Män och unga sticker ut i Norrbottens suicidstatistik
Suicidprevention berör hela samhället, inte bara vård och omsorg. Det konstaterar Sofia Berg, processledare för psykisk hälsa och suicidprevention i Region Norrbotten. ”Alla kan göra något och en bra början kan vara att våga fråga: ”Hur mår du?”, säger hon.
Sofia Berg, processledare för psykisk hälsa och suicidprevention i Region Norrbotten.
I en statistiksammanställning från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) för åren 2010–2023 framgår att självmordstalet per 100 000 invånare i Norrbotten var 19,8 jämfört med 18,6 i riket. Det vill säga att det inte fanns någon statistisk skillnad jämfört med riket i stort.
För män gör det däremot det. Män står för ungefär 70 % av alla suicid i Sverige och det är idag den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15–44 år.
Komplext mönster
I riket är självmordstalet för män 25,9 medan det i Norrbotten är 29,1. Vanligast är självmord hos män i åldern 25–34 år och 45–50 år.
– Det finns ett komplext mönster av bakomliggande faktorer. Det verkar till exempel som att män i jämförelse med kvinnor påverkas i större utsträckning av psykosociala och socioekonomiska utmaningar. Det är svårt att veta orsaken, men kanske kan det spela in att männen axlar en roll som familjeförsörjare och tar på sig mycket ansvar samtidigt som de har svårt att ventilera sina egna känslor och sitt mående, säger Sofia Berg.
För män som bor i landsbygdskommuner är självmordstalet signifikant högre jämfört med män som bor i storstadskommuner.
Skillnad mellan stad och landsbygd
Hon konstaterar också att män inte söker sig till vården för hjälp med psykisk ohälsa i samma utsträckning som kvinnor.
– Många män kan också uppleva det som svårt att prata om psykisk ohälsa och om tankar på att ta sitt liv. De kanske i stället söker sig till vården med andra problem som stress eller sömnsvårigheter.
Skillnaderna mellan män och kvinnors självmordstal ser också olika ut mellan stad och landsbygd. För män som bor i landsbygdskommuner är självmordstalet signifikant högre jämfört med män som bor i storstadskommuner. För kvinnor är det betydligt mindre skillnader i självmordstal beroende på var de bor.
”Alla kan göra något”
Sofia Berg lyfter också att Norrbotten jämfört med resten av riket utmärker sig med ovanligt höga självmordstal bland unga (15–24 år).
– Vi har i den åldersgruppen ett självmordstal på 20,7 jämfört med ett genomsnittligt självmordstal i riket på 12,5. Vi behöver arbeta tillsammans i samhället för att nå de unga och hitta de som befinner sig i riskzon.
Hon menar att alla kan göra något och en bra början kan vara att våga fråga: ”Hur mår du?”
– Det finns en myt om att det på något sätt kan vara farligt att fråga en person om hen har tankar på att ta sitt liv men det ligger ingen sanning i det.
Från omslaget till ”Det är hemskt och magiskt samtidigt: en rapport om unga samers hälsa”. Rapportförfattare Jon Petter Stoor, Karin Spetz, Ludvig Widén och Miguel San Sebastián. Lávvuo-forskning och utbildning för samisk hälsa, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Illustration: Káren-Ann Hurri.
Unga samiska kvinnor
Sofia Berg berättar också att personer som tillhör en minoritet kan löpa en ökad risk för psykisk ohälsa och suicid. Det gäller bland annat inom det samiska samhället.
– I en rapport som publicerades tidigare i år framkommer det att unga samiska kvinnor i Sverige mindre ofta rapporterar bra allmän hälsa jämfört med andra unga kvinnor. Det framkommer också att de oftare än andra unga kvinnor har försökt att ta sina liv.
Sofia Berg berättar hur psykiatrin möter en person som har tankar på att ta sitt liv eller har gjort ett självmordsförsök:
– I det akuta skedet handlar det om att skydda individen och förhindra att hen skadar sig eller tar sitt liv. På sikt arbetar vi med att bygga en relation, även med de närstående. Vi hjälper också till med strategier om suicidtankar eller suicidplaner skulle återkomma och skriver tillsammans en trygghetsplanering där det konkretiseras hur individen, vården och närstående ska agera i en krissituation.
Text: Jonas Hansson
Foto: Privat och Adobe Stock
Läs även: "Vi måste våga prata om suicid"
Riskfaktorer för suicid
Det finns flera riskfaktorer när det gäller suicid:
- Kön. Det är betydligt fler män än kvinnor som dör i suicid.
- Tidigare suicidförsök (eller suicid hos närstående).
- Psykisk ohälsa.
- Skadligt bruk och beroende.
- Relationssvårigheter (separationer, att bli änka/änkling, konflikter).
- Känslomässigt och impulsivt beteende.
- Svårighet att reglera känslor och att kommunicera kring olika typer av svårigheter.
- Separationer, förluster.
- Att vara utanför arbetslivet (långtidssjukskriven, arbetslös).
- Civilstånd (ensam, änka/änkling).
- Ekonomiska svårigheter (skulder, spelberoende).
- Svår kroppslig sjukdom (cancer, hjärt- och kärlsjukdom, smärta).
- Fysiskt och psykiskt våld – både offer och förövare.
- Att tillhöra en minoritet.
Skyddande faktorer för suicid
Det finns också många skyddande faktorer:
- Förmåga att kommunicera kring olika typer av svårigheter.
- God förmåga till känsloförståelse och känsloreglering.
- En god självkänsla.
- Socialt sammanhang: känsla av gemenskap i familj, kamratgrupp, skola, kulturell grupp, intressen och fritidsaktiviteter.
- Arbete eller meningsfull sysselsättning med goda relationer.
- Förmåga att skapa och vidmakthålla personliga relationer.
- Värderingar av kulturell eller religiös art med tabu inför suicidhandlingar.
- Upplevelse av mening och sammanhang i den egna livssituationen.
- Rädsla för kroppslig skada, smärta eller för långtidskomplikationer till följd av suicidhandling
Om du mår dåligt
Om du mår så dåligt att du tänker att livet inte är värt att leva och har tankar eller planer på att ta ditt liv ska du inte hålla det för dig själv. Då behöver du prata med någon som du har förtroende för.
Du kan känna dig ensam i din situation, men i själva verket är det många som har tänkt och känt som du. Att sätta ord på sina tankar inför någon som lyssnar kan göra att du hittar nya sätt att se på dina problem och upptäcker nya möjligheter att lösa dem.
Vem ska jag prata med?
Du kan prata med en person som jobbar inom vården, eller med någon du känner. Det går också att kontakta någon på en stödlinje.
Här kan du läsa mer om hjälplinjer du kan kontakta:
Råd och stöd på mejl, chatt och telefon - 1177
Läs mer
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention – NASP.
”Det är hemskt och magiskt samtidigt: en rapport om unga samers hälsa” 2025.
Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2025 - 2034.
