassa i Tornedalen.