De gjorde frågan som måste ställas om våld till ny rutin

Funktionsnedsatta barn och ungdomar är en grupp som enligt forskning är särskilt utsatt för våld. Tack vare fyra medarbetare finns nu ett nytt verktyg för att fler barn ska få hjälp.

Nyligen gick utmärkelsen Årets förbättring för patient eller medborgare till Barnmottagningen och ungdomshabiliteringen på Kalix sjukhus.

Det är fyra medarbetare som har samarbetat kring att utforma och sprida förbättringsarbetet. Lina Stråmo, specialistläkare, Olivia Granström, sjuksköterska, Marie-Louise Nylunda, enhetschef och Ronja Andersson Morin, socionom, har tillsammans tagit fram en ny rutin och ett arbetsmaterial. 

Ställa frågan varje gång

– Vi ville bli bättre på att upptäcka och förebygga våld mot barn, specifikt barn med funktionsnedsättning, säger Olivia Granström.

Barn med funktionsnedsättning kan ha svårare att själva berätta om sin utsatthet, och våld kan förekomma både i hemmet, skolan, kommunala insatser, färdtjänst eller på internet. I begreppet våld ingår inte bara fysiskt våld, utan även mentalt våld, kränkningar och försummelse.

Det finns forskning på området, men den är väldigt begränsad när det gäller just funktionsnedsatta barns utsatthet för våld. Den forskning som finns visar ändå på att de barnen är mycket mer utsatta än andra.

– Det finns också ett mörkertal. Vi tänkte att vi borde ju varje vecka rimligtvis träffa någon som är utsatt, säger Lina Stråmo.

Arbetsmaterial och bildstöd som gruppen har tagit fram underlättar för personal att kommunicera och ställa frågor om våld till barn och ungdomar med funktionsnedsättning.  

Det som fattades var att rutinmässigt i möte med barnen ställa frågan om de är eller har varit utsatta för någon typ av våld, samt att göra det möjligt för dem att svara.

– Där kände vi att det var svårt att ställa frågan. Det kan upplevas känsligt att fråga – vad får man för svar och vad gör man med svaret, säger Lina Stråmo.

Vid misstanke om våld mot barn ska detta alltid uppmärksammas och utredas, men att ställa frågan i alla möten leder till att fler utsatta barn kan få hjälp.

– Det är viktigt att det inte bara är barnet med ett tydligt blåmärke som får frågan utan att alla barn får den.

En ny rutin växer fram

Det fanns redan ett frågebatteri med andra typer av frågor kring hälsa och mående och när de började fundera över hur den viktiga frågan om våld alltid skulle kunna ställas blev det naturliga svaret att lägga till även den frågan i den vanliga rutinen. På det sättet behöver inga barn eller vårdnadshavare känna sig utpekade eftersom alla får frågan.

De vill också att alla medarbetare ska känna sig trygga i att våga ställa frågan och också att våga agera när man får ett svar.

Elin Viklund, specialpedagog, tycker att det känns lättare både för behandlare och patienter i och med att det är enligt rutin och att samma frågor ställs till alla.

– Det har blivit betydligt mycket enklare eftersom vi har ett färdigt material att utgå ifrån och att det är tydligt för alla patienter att vi ställer frågan till alla. Vi har också ett bildstöd för det som vi har med oss i besöken.

Elin Viklund, specialpedagog, är en av kollegorna som tycker det har blivit lättare att ställa frågan om våld i möte med barn.

Det kan också vara avgörande att barnet får flera chanser att svara på frågan. Barn som har kontakt med flera olika yrkesprofessioner får då, på grund av denna nya rutin, samma fråga flera gånger.

– Barnet kanske inte berättar första eller andra gången, men det kommer fram den tredje gången, säger Marie-Louise Nylunda.

Fler har blivit intresserade

De har fått mycket uppskattning och många gratulationer till följd av utmärkelsen men framför allt har de fått uppmärksamhet för det arbete de gjort. De har också besökt och fått förfrågningar från andra verksamheter som har velat veta och lära mer.

– Vi har tänkt att det här gynnar vår mottagning, men nu ser man ju att det är så många fler som har nytta av det, säger Olivia Granström.

Idén väcktes att det nya arbetssättet kunde spridas även till övriga länets barnsjukvårdsmottagningar.

Hittills har de berättat om sitt arbete i Gällivare, Piteå, Sunderbyn och också i Umeå.

– Många gånger sitter vi på våra mottagningar och jobbar på. Det är ju jättebra att dela med sig, säger Marie-Louise Nylunda.

Materialet de har tagit fram delar de mer än gärna med sig av.

– Då blir det lättare för andra att komma i gång och sätta fart, säger Ronja Andersson Morin.

Lina Stråmo, Ronja Andersson Morin, Olivia Granström och Marie-Louise Nylunda delar gärna med sig av både erfarenheter och arbetsmaterial till andra verksamheter.

Arbetet fortsätter

Efter prisutdelningen har de också varit inbjudna till en inspirationsdag på MFD (Myndigheten för delaktighet) och till Barnafrid. Nu hoppas de även att intresse ska väckas hos kommunerna, socialtjänsten, skolor och anpassade grundskolor och andra.

Att ingen verkar ha tänkt på detta tidigare – att skapa bättre rutiner för att ställa rätt frågor på ett regelmässigt sätt är de lite förvånade över, men nu hoppas de att arbetssättet ska spridas och att allt fler barn ska få den hjälp de behöver. De är också tacksamma över inspel och frågor de fått under resans gång som har hjälpt dem vidare i deras eget arbete.

– När vi har varit ute och berättat om det här har det lett till väldigt bra diskussioner. Vi har egentligen inget facit, vårt arbete har ännu bara börjat, säger Marie-Louise Nylunda.

Text, foto: Maria Lindgren

Årets prestationer, fakta och bakgrund:

Utmärkelsen delades ut för första gången 2024 och anledningen till att priset kom till var att det skulle kopplas till arbetsgivarlöftet som lanserades vid chefsdagarna 2023 och som grundar sig i hur Region Norrbotten vill uppfattas som arbetsgivare, med fokus på det viktiga arbete som görs för norrbottningarna. 

Syftet med priset är att öka den interna stoltheten och få medarbetarna att uppmärksamma det värdefulla arbete som varje dag utförs i regionens verksamheter. Ytterligare en fördel är möjligheten att sprida goda exempel.

Kategorier och pristagare 2025:

Årets utveckling av verksamhet:
Piteå allmänpsykiatri (SPOT)

SPOT – en vinnande verksamhet som uppskattas av både medarbetare och patienter - Region Norrbotten

Året förbättring för patient eller medborgare:
Barnmedicin och ungdomshabilitering, Kalix sjukhus

Årets ledare som leder med tillit
Mattias Josefsson, verksamhetschef akutmottagningen, Sunderby sjukhus

Årets ledare 2025: ”Det är från golvet kraften kommer” - Region Norrbotten