Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Sedan år 2000 är samer (urfolk), tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar erkända som nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk har gällt i Sverige sedan januari 2010.

Erkännandet av Sveriges historiska nationella minoriteter är en viktig demokratisk princip som utgår från internationella konventioner och som i grunden handlar om mänskliga rättigheter. Detta innebär bland annat att individer som tillhör dessa minoriteter har särskilda rättigheter som rör språk, kultur och inflytande.  

Samerna är dessutom ett urfolk i Sverige, som har folkrättsliga krav på en kulturell särbehandling i Sverige. Detta uttalade Sveriges riksdag 1977 (prop 1976/77:80). 

Lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket började gälla för regioner och kommuner från den 1 mars 2024 och har sedan 2022 gällt för statliga förvaltningsmyndigheter. Lagen innebär att dessa offentliga aktörer är skyldiga att konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden som kan få direkt inverkan på till exempel samernas språk, kultur, näringar eller ställning som urfolk. Samiska företrädare är Sametinget, samebyar och samiska organisationer. Syftet med lagen är att säkerställa samernas rätt till delaktighet i beslutsprocesser och att stärka inflytandet i frågor som särskilt berör dem.

Anmälan om önskemål av konsultation

Samiska organisationer kan lämna in önskemål till Region Norrbotten om att bli konsulterade i ärenden av särskild betydelse. Ni ska då ange vilka frågor ni önskar bli konsulterade i och skicka in era stadgar till Region Norrbotten.

Skicka e-post om anmälan till regionnorrbotten@norrbotten.se. Ange ordet "konsultation" och aktuellt sakområde i ämnesraden. Exempel: ”Begäran om konsultation inom samisk kultur”.

  • Kommuner och regioner ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt minoritetslagen och de föreskrifter som lagen hänvisar till.
  • Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. De ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
  • Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 
  • Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt, samråda med minoriteterna i sådana frågor. Samråd ska ske genom en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande. I lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket finns särskilda bestämmelser om konsultationer med det samiska folket. 
  • Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barn och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar. 
  • Kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Uppgifter om dessa ska på begäran lämnas till Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget. 

Utöver de allmänna bestämmelserna gäller särskilda rättigheter för finska, meänkieli och samiska inom så kallade förvaltningsområden (Norrbotten är förvaltningsområde för alla dessa tre språk): 

  • Enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. 
  • Myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk i ett sådant ärende samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk.
  • Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken.  
  • Kommuner har särskilda skyldigheter att erbjuda förskola och äldreomsorg, helt eller till väsentlig del på minoritetsspråken, om någon i förvaltningsområdet önskar detta. 

Vad gör Region Norrbotten?

Det nationella målet inom minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken. 

Region Norrbotten arbetar efter det nationella målet och den lagstiftning som finns. Regionen har tagit fram delmål, riktlinjer och aktiviteter i en handlingsplan för de nationella minoriteterna och för urfolket samer. Handlingsplanerna gäller för åren 2023-2025 och är antagna av Regionstyrelsen och samråden för nationella minoriteter och urfolket samer 2022.

I det läsfrämjande arbetet erbjuds tjänster och öppen verksamhet på plats och på webben. Nya arbetssätt och metoder med fokus på digitalt läsfrämjande är en del av arbetet samt att utveckla samverkan på kommunal och regional nivå.  

Den regionala läsfrämjandeplanen beskriver inriktningen för arbetet med litteratur, läsning och skrivande inom bibliotekssamarbetet. Planen har också ett särskilt fokus på nationella minoritetsspråk och urfolkets språk samt personer med funktionsnedsättning. Den bygger på den Regionala biblioteksplanen 2023-2026.

Region Norrbotten driver den digitala resursen Resurscentrum för litteratur för att stärka litteratur och författare i Norrbotten. Ett särskilt fokusområde är norrbottenslitteratur på nationella minoritetsspråk och urfolksspråk. 

Etableringen av Språkcentrum för meänkieli (Övertorneå och Kiruna) och samiska (Östersund, Jokkmokk och Kiruna), inrättat av Institutet för Språk och Folkminnen respektive Sametinget, är en viktig utveckling för en språklig infrastruktur. Likaså regeringens satsning på Resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken och urfolkets språk samiska. Två av landets Resursbibliotek finns i Norrbotten, Samernas bibliotek och Nordkalottbiblioteket. 

Språkpaket för alla nationella minoritetsspråk finns att hämta på alla bibliotek i Norrbotten. Dessa delas också ut via BVC. Föräldrar informeras om vikten av minoritetsspråket. Alla nyfödda får en bok från folkbiblioteket på sitt minoritetsspråk. Språkpaketen paketeras och levereras av ungdomsförbunden. 

