Nobelpriset i medicin 2025 – en nyckel till framtidens behandling av autoimmuna sjukdomar

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin är ett tydligt exempel på hur forskning och medicinska genombrott kan bana väg för nya behandlingar och förändra framtidens vård. Upptäckterna kan på sikt förändra hur vi behandlar sjukdomar som reumatism, typ 1-diabetes och multipel skleros. Men vad innebär det för patienten?

När Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 tillkännagavs gick det till Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi. De belönas för sina upptäckter redan 1995 och 2001 kring hur kroppen skyddar sig mot att angripa sig själv – ett fenomen som kallas perifer immun tolerans. Forskarna identifierade en särskild typ av immunceller, så kallade regulatoriska T-celler (eller T-regs), som fungerar som kroppens egna bromssystem i immunförsvaret. De hindrar immunförsvaret från att överreagera och attackera kroppens egna vävnader – något som sker vid autoimmuna sjukdomar.

En upptäckt som kan förändra spelplanen
Pavlos Stamatis är MD, MSc, PhD, överläkare i reumatologi vid Sunderby sjukhus och forskar på reumatologi vid Lunds universitetssjukhus. Han berättar att forskningen bakom detta tog nobelpristagarna flera år:
– De fick Nobelpriset för sin mödosamma och systematiska forskning som ledde till upptäckten av Treg-celler och till insikten om deras avgörande betydelse för kroppens immunrespons. Treg-celler fungerar ungefär som militärpolisen på ett stridsfält: deras uppgift är att hindra de egna soldaterna från att löpa amok, skjuta urskillningslöst eller attackera neutrala eller vänligt sinnade ”byar”, beskriver Pavlos.

Han ser med stor nyfikenhet på vad upptäckterna kan betyda framöver: 
– Upptäckten av regulatoriska T-celler och genen Foxp3 har gett oss en helt ny förståelse för varför vissa människor utvecklar autoimmuna sjukdomar. 
– Det handlar i grunden om immunförsvarets balans. Kan vi lära oss att styra de här reglerande mekanismerna, så kan vi kanske i framtiden bromsa eller till och med förebygga sjukdomar som reumatoid artrit eller systemisk lupus, säger Pavlos. 

Vad betyder det för patienten? 
För den enskilda patienten innebär nobelupptäckterna inte nya läkemedel här och nu men de kan bana väg för mer målinriktade och skonsamma behandlingar i framtiden.  
– I dag behandlar vi autoimmuna sjukdomar med immunhämmande läkemedel som dämpar hela immunförsvaret, berättar Pavlos. 
– Det fungerar ofta bra, men det ökar risken för infektioner. Med den nya förståelsen av T-reg-celler hoppas vi kunna utveckla behandlingar som mer specifikt återställer balansen i immunförsvaret utan att slå ut kroppens försvar. 

Möjliga framtida tillämpningar 
Upptäckterna kan påverka flera medicinska områden: 

• Autoimmuna sjukdomar: Nya terapier som styr T-reg-celler kan ge lindrigare behandlingar med färre biverkningar. 
• Organtransplantationer: Genom att stärka kroppens tolerans kan risken för avstötning minska.
• Cancerbehandling: Omvänt kan man försöka tillfälligt hämma T-reg-celler för att låta immunförsvaret angripa tumörer effektivare.

Pavlos menar att det är just det som gör forskningen så spännande.  
– Samma system som skyddar oss mot autoimmunitet kan, om det används klokt, också hjälpa oss att styra immunförsvaret i andra riktningar – till exempel i kampen mot cancer. 

Från grundforskning till klinik är vägen lång 
Även om potentialen är enorm, påpekar Pavlos att vägen från upptäckt till behandling är lång. 
– Det kommer att ta tid innan detta blir klinisk vardag. Men redan nu ser vi forskningsprojekt där man försöker öka antalet T-reg-celler hos patienter med autoimmuna sjukdomar, bland annat vid universitetssjukhus i Sverige, säger han. 
– Det är viktigt att patienter förstår att Nobelpriset i första hand belönar grundforskning men att det är just den typen av forskning som i längden förändrar vården i grunden. 

Ett hoppfullt steg för framtiden 
Pavlos tycker att årets Nobelpris ger både vårdpersonal och patienter anledning till optimism.
– Jag ser det här som ett hoppfullt tecken. För 20 år sedan kunde vi bara dämpa inflammation. Nu börjar vi förstå de biologiska mekanismerna bakom den. Det betyder att vi på sikt kan gå från att behandla symptom – till att verkligen påverka sjukdomens orsak. 
– För reumatologi innebär det en revolution: vi har nu en biologisk förklaring till varför vi normalt inte blir autoimmuna - och en väg mot terapier som återställer immunologisk balans på ett elegant och selektivt sätt. Den forskningen kommer förmodligen att forma framtidens behandlingar och förbättra livet för många patienter med autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar, avslutar Pavlos. 

Fakta:
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 delas ut efter kl 13.00 den 10 december. 
Motivering: “Nobelpris i fysiologi eller medicin för banbrytande upptäckter rörande perifer immuntolerans som hindrar immunförsvaret från att skada kroppen.” 
Pristagare: Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi 
Upptäckt: Mekanismerna bakom perifer immun tolerans och rollen hos regulatoriska T-celler (T-regs) (1995, 2001)  
Betydelse: Ger ny förståelse för autoimmuna sjukdomar, cancer och transplantationsimmunologi 
Föreläsning med pristagarna: Streams during Nobel Week 2025 - NobelPrize.org 
Källa: nobelprize.org