Psykiatrin Sunderbyn – en fantastisk arbetsplats

Bra kollegor och fräscha lokaler. För sjuksköterskorna Johan Lansenheim och Christie Norlin är Psykiatrin Sunderbyn en toppenplats att jobba på. ”Vi får möta samhällets svagaste och bidra till att de får ett drägligt liv trots psykiatriska åkommor. Bara det gör det värt att jobba här”, säger Johan Lansenheim.


Sjuksköterskorna Johan Lansenheim och Christie Norlin trivs med sina jobb på Psykiatrin Sunderbyn och uppskattar mötet med sina patienter.

De jobbar på varsin avdelning. Johan Lansenheim främst på 30 A, där det är akuta psykospatienter, och Christie Norlin främst på 30 B, där det är en blandning av patienter som inte är lika vårdtunga och patienter med beroendeproblematik.

– På 30 A finns den psykiatriska intensivvårdsavdelningen, PIVA, där jag mestadels håller till. Det är patienter med bland annat manier, drogutlösta psykoser och schizofreni. Det är människor som behöver ganska mycket stöttning. Jag som sjuksköterska ser till att de känner sig hörda och lyssnade på, säger Johan Lansenheim.

Christie Norlin beskriver sin avdelning som lugnare, med patienter som är mer stabila.

– Ibland kommer de hit från Johans avdelning och ibland direkt från jouren, berättar hon.

Växlande tempo

De konstaterar båda att det är väldigt varierande hur mycket det är att göra en vanlig arbetsdag med ett växlande tempo och beläggningsgrad, men de skulle gärna se fler fast anställda kollegor.

– Det finns aldrig för många medarbetare i vården, säger Johan Lansenheim.

På sistone har det varit en del kritiska artiklar i länets tidningar som pekar ut en psykiatri i kris, men de känner inte igen sig i det som beskrivs.

– Nej, jag tycker inte det beskriver den psykiatri som beskrivs på ett korrekt sätt. När det gäller medarbetare som uttalar sig har de rätt till sin uppfattning, men de representerar inte hela arbetsplatsen, säger Johan Lansenheim.

Christie Norlin håller med även om hon menar att det också inom Psykiatrin Sunderbyn kan uppstå negativa situationer.

– Visst är det upp och ner här ibland, som på alla arbetsplatser, men inte hela tiden.


Christie Norlin kom från Filippinerna till Sverige 2012. Hon utbildade sig till sjuksköterska i sitt hemland och gick en kompletterande utbildning på Luleå tekniska universitet för att få svensk legitimation, vilket hon fick 2019. Innan dess arbetade hon som undersköterska i Luleå kommun.

Ingen dag den andra lik

En del i belastningen på senare tid har också berott på att den psykiatriska slutenvårdsavdelningen pausats i Piteå i samband med att de specialistpsykiatriska omvårdnadsteam (SPOT) som bland annat gör hembesök hos patienterna har införts. Det har medfört att fler patienter från Piteå älvdal skickats till Psykiatrin Sunderbyns slutenvård.

Det pågår dock en översyn av antalet vårdplatser samtidigt som SPOT-verksamhet också ska införas på Sunderbyn vilket, liksom i Piteå, beräknas bidra till minskat behov av vårdsplatser.

Empowerment

Ingen av dem tycker att de utmaningar som finns tynger bilden av en bra arbetsplats.

– Nej, på ren svenska är det här ett jävlig roligt jobb. Den ena dagen är inte den andra lik och man lär sig hela tiden nya saker, säger Johan Lansenheim.

– Jag tycker om att jobba med människor och att göra skillnad genom empowerment. De patienter vi möter är också väldigt tacksamma och ger positiv feedback, säger Christie Norlin.

På frågan om det är en arbetsplats som passar för alla svarar hon:

– Nej, man behöver ha en stark vilja, vara förberedd mentalt och ha tålamod.


Johan Lansenheim började jobba inom psykiatrin 2013 i Göteborg, då som undersköterska i beroendevården och rättspsykiatrin. Sedan 2018 arbetar han i Psykiatrin Sunderbyns slutenvård efter att ha studerat till sjuksköterska på Luleå tekniska universitet.

Skapar egna copingstrategier

Johan Lansenheim nickar instämmande:

– Man måste vara trygg i sig själv. Jag minns hur det var när jag upptäckte mitt första suicid när jag var 18 år och jobbade i Göteborg. Det var traumatiserande och när sådant händer är det tyngsta att berätta för de anhöriga, men med tiden skapar man sina egna copingstrategier och slutar att ta med sig jobbet hem. Det är man tvungen till.

Så ni skulle inte vilja jobba någon annanstans i vården, till exempel på en medicinavdelning?

– Nej, de är inget för mig, säger Johan Lansenheim och tillägger:

– Här har vi möjlighet att verkligen tala med patienterna, medan man på exempelvis en hematologiavdelning kanske springer mellan fyra olika dropp. De somatiska sjuksköterskorna har också jättefina jobb, det tar jag inte ifrån dem, men för mig känns det som att vi har en annan typ av patientmöten här och när det går snett för någon hjälper vi dem att ta nya tag.

– Det är patienterna som gör psykiatrin så intressant. Charmen handlar om att få möta olika typer av människor och hitta ett sätt att bemöta dem på bästa sätt och jobba med personcentrerad vård, säger Christie Norlin.


Christie Norlin och Johan Lansenheim tycker om att jobba med människor.

Fin infrastruktur

Vi avslutar med att prata lite om det nya psykiatrihuset som invigdes för några år sedan:

– Det är ett fantastiskt hus med mycket mindre hot och våld än det var i de tidigare trängre lokalerna. Det är också mindre tvångsåtgärder numer. Jag var med och planerade huset och tycker vi har fått till en fin infrastruktur och en jättefin innergård som tillsammans skapar en grund för att ge en god patientsäker vård. Det är också en väldigt rolig arbetsplats som jag skulle rekommendera alla sjuksköterskor att söka sig till, säger Johan Lansenheim.

– Ja, kom hit, ni är välkomna, säger Christie Norlin till alla potentiella framtida medarbetare.

Text och foto: Jonas Hansson