Silverspåret gör skillnad för sköra patienter

På akuten i Sunderbyn formas en ny väg genom vården för länets äldsta och allra sköraste patienter. I centrum står äldrevårdskoordinatorn Anna Eriksson som driver utvecklingen framåt.

Befolkningsgruppen 80 år och äldre beräknas öka med 40 procent inom de kommande åren. Den utvecklingen märks tydligt redan nu på akutmottagningen vid Sunderby sjukhus. Allt fler äldre omhändertas inom den akuta vårdkedjan och långa väntetider drabbar den gruppen hårdast, ofta med större risk för vårdskador.

För att möta utvecklingen startades projektet Silverspåret. Syftet var att skapa ett hållbart arbetssätt och ett tydligare spår för sköra äldre, så att de snabbare uppmärksammas och följs genom vårdkedjan.

En ny roll

Med många års erfarenhet från akuten och en färsk specialistutbildning i vård av äldre tog Anna Eriksson sig an uppdraget som äldrevårdskoordinator. Hon ansvarar för rutinerna, samordningen och utvecklingen av arbetet kring den äldsta patientgruppen, men rollen innebär också att hon finns nära verksamheten när det behövs.

– Till viss del är jag ute på golvet, ofta för att ordna med hemgång för patienterna som har kommunala insatser, säger Anna.

Anna jobbar mest bakom kulisserna. Men ibland syns hon på golvet också.

Snabbare bedömning

Silverspåret är en del av det länsövergripande arbetet Tillgängliga för norrbottningen, som är regionens gemensamma krafttag för att öka tillgängligheten och hantera vårdplatsbristen.

Annas första uppdrag i sin nya roll var att plocka fram en rutin för screening och omvårdnad av sköra äldre. Den bygger på ett skattningsverktyg där fyra frågor om ork, fallrisk och vardagliga funktioner avgör om patienten klassas som skör.

– Vi vill snabbt avgöra om personen ska hem eller läggas in, för vi vet att vårdskadorna ökar när man ligger länge på akuten.

De som bedöms vara sköra ska alltid ha minst gul prioritet, vilket innebär att de ska få en tidigare läkarbedömning än patienter med lägre prioritet. Den tidiga bedömningen är en viktig del av modellen, eftersom den minskar väntetider och gör att behandling kan sättas in snabbare.

I den nya Silverspårs-rutinen finns ett skattningsverktyg för bedömning av sköra patienter.  

Arbetet i Norrbotten står inte ensamt. Flera regioner har redan etablerat liknande roller och verktyg, och ett nationellt vårdprogram är på väg att ge ytterligare stöd.

– Det händer mycket inom området. Det är bra att vi får en samsyn i hela landet, säger Anna.

Positiv respons

Den nya rutinen testades först i liten skala under en vecka, och det fungerade så pass bra att den snabbt infördes på hela mottagningen.

Samtidigt finns utmaningar. Akuten har ofta hög belastning, och när trycket är som högst riskerar nya metoder att hamna i skymundan. Anna menar att implementering tar tid, och för att rutinen ska överleva personalbyten måste den bli en naturlig del av vardagen.

– Att försöka hålla i ett nytt arbetssätt när arbetsbelastningen är tuff, det är kanske den största utmaningen, säger hon.

Men det finns en stark vilja att få modellen att fungera. Responsen har varit genomgående positiv, både från klinikerna runt akuten och från personalen här.

– Det är tydligt att alla vill åt samma håll. Vi vill förbättra omhändertagandet av de allra sköraste.

Det nya arbetssättet är infört på akutmottagningen i Sunderbyn.  

Samarbete som gör skillnad

Anna deltar också i en samverkansgrupp med de aktörer som ansvarar för de här patienterna. Där möts representanter från olika verksamheter inom regionen, tillsammans med kommun och socialtjänst, för att göra flödet runt patienterna smidigare.

Eftersom journalsystemen skiljer sig åt mellan aktörerna behöver mycket fortfarande lösas via telefonsamtal. Inför en hemgång är det många delar som ska falla på plats – från att boka rätt typ av transport till att säkerställa att någon kan ta emot personen hemma.

– Det blir många samtal i veckan. Men om jag kan avlasta mina kollegor med det här samordnandet så gör jag gärna det.

Anna samordnar hemgång för patienter, och det blir många samtal per vecka.

Att Anna trivs i sin roll råder det ingen tvekan om. Här får hon kombinera sina utbildningar och driva utveckling för en patientgrupp hon brinner för.  

– Det här känns som det roligaste jag har fått göra någonsin.

Gemensam väg framåt

Det arbete som nu pågår vid Sunderby sjukhus är tänkt att bli startpunkten för ett bredare införande i hela Norrbotten. Flera av länets andra akutmottagningar har tidigare använt varianter av Silverspårs‑rutinen, men med olika utformning och utan ett gemensamt, evidensbaserat skattningsverktyg. Nu finns en tydlig ambition att skapa en enhetlig modell.

På sikt handlar arbetet om mer än bara själva screeningen. När en skör patient går hem igen ska informationen kunna följa med till primärvården, så att behoven fångas upp i rätt tid.

Visionen är att alla akutmottagningar i länet ska arbeta på samma sätt och ge norrbottningarna samma trygghet, oavsett var i länet man bor.

Text och foto: Ida Edström