Förlossningsläkaren Robert älskar sitt jobb
Han föddes på Gällivare BB lite blå och tyst, med navelsträngen två varv runt halsen. Idag är Robert Råman överläkare och specialist inom gynekologi och obstetrik: läran om graviditet och förlossning. Att Kirunakillen skulle bli läkare var ingen självklarhet.
Hans första sommarjobb var på Kiruna värmeverk.
– Jag var ensam operatör på natten och lastade sopor med en traversarm. Kastade i flis och nedklippta gummidäck om temperaturen blev för låg. Jag kände mig som Homer Simpson, säger Robert Råman och skrattar.
Vi träffas i Svartöstaden i familjens villa på hans lediga dag. Katten Sixten hoppar upp på köksbordet för att gosa med husse, men annars får vi ett långt, ostört samtal.
Annat är det när vi senare åker till Sunderby sjukhus för att ta bilder. Då kastas Robert direkt in i jobbet. Frågorna har hopat sig under hans frånvaro. Att han är en omtyckt person märks bland medarbetarna som ser glada ut när han oväntat dyker upp.
Tidigt i sin yrkeskarriär arbetade Robert under fem somrar som vårdbiträde på ett äldreboende i Överkalix.
– Jag fick beskedet att jag kommit in på läkarutbildningen när jag stod i städskrubben på en av Brännagårdens avdelningar. Min brorsa hade öppnat antagningsbrevet och ringde. Jag blev överlycklig så klart.
Katten Sixten hoppar upp för att mysa med husse Robert Råman vid köksbordet i Svartöstaden. Bilar är ett av Roberts stora intressen på fritiden.
Drömjobb
Vid den tiden hade Robert redan gjort en lång värnplikt i Skövde, läst upp gymnasiebetygen i Kiruna, studerat tyska i Wien och pluggat på civilingenjörsutbildning i medieteknik i Norrköping.
Hans exfru kom in på läkarutbildningen i Linköping och han blev avundsjuk på henne och sökte själv in. En gång i tiden hade det varit Roberts dröm, även om ingen i släkten är doktor. Vägen var inte spikrak. Han hade haft funderingar på att bli veterinär, biolog, arkitekt.
Äldsta dottern går i föräldrarnas fotspår. Hon studerar vid läkarprogrammet i Umeå.
– Det brukar bli så. Enligt statistiken så väljer barn till läkare samma yrke. Det såg jag själv under utbildningen. Själv trodde jag länge att medicinstudierna skulle vara för svåra tills jag mötte två killar i lumpen med siktet inställt på att läsa till läkare. Då tänkte jag, men vadå: kan de, så kan jag, säger Robert.
Lyhördhet viktigt
Robert Råman är idag medicinskt ledningsansvarig och en del av ledningsgruppen i Sunderbyn. Han är inte chef över enskilda personer men ansvarig för förlossningen och avdelningen. Ibland i egenskap av bakjour.
– Backar man bandet inte så långt tillbaka så tycker jag att sjukvården var mer hierarkisk. Mer paternalistisk. Idag försöker vi involvera patienten genom personcentrerad vård och patientdelaktighet, säger han.
Enligt Robert går det att utveckla mer, men vid akuta situationer behöver beslut tas med förmodat samtycke.
– Det viktigaste är att vara lyhörd och visa att man genuint bryr sig om patienten.
På sin lediga dag dyker överläkare Robert Råman plötsligt upp på sin arbetsplats, förlossningsavdelningen i Sunderbysjukhus. Medarbetarna blir förvånade och glada. Att Robert är omtyckt är uppenbart. Från vänster Robert Råman, barnmorskorna Kristina Landeborg, Marie Strand och Marjo-Riita Wahlberg.
Sjukvård är alltid ett teamarbete, på förlossningen, på kvinnokliniken, men också i samspel med andra kliniker. Stöd och hjälp behövs av intensivvård- och neonatalavdelningen, röntgen, narkosen och andra. Det är ett komplext system för att allt ska bli rätt.
I förlossningssalen är fokus på födseln med barnmorska och undersköterska på plats. Läkare kallas bara in vid komplikationer.
– Det finns människor som passerar förlossningen som aldrig begrep vem jag var, säger Robert. Det kom in en läkare i rummet och presenterade sig, gjorde någonting och gick därifrån. Patienterna tror att det var barnläkaren. Eller att vi gör ett kejsarsnitt, men folk tror att det gjorts av en kirurg.
