”Lycka när en patient kan svälja och känna smak igen”

Avdelning 41 på Sunderby sjukhus består av strokeenheten och neurorehab. Här bedrivs både akut vård och rehabilitering. ”Du lär dig verkligen mycket när du jobbar här. Det är inspirerande och omväxlande”, säger Sandra Karlsson, som är specialistundersköterska på neurorehab.

Linn Eriksson är undersköterska och har jobbat på strokeenheten i ett och ett halvt år.

– Jag trivs jättebra. Det bästa med jobbet är att få följa patienternas utveckling. Många kommer in väldigt sjuka men förbättras enormt under vårdtiden. Sedan är det bra gemenskap på avdelningen. Det är ett härligt gäng, vi har roligt tillsammans och alla ställer upp för varandra, säger Linn Eriksson.

Hon har arbetat som undersköterska på olika avdelningar, men har nu en fast tjänst på strokeenheten.

– Det är bra struktur och tydliga rutiner på avdelningen. Det är daglig styrning där arbetsuppgifterna delas upp, alla vet vad de ska göra. Exempelvis delar vi upp vem som har ansvaret för trombolysen under passet. Kommer det in en patient akut som behöver trombolys är det alltid en som är ansvarig för det, säger Linn.

Linn Eriksson och Sandra Karlsson i rummet där behandling med trombolys ges.

Strokeenheter som tar emot patienter i behov av akut vård finns på alla sjukhus i länet. Neurorehab som bedriver specialistrehabilitering finns bara på Sunderby sjukhus och har hela länet som upptagningsområde.

– På strokeenheten kommer patienter in via akutmottagningen och på neurorehab krävs det remiss. Där tar vi emot patienter från hela länet och från Umeå. Då är det patienter från Norrbotten som först skickats till Umeå efter att ha drabbats av exempelvis en ryggmärgsskada, säger Sandra Karlsson.

En fördel att redan känna patienterna

Även om Linn och Sandra jobbar på olika team är det på samma avdelning och i nära samarbete. Personalen på avdelningen kan jobba i båda teamen.

– Genom att vi har ett samarbete med stroken så är det en fördel att vi redan känner patienterna när de ibland flyttas över från strokeenheten till neurorehab, säger Sandra.

Som de flesta vet är det extremt viktigt att få snabb behandling vid en stroke eftersom det kan förhindra funktionsnedsättning eller död och minska skadorna. 

– Ju längre tiden går, desto fler hjärnceller dör. Om en patient hämtas med ambulans får vi redan under transporten ett rädda hjärnan-larm så att vi kan förbereda oss att ta emot patienten, säger Linn.

En stroke är antingen en blodpropp eller en blödning – vanligast är blodpropp. När en patient kommer in akut röntgas personen först för att utesluta blödning. Är det en blodpropp kan behandling med trombolys ges direkt, efter läkarbedömning. Det är ett propplösande läkemedel som måste ges senast inom 4,5 timmar efter att en person insjuknat. Ju tidigare desto bättre. Ungefär 30 procent av alla som drabbas av en blodpropp får trombolys.

Rehabiliteringen sätts igång direkt när patienten kommer till strokeenheten och neurorehab. Rehabiliteringen bedrivs på liknande sätt i båda teamen men det finns skillnader. På neurorehab behandlas även patienter som fått neurologiska skador som inte orsakats av stroke. Det kan vara trafikolyckor, skoterolyckor eller andra olyckor och sjukdomar som gör att en patient kräver specialistrehabilitering.

I behov av ett sammansatt team

Patienterna som kommer till neurorehab har oftast behov av en längre tids rehabilitering. Rehabiliteringen är mer intensiv och patienten är i behov av ett sammansatt team.  Teamet består av läkare, undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, rehabinstruktör, logopeder och kuratorer som har specialistkunskap inom neurorehabilitering.

På strokeenheten bedrivs även där rehabilitering i team. Vårdtiderna är inte lika långa och patienterna erbjuds sjukhusansluten rehabilitering i hemmet efter utskrivning.

Patienten, tillsammans med teamet, sätter upp mål för rehabperioden i en rehabplan. På neurorehab görs detta med de flesta patienterna medan det på strokeenheten görs med de patienter som har behov av inneliggande rehabilitering. Patienterna får till exempel hjälp att träna upp förmågor, lära sig att leva med skada, att få en mening med livet och att helt enkelt få vardagen att fungera.

Det nära samarbetet mellan enheterna ger många fördelar.

– När vi jobbar nära flera olika professioner lär vi oss mycket, vi lär av varandra. Om det till exempel kommer in en patient med stroke en fredag eftermiddag så kan Linn och de andra på strokeenheten påbörja insatser som exempelvis göra sväljbedömning, tidig mobilisering och bedömning av patienterna eftersom flera övriga professioner som arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped inte arbetar på helgerna. Förutom att det är roligt är det bra för både oss och patienterna. Man kan lite av allt, säger Sandra.

Tillfredsställelsen av att se patienter förbättras är den största gemensamma nämnaren för personalen.

– Efter en stroke kan man drabbas av sväljsvårigheter, en del av våra patienter kan inte svälja alls medan en del har nedsatt förmåga. Men med tid och träning återfår en del förmågan att äntligen känna smaker igen. Det är en del av vårt välbefinnande, så att se lyckan när en patient kan börja äta igen och känna smak, då känns mitt arbete extra meningsfullt säger Linn

Stroke kan påverka kroppens funktioner på många olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som skadas. Vanliga konsekvenser är förlamning eller nedsatt rörlighet, tal- och språksvårigheter, svårt att svälja, hjärntrötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter och depression och nedstämdhet.

På avdelning 41 finns 13 vårdplatser + 1 trombolysplats. Den platsen är alltid reserverad för behandling med trombolys. Fem platser tillhör neurorehab och de övriga strokeenheten.

– Det är alltid fullt på avdelningen. Men det är inte bara stroke- och neurorehabpatienter utan det är andra intermedicinska patienter också. Blir det att vi behöver plats för en strokepatient och det inte finns någon ledig plats så byter vi mellan avdelningarna. Men det är alltid fullbelagt, säger Sandra.

Text och foto: Jan Nyman