Individens röst i centrum – SAMSIP visar vägen

Genom att samla flera aktörer runt samma bord med individen i centrum, kan något nytt uppstå. SAMSIP-projektet i Boden har testat ett alternativt sätt att samordna stöd för personer långt från arbetsmarknaden.

När Maria Nordin, rehabkoordinator på Sandens hälsocentral, och Ann-Sofie Westberg, LSS-handläggare i Bodens kommun, påbörjade pilotprojektet SAMSIP, var målet tydligt: att skapa en metod för bättre samverkan mellan olika aktörer kring personer som står långt från arbetsmarknaden.

Syftet var att hitta ett sätt att samordna insatser för personer som ofta har komplexa livssituationer. Och att göra det på ett sätt där individen själv får vara med och påverka.

– Det handlar om människor som ofta har kontakt med flera myndigheter samtidigt. I stället för att ha fem olika möten med olika aktörer, får man nu ett gemensamt möte där alla är med, säger Maria Nordin.

Ett möte med många röster

SAMSIP står för samordnad individuell planering med fokus på arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är en vidareutveckling av den lagstadgade SIP-processen, men med fler aktörer involverade, bland annat Försäkringskassan, Region Norrbotten och kommunens arbetsmarknadsenhet. Alla parter har möjlighet att kalla till ett SAMSIP-möte, men det sker alltid med individens samtycke.

På mötet träffar individen alla relevanta aktörer samtidigt. Det föregås ofta av ett aktörsmöte där professionen förbereder sig, men själva SAMSIP-mötet sker alltid med individen närvarande. Under mötet tas en skriftlig plan fram, där det tydligt framgår vem som gör vad och vad nästa steg är.

– Vi tar reda på vad som behövs för att det ska bli ett bra möte, allt från belysningen i rummet till vilka ämnen som ska undvikas. Det är personens eget möte, säger Ann-Sofie Westberg.

Brukarinflytande från start

En röd tråd genom hela projektet har varit brukarinflytande. NSPH Norrbotten (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) har varit med från början – i planering, workshops och styrgrupp. De har också genomfört en brukarrevision där tolv personer som deltagit i SAMSIP-möten intervjuats.

Carina Markström från NSPH beskriver det som unikt:

– Vi har varit med hela vägen, inte bara kommit in i efterhand. Det har gett oss möjlighet att påverka på riktigt. För oss har det också varit viktigt att bredda synen på vad som hör till vårt fält. Arbetslivsinriktad rehabilitering är en stor del av återhämtningen vid psykisk ohälsa.

Carina Markström från NSPH Norrbotten har följt projektet från start till utvärdering. Foto: Privat.

Hon lyfter också en viktig aspekt av brukarinflytande:

– Det är ganska mycket begärt att individen hela tiden själv ska berätta vad den tycker till den verksamhet som den är beroende av. Vi kan vara en länk däremellan. När man berättar för oss, kommer det ofta fram saker som inte hade sagts direkt till handläggaren eller vårdpersonalen.

Brukarrevisionen har lyft fram deltagarnas egna erfarenheter av SAMSIP. Både det som fungerat och det som kan bli bättre.

Lärdomar och utmaningar

Projektet pågick i två år och har gett många insikter. En av de största utmaningarna har varit att förändra arbetssätt i samverkan mellan flera aktörer, något som tar tid.

– Hade vi startat projektet idag, med den kunskap vi har nu, hade vi förlängt projekttiden. Det tar längre tid än man tror att förändra arbetssätt, även om viljan finns, säger Maria.

En annan utmaning, som lyfts i brukarrevisionen, har varit att nå ut med tydlig information till brukarna. Flera deltagare upplevde att de inte visste vad mötet skulle handla om, eller vilka rättigheter de hade.

– Delaktighet kräver information. Om man inte vet vad man kan påverka, är det svårt att vara delaktig, säger Carina.

Vad hände sedan?

Projektet avslutades vid årsskiftet 2024/2025, men flera delar lever vidare. Bland annat det digitala ”SAMSIP öppet forum” som är ett veckovis möte där yrkesverksamma kan diskutera ärenden, få handledning och bygga nätverk.

Även rollen som SAMSIP-ombud föreslås bli kvar. Ett SAMSIP-ombud är en utsedd kontaktperson inom varje verksamhet som fungerar som vägledare i processen, både för kollegor och för brukare. Genom att skriva in rollen i tjänstebeskrivningen hoppas man skapa kontinuitet, även när personal byts ut.

– Ombuden blir en trygg länk in i systemet. Det handlar om att inte bolla individen mellan olika verksamheter, säger Maria.

Med dagens erfarenhet hade Maria gärna sett att projekttiden varit längre.

SAMSIP har visat att det går att förändra och förbättra hur vi samverkar kring personer med komplexa behov. Men det kräver tid, samarbete och en vilja att lyssna.

– Det är viktigt att se SAMSIP inte bara som ett möte, utan som en process. Det handlar om att bygga nätverk, hitta samverkansformer och skapa en metod för långsiktig samordning, säger Maria.

Hon avslutar:

– Att lyssna, att samverka, att sätta individen i centrum. Det är så vi kommer framåt.

Text och foto: Ida Edström

Vill du veta mer om NSPH och vad de gör? Besök nsphnorrbotten.se eller kontakta Carina på samordnare@nsphnorrbotten.se.