Vissa blivande föräldrar har Robert Råman följt under hela graviditeten
– Om någon risk föreligger försöker vi alltid föregå det som kan tänkas komma att hända. Det går så fort från helt normalt till väldigt farligt.
Fina ögonblick
Risken att som gravid kvinna dö i Sverige är låg, lägst i världen. Det avlider 6-10 kvinnor på 100 000 graviditeter och då inkluderas även suicid och olyckor.
De kontroller som barnmorskor gör i mödravården räddar liv. Här fångas risker upp, bland annat högt blodtryck.
Robert Råman är själv pappa till tre barn och menar att förlossningen är något alla föräldrar minns och vill komma ihåg med goda och glada minnen.
– Det är oerhört viktigt hur vårdmedarbetarna bemöter patienterna i telefon och i dörren. Det är många ställen som patientmötet kan gå snett och prägla resten av förlossningsupplevelsen, säger han.
Många är stressade när de kommer till förlossningen och påverkade av smärta som sedan övergår till en eufori över att bli förälder. Många känslor och hormoner är i omlopp.
– Det är vad jag älskar med mitt jobb. Att jag får vara med om det här. Att det nästan alltid går bra. Jag får se de fina ögonblicken, höra det första skriket, säger Robert Råman.
Babygossen Lamin Conde hade fötts under natten när Robert oväntat kom in på förlossningsavdelningen och fick se den lille gosse som han följt i mamman Fanta Kabes mage.
Stolt mamma Fanta Kaba med nyfödde gossebarnet Lamin Conde och pappa Karim Conde. Barnmorskan Ingela Johansson har skött förlossningen. Överläkare Robert Råman behövde inte komma in till sjukhuset. Allt gick bra.
"Det är vad jag älskar med mitt jobb. Att jag får vara med om det här. Att det nästan alltid går bra. Jag får se de fina ögonblicken, höra det första skriket", säger Robert Råman. Mamma Fanta Kaba med första barnet Lamin Conde.
Klarar du dig från att börja gråta?
– Ja, det gör jag. Men det är för att jag är så hyperfokuserad. Som läkare är jag ju inne i rummet för att det kanske ska hända något. Då är man delvis som i en tratt. Tänker flera steg i förväg. När det går bra, då slappnar man av.
När det inte går bra?
– Riktiga allvarliga komplikationer är som tur ovanliga, däremot kan det uppstå komplikationer som kräver snabba åtgärder som påverkar förlossningsupplevelsen som att barnet fastnar på väg ut sk skulderdystoci eller stora blödningar efter förlossningen. Vi förlossningsläkare står ganska ensamma. Vi har inte så många som vi kan luta oss mot och ännu värre om man är överläkare.
Drömmar och förväntningar
Robert Råman menar att den läkare som väljer specialiteten obstetrik måste tidigt förstå att det kommer situationer där allt inte går bra och då man kommer undra om man gjort rätt eller fel. Eller vara rädd att någon annan tycker att det var fel. Ibland även att man gjort rätt, men det blev fel ändå.
Robert Råman har deltagit i klinikens arbete kring kollegialt krisstöd: en organisation för att snabbt kunna stötta när något omvälvande händer.
– Det är så mycket involverat vid en förlossning. Det är inte bara ett barn som ska födas ur en kvinnas kropp. Det här är ju deras familj och det finns så många drömmar och förväntningar, säger Robert Råman.
Robert Råman beskriver sig själv som tekniknörd. Just ultraljudsapparaten är en dröm med alla inställningar och möjligheter.
– De flesta andra läkare blir stressade av en gravid patient eftersom det försvårar bedömningen och behandlingen. Det går inte att se det gömt där i magen eller säga hur det mår. Men här är vi trygga tack vare ultraljud och CTG som mäter barnets hjärtfrekvens men även hur det reagerar med sitt autonoma nervsystem.
Robert beskriver ultraljudet som att lyfta på locket på en rysk docka. Att kika in och se hur barnet har det är fascinerande. Maskinerna är som en stor dator med många inställningsmöjligheter. Det blir lite nörderi om man gillar teknik.
Fostervatten och njurar
När Robert Råman tittar in på barnet i magen är främsta syftet att fastställa mående och tillväxt. Han mäter huvud, buken och låret för att via en formel uppskatta storleken. Rörelsemönstret studeras liksom fostervattnets nivå som indikerar njurarnas och moderkakans funktion. Även blodflöden visar om barnet har det sämre i magen än det skulle ha utanför. Det är uppgifter som leder till beslut om i vilket skede det är dags att förlösa.
