Allt fler patientnära analyser
Allt fler analyser i vården görs patientnära. Det innebär stora fördelar i form av snabbare provsvar, men ställer också krav på utbildning, upphandling och kvalitetssäkring, något som Laboratoriemedicins PNA-grupp arbetar med.
Ruth Wickelgren, verksamhetssamordnare samt teamledare för patientnära analyser, Jessica Larsson, biomedicinsk analytiker och PNA-koordinator, samt Hanna Lövgren, sjukhuskemist, De ingår i PNA-gruppen på Laboratoriemedicin tillsammans med Fanny Weins, biomedicinsk analytiker och PNA-koordinator, samt Mary Ma, medicinskt ansvarig specialistläkare.
Patientnära analyser, PNA, är egentligen inget nytt, men det är först på senare år som det börjat bedrivas i större omfattning och mer organiserat i Norrbotten, berättar Jessica Larsson, biomedicinsk analytiker och PNA-koordinator.
– De prover och analyser som tas på hälsocentralerna och avdelningarna ökar. Fördelen är att kunna förkorta tiden mellan provtagning och provsvar och göra bedömning på plats, till exempel på hälsocentralen, säger hon.
Nära vård
PNA är en del av den utveckling av diagnostiken som inryms i Nära vård-reformen. Det är personcentrerat och ökar patientsäkerheten.
– Vår roll i PNA-teamet är att se till att vårdpersonalen ute i länet får utbildning och vi är också konsulter när nya instrument ska köpas in, berättar Ruth Wickelgren, teamledare för PNA.
Hon fortsätter:
– I arbetet med PNA ingår kvalitetssäkring av analysinstrumenten. Analysen testas och bedöms också kliniskt av oss innan det eventuellt godkänns för användning. Vi ser även på handhavande och preanalytiska felkällor. Allt från att ett prov tas till att resultatet syns i patientens journal.
Ruth Wickelgren, Jessica Larsson och Hanna Lövgren, ser fram emot att instrumenten för de patientnära analyserna också ska kopplas upp digitalt.
Snabbsänka och blodvärde
Det finns en lista på vilka patientnära analyser som är godkända, totalt ett 15-tal, men den kan utvecklas beroende på efterfrågan och hur snabbt man behöver få ett provsvar.
– De vanligaste patientnära analyserna som görs är CRP (snabbsänka), Hb (blodvärde), glukos och urinsticka, säger Fanny Weins, biomedicinsk analytiker och PNA-koordinator.
I dag skrivs de flesta svaren på analyserna in manuellt i journalsystemet Cosmic, men ett pilotprojekt är på gång för att kunna koppla upp instrumenten och automatisera svarsskrivningen.
– Vi ligger lite efter merparten av övriga regioner i uppkoppling av instrument, men det är något som vi hoppas ska vara på plats snart, säger Ruth Wickelgren.
Hanna Lövgren, sjukhuskemist, konstaterar att med patientnära analyser behöver vissa prover inte längre skickas till sjukhuslaboratorierna i länet.
– Det frigör resurser där för andra, mer avancerade analyser.
Text och foto: Jonas Hansson
Fakta om PNA
- PNA är laboratorieanalyser där både provtagning och analys utförs av hälso- och sjukvårdspersonal i direkt anslutning till patienten, till skillnad från laboratorieanalys då patientprovet skickas till ett laboratorium för analys.
- Fördelen är att svar på analysen fås snabbare och kan leda till att eventuella medicinska åtgärder kan göras direkt i samband med ett vårdbesök.
- Patientnära analyser har internationellt funnits sedan 1950-talet.
- Engelska termer är Point-of-Care Testing (POCT) och Near-Patient Testing (NPT).
- Flera regioner har kopplat upp PNA-instrument mot journalsystemet, vilket ökar patientsäkerheten och underlättar för hälso- och sjukvårdens medarbetare i patientarbetet. Det medför också att provsvaren kan visas i journalsystemen och nationella e-tjänster, exempelvis nationell patientöversikt och 1177-Journalen.
- Den globala marknaden för PNA beräknas fördubblas innan 2030.
- I Sverige växer PNA snabbt som segment inom laboratoriemedicin.
- Inom Nära vård växer också användandet av egenmonitorering och självtestning, men det räknas inte som PNA.
Källa: SKR:s rapport Diagnostikens roll i Nära vård.
