Beslut i korthet - regionstyrelsen 16 december

Regionstyrelsen beslutar att

Lägga informationen till handlingarna.

Regiondirektörens rapport

Då nuvarande regiondirektör Ulrika Sundquist lämnar sitt uppdrag efter den 31 januari behöver beslut om anställning av tillförordnad regiondirektör fattas. Då regiondirektören inte är i tjänst från den 19 januari 2026 föreslås att Jonas Thörnqvist tillträder som tillförordnad regiondirektör från detta datum.

Regionstyrelsen beslutar att

1. Utse Jonas Thörnqvist som tillförordnad regiondirektör.
2. Tillförordnandet gäller från och med den 19 januari 2026 till och med att en ny
   regiondirektör har tillträtt.

Jonas Thörnqvist.

Funktionsrätt Norrbotten redovisar slutfördelning av medel 2025. 35 av de totalt 42 medlemsföreningarna har tagit del av medel under året, resterande sju föreningar är för närvarande vilande och rapporterar därmed ingen aktivitet/medlemsantal.

Totalt antal registrerade medlemmar är 13 972, varav cirka 8 580 kvinnor (61,3 procent)
och 4 944 män (35,4 procent).

Regionstyrelsen beslutar att

Bevilja verksamhetsbidrag med 1,7 miljoner kronor till Funktionsrätt Norrbotten för perioden 1 januari 2026 till och med 30 juni 2026.

I analysplanen lyfts strategiskt prioriterade analysområden fram. Analysplanen och resultaten av analyserna ger framför allt underlag till arbetet med planering.

I analysplan 2026 är sju analyser inplanerade:

1. Kvalitet och utveckling i hälso- och sjukvården
2. Analys av vården inom internmedicin och geriatrik – nuläge och framtida behov
3. Mobila vårdteam i Östra Norrbotten
4. Psykiatrin i Norrbotten
5. Lokala kollektivavtals påverkan på verksamhet, ekonomi och arbetsmiljö
6. Uppföljande jämställdhetsanalys av hjärtsjukvården
7. Jämställdhetsanalys ögon- och ortopedivård

Regionstyrelsen beslutar att

1. Godkänna regiongemensam analysplan 2026.
2. Återrapportering sker löpande i regiondirektörens rapport.

Region Norrbottens förtroendevalda revisorer har genomfört en granskning av den interna kontrollen hos regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden samt patientnämnden. I samband med granskningen har revisionen gett rekommendationer till nämnderna för att uppnå en förbättrad intern kontroll. Regionstyrelsen har i ärendet lämnat kommentarer till rekommendationerna.

Revisionens samlade revisionella bedömning är att:

• Regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden samt patientnämnden inte helt
  bedriver ett systematiskt arbete med intern kontroll.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden inte bedriver ett systematiskt arbete med intern kontroll, detta utifrån att ett stort antal avvikelser noterats.

För att utveckla verksamheten lämnar revisionen följande rekommendationer till
regionstyrelsen:

1. Att regionstyrelsen – efter pågående översyn av styrdokument – säkerställer att regler, anvisningar och mallar görs kända inom organisationen. Styrelsen bör även till kommande år utföra en samlad utvärdering av regionens arbete med intern kontroll. Vissa utvecklingsområden har även noterats när det gäller uppföljning av internkontrollplan.
2. Att hälso- och sjukvårdsnämnden efterlever gällande regelverk för intern kontroll. Detta gäller inom samtliga granskade delområden.
3. Att regionala utvecklingsnämnden utvecklar sitt arbete med intern kontroll. Detta gäller i första hand utvärdering av intern kontroll, men förbättringspotential finns även i frågor inom delområdena planering, uppföljning samt åtgärder.
4. Att patientnämnden – till kommande år – utvärderar sitt arbete med intern kontroll.

Regionstyrelsens svar framgår i handlingarna.

