Övertorneå hälsocentral satsar på snarkmätning i bostaden

Övertorneå hälsocentral fångar upp patienter med misstänkt sömnapné på ett tidigt stadium. Jonas Kohkoinen, 56, är en av dem som fått göra en snarkmätning hemma. "Det var enkelt och smidigt. Den CPAP-apparat jag sedan fick har förbättrat min livskvalitet", säger han.

Jonas Kohkoinen välkomnar med kaffe vid köksbordet i byn Soukolojärvi, en mil utanför Övertorneå. Här bor han i en villa tillsammans med hustrun Lena, med vacker utsikt över sjön och de finska bergen.

Jonas arbetar som säljare för Lantmännen och kör varje vecka långa sträckor i norra Sverige och över halva Finland.

– Redan för tio år sedan märkte jag av en förändring, jag blev tröttare på dagarna. Det hände att jag stannade i en parkeringsficka på väg mellan kunderna och sov en kvart. Hemma i tv-soffan somnade jag ofta direkt jag satte mig, berättar han.

Jonas Kohkoinen fick möjlighet att göra en nattlig sömnregistrering hemma i bostaden. Det resulterade i en CPAP-apparat.

Han borde ha sett ett mönster, tänker han i efterhand. Men det gjorde han inte. I stället var det Lena som till slut övertygade honom om att han behövde söka hjälp för sina snarkningar och andningsuppehåll. För att själv få sova flyttade hon till ett sovrum i en annan del av huset.

– Utan sömn fungerar man inte på dagarna. Det var otroligt jobbigt att bli så störd, berättar hon.

Som sjuksköterska känner hon väl till de hälsorisker som sömnapné kan medföra, förutom den dagliga tröttheten. Bland annat kan andningsuppehåll leda till ökad puls och högt blodtryck. Det ökar också risken för förmaksflimmer, hjärtinfarkt och stroke.

Inspelning fällde avgörandet

För den tidigare så vältränade hockeyspelaren Jonas var det ändå svårt att ta in att han skulle ha några problem med hälsan.

– Jag som var aktiv som tränare och ledare, hade barn och barnbarn och alltid höll igång, inte kunde jag tro att jag hade andningsuppehåll.

Lena tog då helt sonika mobilen och spelade in hur det lät när maken sov.

– Då fick jag en tydlig bekräftelse på att det var hög tid att göra något åt det, säger han.

Hustrun Lena kunde tack vare en ljudupptagning på mobilen övertyga sin make om att han snarkade och hade långa andningsuppehåll.

Jonas fick snabbt en läkartid på hälsocentralen i Övertorneå. Efter bara några dagar kunde han åka dit och hämta en mätutrustning. Mätningen klarade han av samma natt och dagen efter lämnade han tillbaka apparaten.

På så sätt behövde han inte resa de 16 milen till lungkliniken på Sunderby sjukhus och sova där, ett besök som tur och retur skulle ha krävt minst en semesterdag och cirka sex timmar bakom ratten.

– Men att jag slapp resan var egentligen inte det viktigaste. Det var att kunna göra mätningen i sin egen bostad, i sin egen säng. Det är ändå en stor trygghet när man ska sätta på sig en främmande utrustning, säger han.

Lena tror också att det finns ett värde i att få göra sömnregistreringen på hemmaplan.

– Hemma sover man som man brukar, ingenting är nytt och främmande i miljön, säger hon.

Mätutrustningen registrerar luftflödet genom näsa och mun medan patienten sover. Så här såg det ut när Jonas var redo att gå och lägga sig den kvällen. Foto: Privat

Det tog någon vecka att vänja sig vid att sova med CPAP-masken, som en del kan tycka ger en instängd känsla. ”Men det är som att lära sig cykla. Det är inga problem väl man kan det”, säger Jonas.

Mätningen visade att Jonas led av uttalad sömnapné. Efter ett halvårs väntan fick han komma till lungkliniken i Sunderbyn, som han lämnade med en CPAP-apparat och tydliga instruktioner.

CPAP-tekniken innebär att luft skickas från apparaten genom en slang till en mask, som sitter över näsan eller munnen. Det övertryck som skapas håller luftvägarna öppna och förhindrar andningsuppehåll.

– Det tog några dagar att vänja sig, men jag hade bestämt mig. Det var helt enkelt inget att diskutera. Jag vill inte riskera att dö i förtid på grund av andningsuppehåll. Men det bästa är att jag mår så mycket bättre, varje dag, säger Jonas Kohkoinen.

Började som projekt

På hälsocentralen i Övertorneå arbetar distriktsläkaren Jari Havela och Mari Huhtanen, specialistsjuksköterska och teamledare. Under våren 2022 startade de ett sömnapnéprojekt.