Ett regionalt nätverk med barnhälsovården finns etablerat för arbete med små barns språkutveckling, vilket är prioriterat för det läsfrämjande arbetet. 

Polarbibblo som har funnits sedan 1997 är en webbplats där barn med stöd av redaktörer kan utveckla sitt språk. Här kan barn skriva dikter, berättelser och boktips. De kan rita, inspireras av andra barns texter och spela språkspel. Webbplatsen är ett sätt att väcka nyfikenhet på böcker, läsning och berättande. Det är Regionbibliotek Norrbotten som tillsammans med folkbiblioteken i Norrbotten driver Polarbibblo. Alla barn i hela Sverige kan både läsa och skicka in texter på finska, meänkieli och samiska språk samt se filmer på dessa språk. 

Polarbibblo är fortsatt ett prioriterat område för Region Norrbotten inom arbetet med att stärka och utveckla de nationella minoritetsspråken och de samiska språken med ett särskilt fokus på barn. På sikt ska ett Polarbibblo finnas på samtliga nationella minoritetsspråk. 

En resursenhet för samisk hälsa inrättades 2021 på hälsocentralen i Jokkmokk. Målet är att kunna erbjuda så mycket stöd och vård som möjligt i Norrbotten. Det finns också möjlighet att remittera samiska patienter till SANKS (Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsovård och missbruk, ett samiskt centrum för psykisk hälsa i Norge). SANKS stödjer regionen i att ge psykiatrisk vård som är speciellt anpassad för personer med samisk bakgrund. 

Region Norrbotten ingår i ett samarbete med Region Västerbotten, Region Jämtland, Härjedalen och Region Dalarna inom Kunskapsnätverket för samisk hälsa som startades 2017. Syftet är att främja god hälsa och en vård på lika villkor för urfolket samerna. Varje region har en länskoordinator för samisk hälsa och ett kompetensnätverk där personal med samisk språk- och kulturkompetens ingår. Det finns också en styrgrupp och en politisk referensgrupp. Här ingår förutom regionerna också Sametinget, Svenska samernas riksförbund, Sáminuorra, Landsförbundet svenska samer, Riksorganisationen Samerna och Same Ätnam.  

Till grund för arbetet ligger dokumentet Strategi för samiska hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020-2030 som antagits av alla regioner i samarbetet. 

I samband med rekrytering betraktas kunskaper i ett eller flera nationella minoritetsspråk som meriterande. Detta har skrivits in i kravprofilen inom rekryteringsprocessen. 

I samband med nyanställning inventeras (frivilligt) språkkunskaper. 

Region Norrbotten samråder med representanter för de nationella minoriteterna och urfolket samerna två gånger per år vardera. Ordförande för samråden är ett regionråd i Region Norrbotten som i övrigt representeras av regiondirektör, stabchef, alla avdelningschefer samt sakstrateg. De nationella minoriteterna och urfolket samerna representeras av valda representanter/ersättare. Samråden är offentliga och därmed kan enskilda intressenter delta digitalt eller på plats.

Här kan du läsa mer om reglemente för samråd, när nästa samråd äger rum, ta del av handlingar och protokoll: Samråd - Region Norrbotten

En flagganvisning för regionens sjukhus och Regionhuset i Luleå är framtagen. De nationella minoriteternas nationaldagar (utom judarnas eftersom de inte har en flagga och en nationaldag) ingår för att uppmärksamma minoriteternas högtidsdagar. 

I det löpande ordinarie arbetet inom information och kommunikation sker översättningar till minoritetsspråk. Det kan till exempel handla om viktig information och nyheter på norrbotten.se, framtagande av broschyrer med hälso- och sjukvårdsinformation samt planer och program på olika teman. Arbetsrutiner har tagits fram för att lättare veta hur man ska gå tillväga för att få material översatt till minoritetsspråk. Det finns också arbetsrutiner för tolkbeställningar. Upphandling av avtal med översättnings- och tolktjänster kopplat till minoritetsspråken sker löpande. 

Ny skyltning och omskyltning på minoritetsspråk sker löpande. Senaste åren har digitala skyltar börjat köpas in i de olika verksamheterna för att lättare kunna byta ut texter och presentera information på olika språk. 

Ett inkluderande formspråk och användning av bilder som representerar flera olika människor utifrån ett minoritetsperspektiv sker löpande. Det är en del av regionens nya visuella identitet. Utbildning i detta har hållits för avdelningens grafiska formgivare. 

I samband med nationella minoriteternas högtidsdagar publiceras information om detta i regionens kanaler.

Mer information