Läkaren Sanams svåra väg tillbaka

Psykiatrikern Sanam Gharaee har kommit tillbaka till sin arbetsplats på Sunderby sjukhus – och till livet. ”Det har tagit tid, men nu börjar jag känna mig mer som en läkare igen”, säger hon.

I dagarna är det tre år sedan Tintin, 8 år, dödades av sin pappa. Det skedde under ett två timmar långt umgänge, där pappans rätt att träffa sitt barn gick före Tintins behov av skydd.

Beskedet om sonens död fick Sanam Gharaee att rasa ner i ett svart hål.

– Jag var hemma hos min syster i Rutvik när jag fick veta vad som hänt. Till en början handlade det enbart om överlevnad för min del. Jag blev inlagd en månad inom psykiatrin i Sunderbyn. För att jag skulle slippa ligga på en avdelning fick jag sedan flytta över till patienthotellet, berättar hon.

Sanam hade återkommande panikångestattacker, stora sömnsvårigheter och bedömdes vara suicidal. Extravak sattes in tills hennes bror kom upp från Stockholm och bodde med henne ett halvår, först på hotellet och sedan hemma.

– Han hjälpte mig igenom den första tiden, dag för dag. Som psykiatriker kunde jag också instruera honom – jag vet vad som behövs när man inte längre vill leva. Det handlar om enkla saker som sömn, mat och promenader, säger hon.

Barnpsykiatrikern och överläkaren Sanam Gharaee har varit nere på botten – och kommit tillbaka. ”Jag bestämde att det som hände inte skulle få knäcka mig. Han skulle inte få knäcka mig”.

Stort stöd

Sanam berättar om det stora stöd hon fått från sin ursprungsfamilj; hennes föräldrar, tre syskon och syskonbarn står henne nära. Även vänner och kollegor har hjälpt till.

– Jag har ett fantastiskt nätverk med släkt och vänner, fina arbetskamrater och en lyhörd chef. De har verkligen betytt allt för mig under den här tiden.

Rättegången var avklarad i slutet av april 2023 och i maj återvände Sanam till sin arbetsplats. Till en början handlade det mest om att ta sig dit och därigenom få struktur i tillvaron.

– Ofta grät jag på parkeringen innan jag orkade lämna bilen. På jobbet kunde jag få panikångestattacker och jag har gråtit även där. Mina kollegor har fått stå ut med mycket, men varit förstående och stöttande.

Fattade ett beslut

Sanam är utbildad barnpsykiatriker. Tidigare jobbade hon på BUP i Sundsvall under tio års tid, främst inom slutenvården och med patienter med ätstörningar. Under flera år var hon även läkare i ett asylpsykiatriskt team.

– I samband med den stora flyktingströmmen 2015-2016 kom jag i kontakt med många barn och ungdomar som behövde bearbeta svåra händelser, berättar hon.

Sedan dödsbeskedet den 8 januari 2023 har Sanam engagerat sig för att åstadkomma förändringar i samhället. Allt för att barn inte ska tvingas till umgänge som de inte mår bra av.

Under en traumautbildning lärde hon sig mer om vad kriser kan göra med en människa. Många drabbas av posttraumatisk stress, PTSD, men inte alla. Posttraumatisk tillväxt, PTG, innebär att det i stället sker en psykologisk utveckling i positiv riktning.

– Forskning visar att en del människor har förmåga till resiliens, de kan återhämta sig från motgångar, trauman och stress. Jag har tänkt mycket på det och bestämde mig också för att inte låta mig förstöras av det som hänt.

Kämpar för andra barn

Gång på gång har hon därför utmanat sig själv, på olika sätt. Ett exempel är hur hon tagit sig tillbaka till arbetsplatsen. Ett annat hur hon arbetar för barnrättsfrågor via den ideella föreningen Lex Tintin, bland annat genom att försöka påverka makthavare. Hon har även gett ut en bok och medverkat i en dokumentär, som kommer att sändas i Sveriges television under 2026.

På torsdag är det dessutom dags för den andra upplagan av Tintingalan på Kulturens hus i Luleå, en kväll fylld av sorg, glädje och hopp.

– Jag ville inte att Tintin enbart skulle vara en siffra i statistiken. Idag är han inte det, han har blivit ett ansikte och en symbol för många. Kampen gör att andra barn kan få det bättre och det betyder allt för mig, säger hon.

