Målet – en bättre psykisk hälsa hos mammor i massajland

Uppdaterad: 2025-11-21, 15:25

Nu närmar sig projektet som Region Norrbotten bedriver tillsammans med Kajiadoprovinsen i Kenya sitt slut. Målet är att i samarbete med Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mount Kenya-universitetet stärka den psykiska hälsan hos kvinnor inför, under och efter förlossning.

Projektdeltagare från Sverige, Kenya och Uganda på studiebesök i byn Oltepesis hälsocentral.

Under hösten har två resor genomförts till området med olika representanter från Norrbotten under ledning av Ursula Werneke, adjungerad professor vid Umeå universitet och överläkare och psykiatriker på Psykiatrin Sunderbyn, samt Kristian Ekman, strateg på regionstaben och projektledare.

– Internationella partnerskap bidrar även till att skapa förutsättningar för social och ekonomisk utveckling, vilket i sin tur kan gynna företagande och investeringar. Flera utomeuropeiska länder, som till exempel Kina och Ryssland, har det senaste decenniet ökat närvaron i Afrika. Samtidigt har stödet från USA minskat de senaste åren, säger Kristian Ekman och fortsätter:

– Därför är det betydelsefullt att europeiska länder deltar för att främja hälsa, upprätthålla fred och säkerhet samt stödja en gemensam grön omställning. Lokal förankring har stor betydelse och där spelar Sveriges kommuner och regioner en viktig roll.

Gästerna från ICLD-projektet fick lära sig mer om vardagen på hälsocentralen av deras medarbetare.

Massajkvinnor sålde hantverk utanför hälsocentralen. I mitten en 35-årig tiobarnsmamma med sitt barnbarn i famnen. Fotograferade med deras samtycke.

Stor andel massajer

Bakgrunden till projektet är att kvinnor som genomgår förlossning är särskilt utsatta för psykisk ohälsa och sociala motgångar.

– Inte bara i Kenya utan även i Sverige. I den region som projektet bedrivs, i gränstrakterna mellan Kenya och norra Tanzania, bor en stor andel massajer som till stora delar är nomader. Vi vill bidra till att öka den psykiska hälsan, identifiera riskfaktorer och tillgodose sociala behov bland kvinnor före, under och efter förlossning, inte bara för massajerna utan för samtliga kvinnor i området, säger Ursula Werneke.

Det handlar bland annat om att ta fram ett utbildningspaket med informationsmaterial som är anpassat för både vårdpersonal och blivande mödrar.

“Deeply depressed or reasonably distressed? Mental health, associated risk factors, and social needs of women before and after childbirth in Kajiado County” är namnet på Region Norrbottens samarbetsprojekt i Kenya. På bilden projektledare Kristian Ekman, professor Ursula Werneke, överläkare och psykiatriker från Psykiatrin Sunderbyn, och doktor Jane Karimi, lärare och psykolog på Mount Kenya-universitetets psykologutbildning.

Studiebesöket på hälsocentralen väckte många frågor från inte bara från de svenska deltagarna utan även deltagarna från Kenya och Uganda.

Fyra svenska regioner

På senaste projektresan deltog representanter inte bara för Region Norrbotten utan även för Region Stockholm, Region Östergötland och Region Västerbotten, som var och en har olika samarbetsprojekt i Kenya och Uganda inom ICLD:s nätverk för jämlik hälsa. På projektkonferensen, som hölls i Nairobi, och studieresan till Kajiado deltog också både kenyanska och ugandiska representanter.

Regionens projekt är forskningsrelaterat och resultatet kommer förutom att det ska spridas lokalt också att publiceras i psykiatriska publikationer.

– Första steget var en kvalitativ studie där vi hade gruppdiskussioner och med hjälp av lokala forskningsassistenter intervjuade 51 mödrar före eller efter förlossning och 39 vårdmedarbetare, både i landsbygd och stadsnära miljöer. Det följdes sedan upp med en fältstudie, säger Ursula Werneke.

