Thailändska Anoma hjälper regionen att nå sina mål

När Anoma Wallinder var elva år flyttade hon med sin mamma och lillasyster från norra Thailand till norra Sverige. Nu är hon utbildad ekonom och jobbar som controller i Region Norrbotten. "Jag har fått lära mig ett nytt språk och ta till mig en ny kultur. Det är här i Norrbotten jag vill bo och leva”, säger hon.

Anoma Wallinder, 31, arbetar med att sammanställa och analysera verksamhetsdata, exempelvis sådant som rör ekonomi, produktion och tillgänglighet. Sin arbetsplats har hon i Regionhuset och på IT/MT-avdelningens lokal på Midgårdsvägen i Luleå.

– Som controller är min uppgift att vara ett stöd till cheferna och se till att de har tillgång till relevanta data och statistik. I jobbet ingår även utvecklings- och förbättringsarbete som baserar sig på de underlag som tas fram och de analyser som görs, säger hon.

Efter några år i bland annat Oslo och Kiruna bor Anoma numera i Luleå. Hon lever ett aktivt liv, där hon förutom jobbet hinner med allt från crawlkurser och crossfit till promenader och matlagning.

– En gång i veckan spelar jag också badminton med familjen i Boden – mamma och hennes vänner och min fästman Mattias brukar vara med. Efter all träning får man ta ett restaurang- eller cafébesök som belöning!

Men livet kunde ha sett helt annorlunda ut. Anoma Wallinder växte upp i först centrala och sedan norra delen av Thailand.

Anoma Wallinder stöttar chefer i division Regionstöd. I Region Norrbotten finns 21 controllers och 5 verksamhetscontrollers som samlar in och analyserar data.

Bra på matte

I staden Chumphae levde hon och hennes fyra år yngre syster med mamma och mormor.

– Där vi bodde fanns det mesta man behövde, till exempel marknader och skolor. Mamma och mormor arbetade med att laga olika maträtter och sälja i ett matstånd, berättar hon.

Anoma var ambitiös och duktig i skolan. Iklädd skoluniform – som barnen även hade på sig på fritiden – fick hon åka till andra skolor och tävla i matematik.

– Vikten av att sköta skolarbetet var något som betonades i Thailand. Jag hade bra betyg och trivdes i skolan, jag hade många vänner där. Samtidigt är det få förunnat att studera vidare på en högre nivå och det var något jag gärna ville göra.

Ingen tvekan

Hennes mammas väninna bodde sedan länge i Norrbotten med sin familj. Vid ett besök hos henne i Boden träffade Anomas mamma en man, ett möte som öppnade en möjlighet och ledde till en annan tillvaro.

– När jag fick frågan av mamma om jag kunde tänka mig att flytta kände jag bara ”Yes, let´s go!”. Det var inga konstigheter, som jag minns det. Jag tyckte bara att det var fint att få en möjlighet att få studera utomlands. Men i det läget hade jag förstås ingen aning om vilken stor förändring som väntade.

Anoma gillar att ha koll på ekonomin, både sin egen och Region Norrbottens.

Anoma, hennes syster och mamma anlände till Arlanda en sommardag med en stor resväska fylld av thailändska kryddor och matvaror. Det var juli och 25 grader varmt – och alla tre frös.

– Nu har jag vant mig vid klimatet och blivit bättre på att klä på mig, men kan fortfarande tycka att det är kallt när det är minus 15 och kallare. Samtidigt trivdes jag inte riktigt i värmen i Thailand, det var alltid för varmt, säger hon.

Började från noll

Anoma berättar om sina första intryck av Sverige – om det rena vattnet som kunde drickas direkt ur kranen, om kaffedoften i huset i Boden och hur annorlunda naturen såg ut. Med hjälp av en ordbok, en mattebok och två lärare på Tallboskolan lärde hon sig det nya språket.

– Det fanns inget annat alternativ, jag visste att det var i Sverige jag ville bo. Jag började från noll men har lätt för att se mönster och strukturer – det underlättar när man ska lära sig ett språk. Engelskan lärde jag mig på egen hand genom att studera grammatik och sätta ihop meningar.

Hon talar med värme om en kvinna från Röda Korset som lärde de nyanlända barnen allt från att baka kanelbullar till att simma.

– Det var en jättefin insats. Enkla grejer egentligen, men som betyder mycket för att smälta in när man är tonåring i ett nytt land.

Flygvärdinna

Anoma Wallinder började i en ”vanlig” klass i årskurs åtta och blev snabbt bättre på att förstå, tala och skriva svenska. Under naturprogrammet på gymnasiet var tanken att läsa vidare till antingen läkare eller civilingenjör, men ingetdera kändes helt rätt. Det gjorde det däremot när hon hittade till den treåriga ekonomiutbildningen vid Luleå tekniska universitet.

– Hela utbildningen var jätteintressant. Och när jag tänker tillbaka har jag alltid tyckt om ekonomi och siffror. Jag gillar att ha koll på den egna ekonomin och numera även på ekonomin i Region Norrbotten, säger hon.

Efter utbildningen har hon hunnit arbeta på hotell och som flygvärdinna i Norge, men även en sommar som lastmaskinsförare i gruvan i Gällivare. Hösten 2022 började hon i Region Norrbotten och har sedan dess främst stöttat division Regionstöd.

Dagarna tillbringar Anoma ofta i Regionhuset i Luleå. Med hjälp av thailändsk mat och musik behåller hon kopplingen till sin uppväxt, något som blivit allt viktigare med åren.

Behöver tänka nytt

Arbetet som controller beskriver hon som intressant och utvecklande.

– Det känns ansvarsfullt att stötta verksamhetens chefer som, via sina uppdrag, gör skillnad för Norrbotten.

All ekonomi, både den privata och i en organisation eller ett företag, handlar i grunden om att hushålla och ta vara på resurser. Anoma konstaterar att det kan vara en utmaning att hitta balansen mellan ekonomi och kvalitet.

– Ibland behöver vi tänka nytt och hitta nya vägar, för att norrbottningarna ska få ut så mycket som möjligt av varje skattekrona.

Som controller måste hon kunna förklara ekonomi på ett enkelt och pedagogiskt sätt.

– Något som ibland är svårt, men samtidigt roligt, är att få ihop olika komplexa verksamhetsdata till en helhetsbild. När man ska analysera stora mängder data är det bra att kunna zooma ut, för att se helhetsbilden, innan man sedan zoomar in på detaljnivå, säger hon.

Thailändsk musik och mat

Sedan Anoma Wallinder flyttade till Sverige för 20 år sedan har hon gjort sitt bästa för att förstå, anpassa sig till och integrera sig i det svenska samhället, med allt vad det innebär. Trots det möter hon fortfarande företeelser som är nya för henne.

– Ett exempel är när några kollegor för ett tag sedan tipsade om att man skulle klä sig enligt ”lager på lager”-principen. Det hade jag aldrig hört talas om tidigare, säger hon och ler.

Samtidigt välkomnar hon ny kunskap – hon vill gärna veta mer om den svenska kulturen.

– Jag har mycket kvar att lära. Resan in i det svenska samhället fortsätter!

När hon vill slappna av lyssnar hon gärna på thailändsk musik. På senare år har hon även börjat laga mer thailändsk mat, som även den framkallar goda barndomsminnen.

– På så sätt kan jag införliva den thailändska kulturen i det svenska liv jag lever här, säger hon.

Text och foto: Ulrika Englund