Therese Sundbom – en ny kraft i Kalix

Therese Sundbom är ny verksamhetschef för internmedicin och rehabilitering i Kalix. ”Målet är att lyfta medarbetarna. När personalen trivs får patienterna det bättre – det går hand i hand”, säger hon.

Efter sex år som enhetschef på intensivvårdsavdelningen i Sunderbyn började Therese Sundbom i början av mars som verksamhetschef på Kalix sjukhus. När intensivens anställda efter många års förberedelser äntligen kunde flytta in i större och mer ändamålsenliga lokaler, styrde Therese Sundbom i stället kosan åtta mil österut.

– Jag hann vara med när vi fick börja använda det nya personalrummet, medan avdelningen invigdes två veckor efter det att jag slutat, berättar hon.

Ändå var tidpunkten helt rätt.

– Samtidigt som allt var nytt med lokalerna blev det nytt även med ledarskapet. Enhetschefen Therese Apelqvist är ju kvar, medan jag efterträddes av Stina Stridsman, berättar hon.

Hjärtsjuksköterska

Therese Sundbom växte upp i Gammelstad och bor med sin man i en lägenhet i centrala Luleå. Hon utbildade sig till sjuksköterska i Boden och har jobbat 20 år i yrket.

– Till en början vikarierade jag på olika avdelningar i Sunderbyn, bland annat på hematologen och infektionskliniken. Sedan kom jag till hjärtintensiven där jag stannade i åtta år, innan jag började som forskningssjuksköterska i en stor hjärtinfarktstudie, Norrhjärtan. Jag hade under några år också en administrativ tjänst som samordnare för kliniskt forskningscentrum, säger hon.

Hon fick dessutom möjlighet att delta i Morgondagens chefer, regionens tidigare ledarskapsutbildning.

– Jag trivdes bra i rollen som sjuksköterska men kände att jag ville ha en utmaning. Efter kursen sökte jag och fick tjänsten som enhetschef på intensivvårdsavdelningen i Sunderbyn.

Therese Sundbom, 50, är ny verksamhetschef för internmedicin och rehabilitering, den största verksamheten på Kalix sjukhus.

Nyanställningar och framtidstro

Sin tid där delar hon in i åren före och under pandemin. De tre första åren handlade mycket om uppbyggnad och utveckling. Två gånger fick Therese och hennes medarbetare ta emot länssjukvårdens förbättringspris. År 2017 uppmärksammades den dagliga styrning som införts.

– Vi började med dagliga pulsmöten tillsammans med operationsavdelningen och dagkirurgin, något som utvecklades till ett jättebra samarbete. Vi fick till betydligt bättre flöden på kliniken AnOpIva, med rätt patient på rätt vårdnivå.

Året efter fick avdelning utmärkelsen för sitt arbete med att ta in mer fysioterapi i intensivvården, en förändring som ledde till kortare vårdtider för patienterna. Även det var ett resultat av avdelningens arbete med ständiga förbättringar.

– Medarbetarna gavs tillfälle att lyfta olika frågor, från stort till smått, och fick tid för att arbeta med utveckling. Flera nya IVA-sköterskor och undersköterskor rekryterades och det fanns en framtidstro.

Tunga år

Sedan kom pandemin 2020 och allt förändrades.

– Det blev en jättekris, där vi från en dag till en annan behövde ställa om helt. I början var allt oklart om covidviruset och alla var livrädda – vi visste inte om vi skulle överleva men behövde ändå vårda patienterna.

Medarbetare reagerade olika på ovissheten; en del blev ledsna, andra arga.

– Att leda i kris är svårt, en verklig utmaning. Jag satt mycket i samtal med anställda under den tiden, berättar Therese Sundbom.

I början bidrog bristen på munskydd till oron.

– Jag kommer ihåg hur vi räknade antalet munskydd varje kväll för att se om vi hade så att det skulle räcka till dagen därpå. När vi till slut fick skyddsmask 90 blev det en helt annan trygghet för medarbetarna.

Therese Sundbom i samspråk med specialistmottagningens enhetschef Sinikka Engström och Jan Kakko, sjuksköterska.

Mer att ge

Pandemin gjorde att allt vad gäller utveckling pausades – fokus var enbart på att säkra bemanningen och rädda livet på både covidpatienter och ”vanliga” iva-patienter. Therese Sundbom konstaterar att pandemin innebar en enorm påfrestning för såväl medarbetare som chefer. Men det var inte därför som hon sökte sig därifrån.

– Jag har haft fantastiska år i Sunderbyn, men kände mig klar som enhetschef. Jag ville utveckla mina kompetenser och visste att jag hade mer att ge på en strategisk nivå.

I Kalix ansvarar hon för medicin- och rehabiliteringskliniken, sjukhusets största verksamhet med totalt 130 anställda (se faktaruta nedan). Som utbildad sjuksköterska är miljön välbekant.