Känner sig uppskattad

Efter flytten till Luleå för fem år sedan arbetade Sanam först inom BUP, innan hon bytte till vuxenpsykiatrin i Sunderbyn. Efter sonens död har hon mestadels ägnat sig åt administrativa uppgifter, först på 25 procent och sedan början av året på 50 procent. Hon skriver bland annat epikriser, alltså vårdsammanfattningar, gör receptförnyelser och engagerar sig i Cosmic, göromål som avlastar de andra läkarna.

– Jag har alltid varit en psykiatriker som presterat mycket och träffat många patienter, så det är klart att det känts som ett misslyckande att ”bara” jobba administrativt. Men jag märker att mina kollegor uppskattar min insats. Jag känner mening med det jag gör och har fått tillbaka min läkaridentitet.

Våld i nära relation

Än är det inte aktuellt att ta emot egna patienter. Själva mötet skulle hon klara, menar hon. Däremot är risken stor är att det skulle dränera henne på energi.

– Redan i dag är jag ofta oerhört trött när jag kommer hem efter jobbet. Från att knappt sova någonting den första tiden har jag numera ett stort sömnbehov, berättar hon.

Det var inte enkelt att återvända till arbetsplatsen på Sunderby sjukhus, men nödvändigt för hennes tillfrisknande. ”Som psykiatriker vet jag hur viktigt det är med rutiner när man mår dåligt”, säger Sanam.

Det senaste året har hon även fortbildat kollegor och AT-läkare om våld i nära relation.

– Via Lex Tintin-föreningen föreläser jag över hela Sverige, men då är fokus på Tintins våldsutsatthet och hans resa. Det är betydligt känsligare att tala om det jag själv varit med om. Att bli utsatt för våld av någon som står en nära är omgärdat av mycket skuld och skam. Därför är det något vi måste prata mer om, säger hon.

Kan drabba alla

Paraplybegreppet våld i nära relation omfattar olika varianter av våld, exempelvis fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt våld. Eftervåld är det som fortsätter när relationen är över.

Sanam betonar att vem som helst kan drabbas, oavsett bakgrund, utbildning, samhällsklass och verbal förmåga.

– Det går helt enkelt inte att veta om personen du har framför dig är utsatt för våld i sin relation, vilket jag också talade om för AT-läkarna.

Sanam Gharaee lyser upp när hon letar bland bilderna av sin son i mobilen.

Tintin har blivit en symbol för barns rätt till en uppväxt fri från våld.

Hon ser det nyligen invigda kompetenscentrumet mot våld som ett viktigt steg, både för vårdpersonalen och norrbottningarna.

– Det finns statistik som visar att en av fyra kvinnor lever i eller har levt i en osund relation. Om du inte själv är utsatt känner du absolut någon som är det. För oss inom psykiatrin är det viktigt att veta att nästan 50 procent av våra kvinnliga patienter varit eller är utsatta för våld i nära relation, förklarar hon.

Ser framåt igen

På frågan hur hon mår i dag i dag tvekar Sanam en kort stund. Då och då får olika ”triggers” henne att vackla till emotionellt, trots att hon överlag känner sig stabil. Dagen innan vi ses var det kallare ute, med ett lätt snöfall över isiga gator. Precis som den 8 januari för tre år sedan, när hon skickade iväg sin åttaåring till hans pappa.

– Jag minns så tydligt allt som hände den dagen. Och just den 8:e januari är det värsta datumet av alla på hela året. Det är därför det känns så bra att vi arrangerar galan den kvällen, där vi visar att vi är många som kämpar för att stärka barns rättigheter.

Det finns ytterligare något som får Sanam att känna livslust och hopp igen – hon är gravid.

– Livet tar inte slut, även om man är med om jobbiga händelser.

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta: Lex Tintin-föreningen

• Den ideella Lex Tintin-föreningen bildades år 2023.
• Föreningen föreslår bland annat att det ska inrättas specialdomstolar för familjerätt och ett stopp för umgänge för barn som bevittnat eller blivit utsatt för våld av en omsorgsperson.
• Man vill dessutom att förfarandet vid barnförhör ska ses över samt att alla barn ska ha tillgång till ett Barnahus, där flera myndigheter samverkar för att barnets intressen ska tillgodoses.
• Föreningen har riktat ljuset mot vikten av en lagändring, som nu är genomförd. Formuleringen i föräldrabalken om barns behov av kontakt med båda föräldrarna är borttagen. En mening har i stället lagts till att man vid bedömning av barnets bästa särskilt ska fästa avseende vid om det finns risk för våld.