Arezoo gav inte upp – nu är hon svensk tandläkare

Hennes dröm har länge varit att få flytta till Sverige och arbeta som tandläkare. Det har tagit drygt fem år, men nu är iranskan Arezoo Majdabadifarahani på plats i Kiruna med en svensk tandläkarlegitimation. ”Jag är tacksam över att ha fått den här möjligheten i Norrbotten”, säger hon.

Det är tisdag eftermiddag och lugnt på folktandvårdens klinik i Kiruna; en del av de anställda har börjat bege sig hemåt och bara någon enstaka patient väntar på behandling. Hit kom Arezoo Majdabadifarahani i slutet av november förra året, till en tjänst som tandsköterska. När vi ses i början av sommaren arbetar hon som tandläkare under handledning.

– Jag gjorde det praktiska kunskapsprovet i januari. Några veckor senare fick jag reda på att jag var godkänd och kunde sedan börja som tandläkare den 1 mars, berättar hon.

Den praktiska tjänstgöringen pågår under sex månader. Arezoo berömmer sin handledare Veronica Lenander, som är en erfaren tandläkare.

– Hon har koll på vad som ska göras, men ger mig samtidigt utrymme att själv fatta beslut. Veronica är verkligen jättebra. Men alla på kliniken är hjälpsamma. Inte minst har mina chefer Susanne Hägg och Eva Holmgren betytt mycket för mig, berättar hon.

I Indien

Arezoo Majdabadifarahani växte upp i Teheran och utbildade sig till tandläkare vid universitetet i Pune i Indien. Efter sin examen 2015 arbetade hon två år på kliniker i Indien, innan hon återvände till Iran. Där jobbade hon också som tandläkare innan hon ansökte om att få studera ett år vid kursen Tillämpad etik (Applied ethics) vid Linköpings universitet.

Vid den tidpunkten var obligatoriskt för tandläkare hemmahörande i ett land utanför EU att ha läst minst 30 högskolepoäng i Sverige, för att kunna söka uppehålls- eller arbetstillstånd.

– Innan jag åkte Sverige i slutet av 2017 hade jag skickat alla mina intyg till Socialstyrelsen. Den granskade och godkände min utbildning och gav klartecken att jag kunde gå vidare till svensk tandläkarlegitimation.

Arezoo läste 60 högskolepoäng i tillämpad etik i Linköping och fortsatte med ett års studier i svenska vid universitets C1-program, den språknivå som krävs för att få fortsätta färden mot legitimation.

Det har varit flera år av ansträngningar, ovisshet och väntan, men nu har iranska Arezoo Majdabadifarahani, 35 år, klarat sin svenska tandläkarlegitimation.

Få tjänster att söka

Nästa steg var en tjänst som tandsköterska i Linköping under sex månader.

– Det var lärorikt på många sätt. Till exempel fick jag lära mig hur man i den svenska tandvården kommunicerar med sina patienter. Sedan kom pandemin och kliniken kunde inte längre erbjuda mig jobb. Jag hade klarat det teoretiska kunskapsprovet, men var ändå tvungen att återvända till Iran.

Hon beskriver ett slags moment 22, där Socialstyrelsen och Migrationsverket varken samarbetar eller synkroniserar sina krav. För samtidigt som man som icke EU-tandläkare uppges kunna jobba som tandsköterska, avlägga ett teoretiskt och ett praktiskt kunskapsprov och sedan ta sig vidare till svensk tandläkarlegitimation, finns det få tjänster som tandsköterska att söka.

– Utan anställning eller studier kan man inte vara kvar i landet för att ta sig vidare i processen.

Kände till Kiruna

Arezoo Majdabadifarahani flyttade tillbaka till Iran och arbetade som tandläkare på en privat klinik. Under tiden studerade hon 7,5-poängskursen Författningskunskap, en uppdragsutbildning beställd av Socialstyrelsen som ger hälso- och sjukvårdspersonal utanför EU/EES kunskap om svenska lagar, förordningar och föreskrifter.

Månaderna gick utan att hon hittade något jobb i Sverige. Hon funderade över olika lösningar för att kunna åka tillbaka och var nära att påbörja studier vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

– Jag hade fått fullt stipendium och såg det som en lösning för att kunna återvända och göra det praktiska kunskapsprovet.

