Arbetet mot våld i nära relationer tar fart

Våldsutsatthet är något som de flesta i hälso- och sjukvården och tandvården kommer i kontakt med, på ett eller annat sätt. ”Ökad kompetens ökar tryggheten för regionens anställda och förbättrar vården för norrbottningarna”, säger Camilla Fredriksson, samordnare i Kompetenscentrum mot våld.

Region Norrbottens nya kompetenscentrum invigdes under måndagen med en ceremoni i Regionhusets foajé i Luleå. Startskottet för den nya verksamheten har föregåtts av ett uppdrag till regiondirektören, en utredning av Ramböll, förslag på uppdrag, placering och finansiering samt politiska beslut. Under projekttiden på 15 månader har ytterligare frågetecken rätats ut och en slutrapport presenterats.

– Det känns jättebra att vi nu kan sätta igång arbetet på allvar, säger Camilla Fredriksson, tidigare projektledare och nu anställd som en av två samordnare.

Camilla har en bakgrund som behandlare inom socialtjänsten i Bodens kommun och lång erfarenhet av frågor som rör våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.

– Jag brinner för dessa frågor och vill verkligen göra skillnad. Det här är ett drömuppdrag för mig!

Kompletterar varandra

För några dagar sedan blev det klart att Barbro Backgård anställs som den andra samordnaren. Hon har som barnmorska lång erfarenhet av att möta personer utsatta för sexualiserat våld och hedersrelaterat våld. Hon har därmed också förståelse för hur komplext och mångfacetterat området är.

– Det känns mycket bra att få jobba tillsammans med just Barbro, som också har ett stort engagemang för dessa frågor. Erfarenhetsmässigt kompletterar vi varandra på ett utmärkt sätt, säger Camilla.

Barbro Backgård och Camilla Fredriksson under Tintingalan i januari i år. Nu bildar de ett team som ska jobba systematiskt med frågor som rör våld i nära relationer.

Kompetenscentrumet finns inte i en fysisk lokal, som går att besöka. De två samordnarna ska i stället att åka ut till arbetsplatser över hela länet och även sköta mycket digitalt eller per telefon.

– Vi kommer gärna och föreläser på exempelvis planeringsdagar och APT:er.

Kartlagt behov

Kompetenscentrum mot våld ska erbjuda regionens anställda stöd, utbildning och vägledning. Medarbetare i hälso- och sjukvården och tandvården ska på så sätt bli bättre på att uppmärksamma och agera mot våld i nära relationer.

– Under projekttiden har jag gjort ett 30-tal besök i verksamheter i Region Norrbotten. Många vill veta hur man ställer frågor om våld, när man ställer dem och vad man gör med svaret. Det finns också behov av fördjupning – till exempel vill man veta vad som egentligen räknas som våld, berättar hon.

Det har också kommit fram att det på flera håll saknas lokala rutiner och riktlinjer som rör våld i nära relation.

– Man kanske utgår från de regionövergripande riktlinjerna, men behöver bryta ner dem till rutiner och riktlinjer som fungerar på den egna arbetsplatsen. Där kan vi samordnare fungera som bollplank.

Efter en lång förberedelsetid är Kompetenscentrum mot våld nu igång. ”Det känns viktigt och hoppingivande”, säger Camilla Fredriksson.

Utbildningspaket

Kompetenscentrumet ska vila på två ben – det ska erbjuda kunskapshöjande insatser och utgöra ett konsultativt stöd.

– Vi kommer att ta fram en bas- och en fördjupningsutbildning och även göra ett årshjul, för att säkra en långsiktig planering kring insatserna. Från verksamheterna har jag fått förslaget att alla nyanställda ska genomgå en utbildning och det vore förstås bra, säger Camilla.

Den konsultativa delen handlar om handledning, som ges enskilt eller i grupp.

– Det ska vara enkelt att höra av sig till oss om man funderar över ett ärende eller själv behöver ventilera något. Att möta ett våldsutsatt barn eller vuxen kan väcka många känslor hos den enskilde, konstaterar hon.

Våld i nära relation innefattar olika varianter av våld. Foto: Arkivbild

Kompetenscentrum ska arbeta med olika typer av våld, som alla ryms under paraplybegreppet våld i nära relation. Förutom fysiskt våld finns flera varianter, däribland dessa:

• Psykiskt våld kan handla om förminskande, nedvärderande eller ifrågasättande kommentarer, som leder till en psykologisk nedbrytningsprocess.
• Socialt våld kan vara att man hindras ha kontakt med släkt och vänner.
• Ekonomiskt våld kan innebära att man inte får ha insyn i den gemensamma ekonomin eller att någon tar ett lån i ens namn.
• Latent våld är våld som inte utövas, men som man ändå förhåller sig till av rädsla.
• Eftervåld är våld som fortsätter efter att relationen tagit slut, något som inte är ovanligt.

Våldets mekanismer

Utsatthet för våld i nära relation kan vara svårt att upptäcka, då det sällan handlar om fysiska skador. Det är därför medarbetare i vården och tandvården behöver kunskap om våldets mekanismer och känna till diffusa symtom som kan berätta att något är fel.

– Infektioner som inte ger med sig trots behandling, smärtproblematik eller ångest är exempel på sådant som i själva verket kan ha våldsutsatthet som bakomliggande orsak, säger Camilla Fredriksson.

Hon betonar också det ansvar regionens medarbetare har.

– Genom att ställa frågan om våld visar vi att vi inte vill vara en del av att upprätthålla någon form av våld i nära relation. Så länge vi är tysta ger vi utövaren utrymme att utöva sitt våld.

”Vi ska vara ett stöd för medarbetare i hela regionen, oavsett var i länet de befinner sig och vad de arbetar med”, säger Camilla.

Fler väljer att svara

I dag ställer vårdpersonal oftast frågan om våld vid misstanke, inte på rutin.

– Samtidigt visar forskning från andra verksamheter att svarsfrekvensen, benägenheten att svara, ökar med 400 procent om man regelbundet ställer frågan. Enligt mig borde det vara lika naturligt att fråga om våld som vi idag ställer frågor om alkohol och tobak, säger hon.

Kompetenscentrumet kommer också att stötta i frågor som rör hedersrelaterat våld.

– Även om det finns likheter med våld i nära relation så skiljer det på väsentliga punkter när det handlar om heder. Vet man inte vad man möter finns risken att man går in och agerar på ett sätt som gör att det kan bli väldigt farligt, väldigt fort, för personen det gäller.

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta:

• Statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att var fjärde kvinna och var sjätte man i Sverige någon gång i livet har blivit utsatt för våld i nära relation.
• Både pågående och tidigare utsatthet för våld kan leda till olika former av ohälsa och därmed ökad vårdkonsumtion.
• Kompetenscentrum mot våld placeras i division Nära och bemannas med två tjänster. Dessutom skapas en lokal arbetsgrupp inom kunskapsstyrningen för arbetet med våldsutsatta patienter.

Våldsspiralen

Se en kortfilm om hur våld påverkar barn och hur vi alla kan bidra för att stoppa det:
Våldsspiralen (youtube)