1177 på telefon – trygghet dygnet runt

1177-medarbetarna i Norrbotten tar varje dygn emot cirka 300 samtal. De lyssnar, lugnar och ger råd, både om egenvård och vart personer ska vända sig i sjukvården. ”I sommar har ovanligt många förfrågningar handlat om långdragen feber och hosta”, säger Emilia Eliasson, rådgivningssköterska.

Efter flera veckors värmebölja i Norrbotten kunde man tro att åtskilliga samtal till 1177 den senaste tiden skulle haft koppling till hettan. Men det stämmer inte, berättar Emilia Eliasson, som har sen semester i år och varit på plats i juni och juli.

– Några som bränt sig i solen har ringt. Annars verkar människor redan veta att de ska dricka ordentligt och försöka hålla sig i skuggan så mycket som möjligt.

I stället har ovanligt många med långvarig feber och envis hosta hört av sig.

– Det är det som sticker ut denna sommar. I övrigt har det handlat mycket om insektsbett och fästingar, men de frågorna får vi varje år. Människor som blivit stungna av getingar eller reagerar kraftigt på myggbett vill veta vad de ska göra, säger hon.

Känt telefonnummer

Annelie Vallström är enhetschef för 1177 på telefon i Norrbotten, en verksamhet med 20 fast anställda och fyra vikarier fördelade på orterna Luleå, Piteå och Haparanda. Som sjuksköterska har hon tidigare arbetat fem år på Örnäsets hälsocentral och 15 år som rådgivningssköterska, främst nattetid, på jourcentralen i Luleå.

Nu har hon och 17 av enhetens medarbetare sin arbetsplats i Regionhuset i Luleå.

– Vi i Norrbotten gick in i det nationella 1177 på telefon år 2018. Under pandemin fick tjänsten ett otroligt uppsving och telefonnumret blev känt för de flesta. Unga, medelålders och äldre – nästan alla vet att man kan ringa oss, säger hon.

1177 på telefon är ett känt nummer för sjukvårdsrådgivning, inte minst bland småbarnsföräldrar.

Samtal från när och fjärran

Idag är trycket lägre än under pandemin. Ändå rör det sig om cirka 300 telefonsamtal varje dygn för Region Norrbottens 1177-sjuksköterskor. Förutom samtal från norrbottningarna hjälper de människor som turistar i länet.

– Vi har även en samverkan med Västerbotten, Västernorrland och Jämtland/Härjedalen. En region bemannar upp och tar exempelvis nattetid samtal från alla fyra länen, berättar Emilia Eliasson.

Är det lugnt på linjen besvarar de även samtal från andra håll i landet och från svenska medborgare som befinner sig utomlands.

– Samtal på svenska och engelska tar vi själva. För andra språk kan vi nyttja tolkhjälp, säger hon.

Just bredden på samtalen är något Emilia Eliasson och hennes kollega Maria Larsson uppskattar. Det varierar vilka frågor som ställs, vilken nationalitet som ringer och besvärens allvarlighetsgrad.

– Vi har ingen aning om vad som väntar när vi svarar i telefonen! Det kan vara någon som ringer för att fråga vilken dos Alvedon hon eller han ska ta. Nästa gång kan det vara en person som har akuta bröstsmärtor och knappt kan andas. Det är ett omväxlande och spännande jobb, säger Maria Larsson.

Vill tala med patienten

Utmaningen är att kunna göra en bedömning utan att se patienten, exempelvis dennes ansiktsfärg och hållning. De behöver förlita sig på vad som sägs och ibland även hörs, till exempel andningen.

– Det är därför vi alltid ber att få tala med den som är sjuk, även om det är en anhörig som ringer till oss. Det minskar risken att viktig information och olika symtom missas. Det har dessutom med patientdatalagen och journalanteckningar att göra. Ibland kan patienten ge sitt godkännande att någon annan får prata i dennes ställe, säger Annelie Vallström.

Samtalet följer fem faser: öppnafasen, lyssnafasen, analysfasen, åtgärds- och motivationsfasen samt avslutning. Med hjälp av frågor och följdfrågor ringas huvudsymtomen in. Detta arbetssätt har visat sig ge en säker medicinsk bedömning.

Emilia Eliasson tycker om att hjälpa människor och trivs med kollegorna. ”Det är jättebra stämning här, alla är hjälpsamma”, säger hon.