Regionstyrelsen beslutar att

Med revisorernas synpunkter i beaktande, lägga revisionsrapporten till handlingarna.

I dag ställer alkohollagen krav på att restauranger som vill servera alkohol till allmänheten även måste erbjuda matservering som ska inkludera ett varierat utbud av maträtter fram till klockan 23.00, därefter kan ett enklare urval av rätter erbjudas gästerna. Maten ska vidare tillagas på plats, i ett fullt utrustat kök som ska vara beläget i anslutning till en serveringslokal. I förhållande till serveringsställets storlek, ska serveringslokalen ha ett lämpligt antal sittplatser för matservering så att gäster kan serveras mat sittandes.

Förenklingsrådet föreslår att 8 kap. 15 § i alkohollagen (2010:1622) upphävs, vilket innebär att kravet på att serveringsställen måste ha ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat för stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten slopas. Detsamma gäller för kravet att serveringsställen ska erbjuda ett, utifrån storleken på serveringsstället, lämpligt antal sittplatser för matservering. Förenklingsrådet föreslår vidare att kravet att ha ett eget kök för tillredning av mat vid cateringverksamhet (8 kap. 4 § 2 stycket) tas bort, samt att vissa förtydliganden görs avseende lokalbegreppet i
alkohollagen. De föreslagna ändringarna i alkohollagen föreslås träda i kraft den 1
juli 2026.

Förenklingsrådets bedömning är att risker och eventuella negativa skadeverkningar till följd av ett avskaffande av kraven är begränsade och hanterbara inom ramen för övriga regler i alkohollagen. Det går inte heller att fastställa att den nuvarande och pågående generella konsumtionsminskningen i samhället skulle bromsas upp, som en effekt av ett avskaffande av kravet på matservering och eget kök i alkohollagen.

Ur ett folkhälsoperspektiv ställer sig Region Norrbotten frågande till den analys som Förenklingsrådet gjort vilket försvårar en bedömning av förslagets folkhälsokonsekvenser.

Regionen ställer sig, ur ett regionalt utvecklingsperspektiv, positiv till förslaget om avskaffande av krav på matservering och eget kök vid servering av alkohol.

Regionstyrelsen beslutar att

Lämna yttrande enligt förslaget.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har, genom regionsdirektörsnätverket och det gemensamma samarbetet mellan Sveriges 21 regioner, skickat ut uppmaning att
lämna en avsiktsförklaring om deltagande i en ny nationell upphandling av hyrbemanning. Detta för att möjliggöra nytt avtal när det nuvarande avtalet löper ut 2027.

Det första gemensamma hyrbemanningsavtalet började gälla den 1 januari 2024 och infördes stegvis i samtliga regioner fram till september samma år. Under denna period har regionerna konsekvent följt avtalet, vilket har bidragit till att skapa en enhetlig arbetsprocess och stärkt samarbetet mellan regionerna.

Effekter av avtalet:

• Fullständig avtalstrohet.
• Samtliga regioner har visat lojalitet mot det gemensamma avtalet genom att undvika avvikelser och upprätthålla avtalets riktlinjer.
• Inga direktupphandlingar.
• Direktupphandlingar har upphört, vilket har lett till ökad transparens och minskat risken för oreglerade överenskommelser.
• Rimliga ersättningsnivåer.
• Avtalets reglering av ersättningsnivåer har bidragit till att hålla kostnaderna på en rimlig nivå för regionerna.
• Förbättrad kvalitet och kontroll.
• Genom den gemensamma processen har både kvalitén på bemanningen och kontrollen över bemanningslösningar förbättrats.
• Stärkt beställarroll för regionerna.
• Avtalet har gett regionerna större inflytande och tydligare mandat i rollen som beställare av bemanningstjänster.

Regionstyrelsen beslutar att

Lämna en avsiktsförklaring om att delta i den nationella gemensamma upphandlingen av hyrbemanning, enligt rekommendation från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).