– Vi hade fått ett erbjudande av ett privat företag som specialiserat sig på bland annat nattliga andningsregistreringar. Vi hade många patienter med misstänkt sömnapné och äskade pengar till ett projekt, berättar Jari Havela, som även är medicinskt ledningsansvarig på hälsocentralen.

Jari Havela och Mari Huhtanen startade sömnapnéprojektet i Övertorneå. I dag drivs arbetet i ordinarie verksamhet.

Till en början lånade de nio mätutrustningar, för att snabbt kunna beta av den långa kön.

– På den tiden var väntan på en första utredning i Sunderbyn tre år för våra patienter. Nu, när vi gör det själva, är det ingen kö överhuvudtaget. Patienter med misstänkt sömnapné får direkt låna hem en utrustning och göra en mätning.

Nöjda patienter

Efter 1,5 år utvärderades projektet med hjälp av en enkät. Svaren visade att de flesta patienter var mycket nöjda över att slippa åka till Sunderbyn och sova över där. De var också tacksamma över att snabbt komma i fråga för en utredning. Någon enstaka var orolig för tekniken.

– Men den som inte vill göra mätningen hemma kan alltid välja att vänta på en tid hos lungkliniken i Sunderbyn i stället, förklarar Mari Huhtanen.

Det positiva resultatet ledde till att arbetssättet införlivades i den ordinarie verksamheten på hälsocentralen. I dag, när kön är borta, finns två mätutrustningar att tillgå – och det räcker. En till två patienter i veckan lånar med sig en hem.

”Det här är ett bra exempel på nära vård, där vi nyttjar ny teknologi för att låta vården komma närmare våra patienter”, säger Mari Huhtanen. Till vänster Riita Nyberg, undersköterska.

Patienten hämtar och återställer mätutrustningen på hälsocentralen.

Mätningarna registreras digitalt och kompletteras med svar från ett frågeformulär, som patienterna fyller i. Efter utvärdering av företagets sömnspecialister får läkaren på hälsocentralen tillbaka en bedömning, som ligger till grund för beslut.

– En del patienter lider av uttalad sömnapné och remitteras till lungkliniken. De som i stället behöver en bettskena remitterar vi till bettfysiologin, säger Jari Havela.
En del patienter har få eller inga andningsuppehåll. Fokus blir då att identifiera vad besvären i stället kan bero på.

Förbättrade flöden

Idag behöver cirka 60 procent av de med misstänkt sömnapné i Övertorneå inte remitteras till lungkliniken.

– Ett minskat remissflöde ger lungkliniken möjlighet att fokusera på dem som verkligen behöver hjälp, säger Jari Havela.

Om det visar sig att sömnapné inte är problemet kan patienten i stället snabbare få rätt hjälp för sina besvär på hälsocentralen.

– Tidigare hann de återkomma till oss flera gånger medan de väntade på att få göra en mätning. Ett förbättrat flöde är något alla vinner på, både patienterna, vi på hälsocentralen och specialistvården, konstaterar han.

Undersköterskan Camilla Mäkitaavola skriver in uppgifter i datorn från ett frågeformulär som en sömnapnépatient svarat på och lämnat in. ”De flesta svarar via sin telefon, men det går bra på papper också”, förklarar hon.

Jari Havela och Mari Huhtanen ser flera fördelar med att hälsocentralen snabbt får reda på om en patient lider av sömnapné eller om besvär relaterade till trötthet beror på något annat.

Norrbotten hör till de regioner som har lägst medellivslängd i Sverige. Statistik visar samtidigt att norrbottningarna får vänta längst i landet på att få göra en nattlig andningsregistrering.

Skulle ökad tillgång till sömnapnéutredningar kunna innebära att norrbottningarna lever längre?

– Det är svårt för mig att svara på, patientunderlaget i Övertorneå är för litet. Men att obehandlad sömnapné är en känd riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt, det vet vi. Blodtrycket ökar, liksom risken för förmaksflimmer, säger Jari Havela.

Vaknar utvilad

Tillbaka till Jonas Kohkoinen, som idag är en varm förespråkare av behandling av sömnapné. Han har räknat ut att CPAP-apparaten ger honom 1,5 timme mer vaken tid varje dag.

– Dels behöver jag inte sova lika länge på natten för att vakna utvilad, dels har jag helt kommit ifrån att behöva sova på dagtid. För mig har behandlingen mot sömnapné inneburit en stor skillnad – jag är betydligt piggare och orkar mer. Jag tycker att jag är skyldig både mig själv och mina anhöriga det här.

Ytterligare en fördel är att hustrun Lena nu har kunnat flytta in i sovrummet igen.

– Bara det är värt allt, säger han och skrattar.

Text och foto: Ulrika Englund

Fotnot: I primärvården är det hälsocentralerna i Övertorneå, Kalix och Haparanda som erbjuder patienter att göra snarkmätningar i bostaden.