Finska sjuksköterskor förstärker i Norrbotten
Sjuksköterskorna Jan Kakko och Mari Lehto bor i Finland och pendlar till arbetet i Kalix respektive Haparanda. ”Det är mycket som är sig likt mellan de två länderna”, säger Mari, som har erfarenhet från sjukhusen i både Kalix och Kemi.
Tillsammans med tre kollegor från Kalix sjukhus och Haparanda hälsocentral befinner sig Mari Lehto och Jan Kakko på en informationsträff i finska Simo, fem mil från gränsen till Sverige. Det är de tre kommunerna Simo, Tervola och Keminmaa, i samarbete med Meri-Lapplands sysselsättningsområde, som bett Region Norrbotten, Kalix kommun och Haparanda kommun att berätta om sina rekryteringsbehov och svara på frågor.
Anledningen är neddragningar vid Kemi sjukhus som berör upp emot 380 anställda, däribland sjuksköterskor med lång erfarenhet.
– Politiker i Finland har beslutat att mindre sjukhus ska minska på sina verksamheter. I Kemi har man tidigare dragit ner inom förlossning, barnavdelning och vårdavdelningar. Nu berörs även kirurgi under jourtid, berättar Mari Lehto, numera sjuksköterska på den allmänmedicinska avdelningen vid Haparanda hälsocentral.
Fler behövs
Jan Kakko bor i Torneå och pendlar dagligen de cirka fem milen till sitt jobb på specialistmottagningen vid Kalix sjukhus.
– Många av de anställda på Kemi sjukhus har arbetat länge och är väldigt kunniga. Det vore jättebra om vi kunde få dem till oss. På Kalix sjukhus behöver vi bli fler, till exempel på avdelningarna, på intensiven och akuten, säger han.
I tider av neddragningar, bland annat vid Kemi sjukhus, funderar finsk vårdpersonal över möjligheten att arbetspendla till Sverige – något Mari Lehto gjort under flera år.
Mari är bosatt i Keminmaa, ett samhälle mellan Torneå och Kemi. Under utbildningen till sjuksköterska tog hon under helger och lov pass som undersköterska på ett äldreboende i Kalix och kunde på så sätt öva upp sin svenska.
När hon var klar sjuksköterska våren 2002 var det brist på jobb i Finland. Hon sökte sig då till Kalix sjukhus, där hon först arbetade på en medicinavdelning och sedan på en kirurgavdelning.
– Efter sex år valde jag att börja på Kemi sjukhus. Med två små barn underlättade det att slippa pendla en timme i vardera riktningen varje dag, berättar hon.
Cyklar över gränsen
Efter tolv år i Kemi återvände Mari till Kalix sjukhus. Denna gång till akutmottagningen, där hon arbetade under två års tid. När den allmänmedicinska avdelningen för tre år sedan öppnade i Haparanda sökte hon sig dit.
Nu tar hon ibland cykeln de två milen från bostaden till Haparanda – på vintern med en rejäl hjälm och slalomglasögon som skydd mot vind och kyla.
– Jag gillar att röra på mig, så det är perfekt att kunna cykla till jobbet!
Hon tycker att hon har och har haft ett bra yrkesliv.
– Vissa saker är bättre i Sverige och annat är bättre i Finland. Jag har tyckt om att jobba som sjuksköterska i båda länderna, säger hon och nämner att vården i Finland är väl organiserad.
– Det gör det enkelt att komma igång när man är nyutbildad. I Sverige har man å andra sidan en lång inskolning med handledare när man börjar, till skillnad från i Finland.
För finländare med finska som modersmål kan språkkravet kännas som ett oöverstigligt hinder. ”Att vi klarade det visar att det går. Men det gäller att våga börja prata svenska”, menar Mari Lehto och Jan Kakko, som båda enbart talade finska under uppväxten.
Återvände till Kalix
Jan Kakko möttes också av en tuff arbetsmarknad när var färdig sjuksköterska 1996. För att förbättra sina möjligheter att få en anställning läste han en kurs i svenska för vårdpersonal, som gavs i Finland. För språkets skull gjorde han också en praktik vid Kalix sjukhus.
– Därefter började jag på medicinavdelningen på sjukhuset, det var i mars 1999. År 2016 gick jag över till IVA och något år senare till specialistmottagningen.
Efter 25 års pendlande mellan Torneå och Kalix ville han ha ett jobb på närmare håll och tackade ja till en tjänst åt ett privat företag på boenden i Kemi, Torneå och Keminmaa,
– Det var inget dåligt jobb, men när en chef från Kalix ringde och frågade om jag ville komma tillbaka kändes det rätt att återvända.