För att utreda symtom och allmäntillstånd utgår de från sin kompetens och erfarenhet som sjuksköterskor. De har också tillgång till ett nationellt rådgivningsstöd, som täcker in det mesta.

– Vi sammanfattar det vi hör och kollar av så det stämmer. Sedan presenterar vi en bedömning och föreslår en åtgärd. En del hänvisar vi vidare till sjukvård, till exempel hälsocentralen eller akutmottagningen. Andra klarar sig med egenvårdsråd och behöver i nuläget inte kontakta vården. Samtidigt ber vi dem vara observanta på symtom och återkomma om något ändras, säger Maria Larsson.

Bedömer allvarlighetsgraden

Vid akuta besvär, exempelvis akut bröstsmärta eller strokesymtom, ställs korta följdfrågor. Utifrån svaren tas ett snabbt beslut om patienten ska kopplas ihop med 112. Om så sker rapporterar rådgivningssköterskorna vad det rör sig om och låter operatören ta över samtalet.

Nästa nivå är att uppmana patienterna att söka vård skyndsamt, då behöver de vård inom någon eller några timmar.

– Andra kan vänta till nästa dag eller en vardag den närmaste tiden. Slutligen har vi en grupp där det räcker med egenvårdsråd, förklarar Annelie Vallström.

Efter drygt 30 år som sjuksköterska på sjukhus började Maria Larsson för 2,5 år sedan vid 1177-rådgivningen. ”Som rådgivningssköterska är det värdefullt att ha jobbat ett tag och sett, mött och pratat med sjuka människor. Dessutom är det bra med livserfarenhet, det behöver man i det här jobbet”, säger hon.

1177 på telefon fungerar som en första ingång för vårdsökande, men är en onödig omväg för den som är svårt sjuk.

– Den som är allvarligt sjuk eller skadad ska ringa 112 eller bege sig till en akutmottagning. Är man osäker eller bara orolig kan det däremot vara bättre att först kontakta oss.

Riskerar ingenting

Statistik visar att cirka 10 procent av de i Norrbotten som ringer till 1177 hänvisas till en akutmottagning. För omkring 30 procent räcker det med egenvårdsråd. Den allra största gruppen hänvisas till primärvården. En mindre andel av inringarna, som redan är under behandling vid en specialistmottagning på ett sjukhus, uppmanas att vända sig dit.

– Ibland får vi höra att vi hänvisar alltför många till akuten, men det håller vi inte med om. Samtidigt måste man komma ihåg att vi inte har patienten framför oss, utan behöver förlita oss på det som sägs. Vi kan självklart aldrig riskera något utan tar alltid det säkra för det osäkra, säger Annelie Vallström.

Som enhetschef ansvarar Annelie Vallström för att bemanna 1177-rådgivningen dagar, kvällar, nätter och helger året om.

Som rådgivningssköterska är det viktigt att kunna behålla lugnet och inte dras med, även om den som ringer orolig, upprörd eller förtvivlad.

– Vi måste också vara lyhörda och ta i beaktande både vad som sägs och hur det sägs, exempelvis om patienten verkar medtagen eller andas tungt. En del har lätt att beskriva vad som är problemet, en del är tysta och säger inte mycket. Att beskriva till exempel en diffus smärta är heller inte alltid enkelt, säger Emilia Eliasson.

Just förmågan att lyssna är något som alla tre framhåller som en nödvändig egenskap.

– Ibland rör det sig inte om ett fysiskt besvär, personen är kanske orolig eller deprimerad. Allt sägs inte rent ut – vi behöver kunna lyssna mellan raderna, säger Annelie Vallström.

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta 1177

• År 1999 beslutade regionerna i Sverige att ta fram en gemensam webbsida med information om vård. När sjukrådsgivning på telefon lanserades 2010 med namnet och numret 1177 fick webbplatsen samma namn.
• 1177 ägs och finansieras gemensamt av landets regioner och drivs och förvaltas av Inera.
• Idag är 1177 ett starkt varumärke och en väg till vård för stora delar av befolkningen, oavsett om man väljer att söka information på webben, ringa sjukvårdsrådgivningen eller ta del av olika webbtjänster.
• De övergripande målen för 1177 är att främja hälsa, att stärka patientens ställning och att förenkla kontakten och dialogen med vården.
• Inom ramen för varumärket ryms bland annat råd om hälsa och vård på webbplatsen 1177.se och sjukvårdsrådgivning via telefonnummer 1177.