– Jag ser det som en fördel att jag själv är sjuksköterska, med god erfarenhet av hur slutenvården fungerar. Jag förstår till exempel exakt vad det innebär när sjuksköterskorna säger att det är hög vårdtyngd, säger hon.

Ett inramat ”ordmoln” på medicinklinikens vägg visar hur personalen uppfattar sin arbetsplats.

Lyssnar och coachar

På bara några år har det blivit vanligare att andra professioner än läkare blir chefer på höga poster i vården.

– Jag upplever att de tidigare hierarkierna har börjat luckras upp. För mig spelar det ingen roll om jag leder undersköterskor, sjuksköterskor, läkare eller sekreterare. Allt handlar om att lyfta sina medarbetare, bygga upp en respekt och jobba mot gemensamma mål.

Som ledare har hon en hög tilltro till människors vilja att ta ansvar och utvecklas – om de får rätt förutsättningar.

– Jag får energi när jag ser andra växa! För att nå dit är dialogen jätteviktig. Grunden i mitt ledarskap är att lyssna, försöka förstå och sedan coacha med feedback, uppföljning och utvärdering, säger hon.

Viktig roll

Redan under sin första vecka i Kalix tillsatte hon en koordinator som ska ha koll på flödet på medicinavdelningen. Vecka två var ”dagliga-styrningen-tavlan” på plats, alltså en whiteboard som kontinuerligt uppdateras.

– Koordinatorrollen är jätteviktig för att få till ett bra flöde. Den personen är knutpunkten för kontakt med läkarna och har koll på vilka patienter som ska läggas in, vilka som ska skrivas ut och vilka som ska vidare till exempelvis akuten eller Sunderbyn.

Specialistmottagningen har sedan tidigare jobbat medvetet med förbättringar, men liksom på intensiven i Sunderbyn pausades arbetet under pandemin. Nu är det igång igen, med regelbundna förbättringsmöten. Även analysverktyget Gröna korset har åter tagits i bruk.

– Vitsen med ett systematiskt förbättringsarbete är förstås att utveckla verksamheten. Samtidigt är det ett sätt att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, förklarar hon.

Steget från enhetschef till verksamhetschef blev precis den förändring som Therese önskade sig. ”Nu får jag jobba mer strategiskt, i stället för att ha fokus på scheman och annat i den dagliga verksamheten”, säger hon.

Daglig kontakt

Therese Sundboms arbetsdagar inleds när hon åker hemifrån vid sex-tiden. Halv åtta har hon ett pulsmöte med läkarna, följt av ett med enhetscheferna klockan åtta.

– Sedan går jag runt i verksamheterna och stämmer av med respektive chef. Mitt ledarskap bygger på att följa upp det som varit, ge feedback och att vi tillsammans tittar framåt. Jag talar med medarbetarna och deltar också i arbetsplatsträffar. Att man är en närvarande och synlig chef är viktigt när man ska bygga ett lag. Alla ska känna att det här gör vi tillsammans, säger hon.

Ofta är Therese inte hemma i Luleå förrän efter klockan 18.

– Det blir långa arbetsdagar, men nu när våra två söner inte längre bor hemma är det ändå okej. Fredagar försöker jag jobba hemifrån.

Hon värdesätter samvaron med maken Peder, som arbetar som HR-chef i SSAB-koncernen på nationell nivå.

– Han har betytt mycket för mig i min utveckling som ledare. Och visst blir det att vi pratar en hel del jobb, erkänner hon.

Kopplar av i stugan

På kvällarna försöker hon hinna med en kvällspromenad för att rensa huvudet, men den allra bästa avkopplingen får hon i fritidshuset på en ö utanför Lövskär.

– Allt rinner av mig när jag kommer dit. Vi är mycket där under helger och hela somrar. Vi gillar att jobba fysiskt, vi bygger och grejar på. Vintertid åker vi skidor och skoter och umgås med vänner och sönerna. Det är verkligen en bra plats för återhämtning, berättar hon.

När mår du som bäst på jobbet?
– När jag träffar engagerade medarbetare och känner att jag kan vara med och påverka så att vården utvecklas. I rollen som verksamhetschef har jag möjlighet till det – det känns otroligt bra.

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta: Internmedicin och rehabilitering

• Medicinavdelningen i Kalix har 24 vårdplatser, fördelade på medicin, rehabilitering och palliativ vård.
• Kopplat till medicinavdelningen finns paramedicin, med bland annat fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kuratorer.
• Specialistmottagningen erbjuder öppenvård inom allmän internmedicin, urologi, neurologi, dialys samt ögonmottagning. Här utförs även gastro- och koloskopiundersökningar. Diabetes- och hjärtsköterska samt dietist bedriver mottagningsverksamhet.
• Det palliativa rådgivningsteamet har i uppgift att ge råd och stöd till personal som ansvarar för och sköter personer med svår sjukdom. Råd och stöd kan även ges direkt till den enskilde patienten och till de närstående.
• Onkologimottagningen tar emot patienter med cancerdiagnoser som får cytostatika.