Frågor om språket
Sedan förra sommaren är han därmed tillbaka på Kalix sjukhus och specialistmottagningen, där han delar sin tid mellan medicin-, endoskopi-, och onkologipatienter.
– Visst är det en bit att köra. Jag brukar varje vinter säga att nu får det räcka! Samtidigt underlättar det att jag samåker med två kollegor som också jobbar på specialistmottagningen.
Det är Socialstyrelsen som utfärdar svensk legitimation för vårdpersonal. För att bli godkänd krävs nödvändiga språkkunskaper i svenska, danska eller norska (se länk nedan).
I Simo är det flera besökare som undrar vilka kunskaper i det svenska språket som krävs, i tal och skrift.
Informationsträffen anordnades för att ingjuta hopp bland vårdpersonal som tvingas lämna jobbet. Från vänster Liisa-Maria Tiihonen från International Pointti, sjuksköterskorna Mari Lehto och Jan Kakko samt Ann-Kristin Heinänen, enhetschef på hälsocentralen i Haparanda.
I Finland är det obligatoriskt med undervisning i svenska i både grundskolan och på gymnasiet. Även under utbildningen till sjuksköterska läser man svenska.
– Problemet är att man lär sig mer om grammatik än hur man pratar. Jag var själv hopplöst dålig på svenska som ung, så om jag kunde lära mig språket kan alla göra det, säger Jan Kakko uppmuntrande.
Att behärska två språk ser både han och Mari som en tillgång. Ibland får de ställa upp och tolka åt sina svenska kollegor – det finns patienter som helst pratar finska eller meänkieli.
Högre grundlön
Att söka sig till Sverige kan vara ett sätt att slippa arbetslöshet, för vårdpersonal som riskerar det. För de flesta finländare lockar även lönen. Svenska Yle, en del av Finlands public service, har tagit fram statistik som visar att sjuksköterskornas lön i Sverige är omkring 1,4 gånger högre än i Finland.
– Grundlönen är betydligt högre. Däremot är OB-tillägget högre i Finland. Totalt sett är det ändå bättre betalt i Sverige, förklarar Jan.
Region Norrbotten har omkring 40 medarbetare som bor i Finland och pendlar till jobbet i Sverige. Två av dem är Mari Lehto och Jan Kakko, bosatta i Keminmaa respektive Torneå.
Den som bor i Finland och passerar minst en kommun på väg till jobbet har dessutom en förmånlig beskattning i Sverige. SINK är en särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och uppgår sedan den 1 januari 2026 till 22,5 procent av den skattepliktiga inkomsten (se länk nedan).
Den som kvalar in för SINK-skatt får inte dra av för resekostnader och andra utgifter.
– Du fyller i hur mycket du tjänat, det är allt.
Kursen påverkar plånboken
Nackdelen med att få lönen i kronor och betala räkningar och lån i euro är att den egna ekonomin påverkas av den aktuella kursen.
– Vi måste ju växla från kronor till euro för att betala de utgifter vi har i Finland. Det förlorar man på om kursen är dålig, förklarar Mari.
Just nu kostar en euro omkring 10,60 kronor. För 1,5 år sedan var kursen uppe i nästan 12 kronor, medan den som lägst varit nere i cirka 8,70 kronor.
– Den svängande kursen påverkar direkt ekonomin för oss som pendlar över gränsen, säger Jan Kakko.
På det stora hela finns det ekonomiska fördelar med att arbeta i Region Norrbotten.
– Den högre lönen och SINK-skatten bidrar till det, sammanfattar han.
Annan vårdkultur
Det finns ett seglivat rykte att vården i Finland är hierarkisk, medan arbetslivet i Sverige utgår från en plattare organisation.
– Längre tillbaka var det absolut så. Till exempel sade handledaren till oss sjuksköterskeelever att vi inte fick tilltala läkaren hur som helst. Men det är nya tider nu, säger Jan Kakko.
Mari Lehto menar också att tiderna har förändrats, mycket tack vare alla unga som börjat inom vården i Finland.
– Sverige har en lite annan vårdkultur, men mycket är sig också likt mellan länderna. För egen del har jag trivts jättebra på båda sidorna.
Kan ni rekommendera finländare att söka sig till Sverige?
– Absolut. Det är inte lätt med språket i början, men man lär sig. Det är bara att vara modig och ta steget!
Text och foto: Ulrika Englund
SINK – särskild inkomstskatt för utomlands bosatta | Skatteverket
Krav för svensk legitimation | Socialstyrelsen