På förlossningen jobbar man alltid i team. Barnmorskan Marie Strand kallar på läkare vid behov. "Det finns människor som passerar förlossningen som aldrig begrep vem jag var. Det kom in en läkare i rummet och presenterade sig, gjorde någonting och gick därifrån. Patienterna tror att det var barnläkaren", säger Robert Råman.
På samma mottagning kan Robert träffa föräldrar som vill avbryta en graviditet och nästa som gråter för att det blev missfall i samma vecka. Det är patienternas upplevelse och sorg som är det viktiga. Robert har jobbat länge för att implementera tidiga ultraljud vecka 13, ett område han en kort period forskade inom mot Uppsala Universitet. Tack vare tidigare diagnostik blir det mindre stressigt att utreda eventuella missbildningar och sjukdomar.
Det handlar bland annat om vissa hjärtmissbildningar, bukväggsbråck och dödliga tillstånd som att fostret saknar skallben. Nu är även NIPT, ett blodprov som framför allt visar på Downs syndrom, infört i Region Norrbotten. Robert är även glad över att man numera inte väntar till vecka 42 för igångsättningar av förlossningar. Det har på nationell nivå lett till att fler barn överlever.
Mamman prioriterad
– Man kanske tror att det bara är barnet som jag tittar på under ultraljudsundersökningarna. Men patienten är mamman och hon kommer alltid först. Mammans väl och ve går före barnets. Vi prioriterar alltid mamman, även om många mammor nog skulle vara beredda att ta stora risker för sitt barn.
ST-läkare Marcus Lejon, överläkare Robert Råman och barnmorskan Ann Carlén trivs med att arbeta på förlossningsavdelningen på Sunderby sjukhus. Marcus är en av få män som idag utbildar sig inom specialiteten.
På förlossningsavdelningen finns ett centralövervak med en skärm där alla CTG-kurvor syns. Det visas i vilka rum patienterna är och det går att riskkvalificera dem som grön, gul eller grön. Där sitter även koordinatorn som är den erfarna barnmorskan alla vänder sig till med frågor. Behöver koordinatorn stöd så finns en förlossningsprimärjour på plats. Robert stöttar denne som bakjour i sin roll som förlossningsöverläkare.
Händer det på natten så sover Robert hemma och har en inställelsetid på 30 minuter. Efter larm för ett omedelbart kejsarsnitt så tar det bara någon minut innan läkaren på plats får börja operera och barnet är förlöst inom en minut.
Dagtid när Robert Råman går till jobbet har han antingen hand om förlossningen som ansvarig bakjour eller så är han på specialistmödravården. Dit kommer mammor som själva är sjuka eller har någon komplikation i sin graviditet.
Ruvande hypokondri
Som läkarstudent hade Robert mycket ångest när han läste om de olika organen och alla sjukdomar som man kan drabbas av.
– Nu jobbar jag med kvinnor och sjukdomar relaterade till graviditet. Inget som kan hända mig. Bra för en person med en hypokondri som ligger och ruvar, förklarar Robert Råman.
Vad får du själv för filosofisk syn på liv och död genom ditt yrke?
– Mitt jobb innefattar många existentiella frågor. Förlust vid tidiga graviditeter, allvarliga missbildningar eller att barn dör i magen. Det är både liv och död. För de allra flesta slutar det bra. Förlossning är mycket glädje och lycka: energi som gör det roligt att gå till jobbet.
Text och foto: Eva Marie Svensson
"Jag jobbar med kvinnor och sjukdomar som är relaterade till graviditet. Inget som kan hända mig. Bra för en person med en hypokondri som ligger och ruvar", förklarar Robert Råman. I handen har han en papperssnurra där man mäter beräknad ankomst på barnet.
Mer om Robert Råman
Ålder: 47 år
Familj: hustru, tre barn
Bor: Svartöstaden, Luleå
Arbete: överläkare och ledningsanvarig för obstetrik, Region Norrbotten
Medlem i: Etikrådet som förra året fick hederspris
Intressen: Fyrhjulsdrivna terrängbilar; Range Rover Classic och Toyota Landcruiser PZJ 70, en ovanlig och eftertraktad modell finns i hans ägo. Att skruva i bilarna är ett av Robert Råmans många fritidsintressen. Att jaga älg är ett annat.
"Under hösten kan jag vila och återhämta mig genom att vara ute i skogen. Jag jagar utanför Överkalix nära Finland", berättar Robert Råman som även gillar flygsimulatorer och dataspel.