Caren Kamau, lokal projektledare, folkhälsokoordinator med ansvar för jämställdhet och hiv på Kajiadoregionens administration, tillsammans med doktor Jane Karimi, lärare och psykolog på Mount Kenya-universitetets psykologutbildning.

På de knaggliga vägarna mellan Nairobi och Kajiado passerades bland annat åsnor, tuppar, getter, kossor och dromedarer.

Barnäktenskap

Några av utmaningarna är att mödrar i Kajiado har begränsade mandat att bestämma över sig själva samtidigt som de har huvudansvar för barnomsorg och hushållssysslor.

Andra riskfaktorer är tidiga äktenskap, till och med barnäktenskap trots att det är olagligt, kvinnlig könsstympning och tidiga graviditeter där tonårsflickor känner sig oförberedda för moderskapet. Vid det studiebesök som gjordes i byn Oltepesis hälsocentral berättade medarbetarna att den yngsta mamman som fött där var bara elva år.

Långa avstånd och låga förväntningar på vården kombinerat med rädsla för traumatiska förlossningar är andra riskfaktorer liksom missfall, kejsarsnitt och att psykiska problem ofta ses som irrationella eller en form av andlig besatthet, vilket försenar vård eller gör att mammorna söker alternativa och icke-biomedicinska lösningar.

En av sängarna på hälsocentralens BB.

Frågestund inne på hälsocentralens BB-avdelning. Till höger syns bland annat sjukhusfysiker Peter Larsson från Region Östergötland.

Klimatrelaterad stress

Hypoteserna för forskningsdelen av projektet är:

Kvinnor har högre symtom på depression och ångest vid begränsat självbestämmande, lägre socialt stöd, begränsad tillgång till mödravård samt när de upplever klimatrelaterad stress (exempelvis torka och matbrist).
Kvinnor med stigmatiserande eller andliga förklaringar till psykiska hälsoproblem är mindre benägna att söka formell vård och har därför högre symtom på depression och ångest.
Kvinnor med en historia av kvinnlig könsstympning eller tidiga äktenskap och kvinnor som stöder kulturella myter om mödravård och postnatal vård är mindre benägna att söka mödravård och har högre symtom på depression och ångest.
Även om de flesta vårdmedarbetarna rapporterar att de känner sig kapabla att känna igen psykiska hälsoproblem hos mödrar innebär resursbegränsningar, brist på remissvägar och kulturella hinder lägre möjlighet att stödja eller remittera kvinnor med psykiska hälsoproblem.

Anslag på hälsocentralen. Bland annat städrutiner och telefonnummer att kontakta om man blivit våldtagen.

Region Norrbottens projektledare Kristian Ekman, strateg på regionstaben, tillsammans med Robin Alnäs, forskningskoordinator på ICLD, och professor Ursula Werneke, psykiatriker och överläkare på Psykiatrin Sunderbyn.

Transkulturell omvårdnadskompetens

Det som nu återstår i projektet för att se om antagandena stämmer är dels framtagandet av utbildningspaketet, dels genomförandet av en kvantitativ studie, där enkäter kommer att delas till 903 mödrar och 550 vårdmedarbetare med förhoppning att så många som möjligt ska vilja medverka.

Syftet är att mäta andelen mammor med ångest och/eller depression samt vårdmedarbetarnas förmåga att stödja de som har psykiska problem och att kunna hänvisa dem till psykiatriska hälsovårdstjänster.

En spegelstudie med liknande upplägg planeras att genomföras i Norrbotten längre fram, konstaterar Ursula Werneke. Hon pekar också på betydelsen av projektets erfarenheter kring transkulturell omvårdnadskompetens, det vill säga att vårda personer från en annan kulturell bakgrund på ett icke-dömande sätt.

Text och foto: Jonas Hansson

Laboratoriet, vars kylskåp drivs av solceller, och längst ned toaletter för besökare.

Region Norrbottens professor Ursula Werneke i samspråk med Simeon K. Mining, professor i immunologi på Moi-universitetet i Kenya.

Information på hälsocentralens väggar om kängurumödravård av för tidigt födda barn, amning med bröstmjölk barnens första sex månader och poliobekämpning samt en förslagslåda för patienterna.