Men efter nästan två år, våren 2022, öppnade sig en bättre möjlighet. Då fick hon syn på en annons där folktandvården i Kiruna sökte en tandsköterska.

– Jag hade besökt Kiruna under en resa som högskolan i Linköping anordnade. Eftersom jag är naturintresserad visste jag att det var en plats som skulle passa mig. Jag skickade mina papper till HR-avdelningen, blev intervjuad av chefer och fick jobbet, berättar hon.

Arezoo är uppvuxen i Iran, utbildad i Indien och har jobbat som tandläkare i bägge länderna. Nu tjänstgör hon som tandläkare i Kiruna.

Omfattande utfrågning

Hon hade i det läget även blivit antagen till ett program vid Göteborgs universitet för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES, en kompletterande utbildning.

– Men jag valde jobbet på folktandvården i Kiruna i stället, för att klara det praktiska kunskapsprovet och göra den praktiska tjänstgöringen.

Nästa steg var att få tillåtelse att resa till Sverige igen. Sedan den första utfrågningen på den svenska ambassaden i Teheran hade den politiska situationen i Iran förändrats och relationen med västvärlden försämrats.

– Den andra intervjun var mer omfattande. Jag fick många frågor om varför jag ville åka tillbaka till Sverige.

Enklare förfarande

Region Norrbotten är en av få regioner i landet som anställer tredjelandstandläkare som tandsköterskor, alltså tandläkare med legitimation från ett land utanför EU (se fakta nedan).

– Att jag fick tjänsten innebar att jag kunde flytta till Sverige igen, förklarar hon.

Arezoo lovordar Region Norrbottens val att ta emot tredjelandstandläkare som tandsköterskor. ”Det underlättar för oss tandläkare med legitimation från länder utanför EU att nå fram till en svensk legitimation”, säger hon.

Den första september blev hon äntligen legitimerad tandläkare i Sverige.

– Det känns mycket bra, men har tagit lång tid.

För tandläkare utbildade inom EU är vägen till svensk legitimation betydligt enklare. Till exempel behövs inte något teoretiskt eller praktiskt kunskapsprov.

– Visst kan jag tycka att det är konstigt att det ska vara så stor skillnad. Jag önskar att det hade gått snabbare för egen del, men nu gläds jag över att ha min svenska legitimation.

Frihet och välfärd

På frågan om varför hon ville till Sverige lyfter Arezoo Majdabadifarahani fram aspekterna frihet, trygghet, välfärd och demokrati.

– Det är ett land som vilar på en socialdemokratisk grund, oavsett vem som styr just nu. Barn och unga har fri skolgång och gratis tandvård upp till 23 års ålder. Det är jämlikt och kvinnors rättigheter är större. Jag känner flera iranier som flyttat hit, utbildade inom juridik och vetenskap. Alla har varit nöjda, säger hon.

I både Iran och Indien handlar tandvården mer om vem som har råd att betala för akuta behandlingar, protetik och ortodonti, alltså att laga, ersätta eller rätta till tänder.

– Här i Sverige är det i stället ett stort fokus på förebyggande tandvård, särskilt vad gäller barn och unga. I Iran och Indien är det inte så att alla barn kallas regelbundet. Det är på ett helt annat sätt familjernas ekonomi som styr.

Planerar du att stanna kvar i Kiruna?

– Ja. Jag har blivit väl mottagen och trivs.

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta:

• Region Norrbotten har öppnat för möjligheten att anställa tredjelandstandläkare som tandsköterskor. Detta som ett sätt att få både fler tandsköterskor och tandläkare till länet.
• Regionen har som krav att kandidaten ska ha goda kunskaper i det svenska språket.
• Idag har Folktandvården tio tandsköterskor som är utbildade till tandläkare utanför EU, varav två gör praktisk tjänstgöring.
• I Folktandvården är det hittills tre tredjelandstandläkare som efter praktisk tjänstgöring blivit anställda som tandläkare. Arezoo Majdabadifarahani i Kiruna är den tredje i ordningen som erhållit sin svenska legitimation i länet.
• En utmaning är att få tandläkarna att vilja stanna kvar över tid. Ett antal tredjelandstandläkare har jobbat som tandsköterskor något år i Norrbotten, för att sedan flytta söderut innan de börjat den praktiska tjänstgöringen.
  
  Källa: Folktandvården