Medborgardialoger bidrar till arbetet med psykisk hälsa

Regionfullmäktiges uppdragsberedning hade under 2024 uppdraget att arbeta med psykisk hälsa. På dagens regionfullmäktige godkändes rapporten som innehåller en lång rad insikter och förslag.

Uppdragsberedningen, som leds av Anita Gustavsson (S), arbetar med medborgardialoger, något som ifjol genomfördes i samtliga kommuner i Norrbotten kring psykisk hälsa.

Uppdragsberedningen skriver i sin rapport att Region Norrbotten har en viktig funktion för medborgarnas psykiska hälsa och därmed även livskvalitet. Det handlar om att främja en hälsosam livsstil men också om att hjälpa norrbottningarna med sin psykiska hälsa.

De konstaterar att regionen måste verka för en omställning där större delen av arbetet fokuserar på förebyggande och upprätthållande insatser så att en mindre del av resurserna läggs på att ta hand om sjuka medborgare.

Beredningen konstaterar vidare att den psykiska hälsan i Norrbotten inom flera områden har blivit sämre.

Många olika medborgarinsikter

De lyfter också en rad olika frågeställningar som kommit upp i medborgardialogerna och fakta som tagits fram. Några exempel:

• Samhällsförändringar och ökade krav på individen bidrar till oro, stress och sämre psykisk hälsa.
• Det finns en känsla av att människor har allt mindre tid för återhämtning och ständigt känner att de måste prestera inom många olika områden.
• Mindre tid för sociala och mänskliga kontakter kan påverka den psykiska hälsan negativt.
• Ensamhet och brist på socialt stöd är stora problem för den psykiska hälsan.
• Fler äldre kvinnor än äldre män vårdar en partner vilket kan medföra att fler äldre kvinnor upplever ensamhet.
• Kvinnor kan ha starkare sociala nätverk än män. Män kan ha svagare sociala nätverk och därmed större risk för brist på stöd, ensamhet och isolering.
• Den digitala utvecklingen har både positiva och negativa effekter på den psykiska hälsan. Vissa norrbottningar ser internet och sociala medier som en möjlighet till kontakt och stöd, en källa till kunskap och ett bra sätt att hålla kontakt med andra människor samt att hålla sig uppdaterad om allt som händer. Andra upplever stress av att ständigt vara uppkopplad och nåbar.
• Det finns många ekonomiska faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Arbetslöshet, prisökningar på exempelvis mat och boende, krångliga regler för ersättning och bidrag samt lågkonjunktur är exempel.
• Kvinnor kan vara mer utsatta för ekonomisk osäkerhet på grund av lägre löner och högre andel deltidsarbete. Äldre kvinnor har generellt lägre pensioner.
• De ideella föreningarnas aktiviteter är ovärderliga när det handlar om att sprida kunskap, erbjuda meningsfulla aktiviteter och gemenskap samt vara ett stöd till sina medlemmar. Det är tydligt att föreningslivet i Norrbotten har minskat.
• Kvinnor är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar kopplade till psykisk hälsa. Fakta visar också att flickor och kvinnor både upplever och diagnostiseras oftare för nedsatt psykisk hälsa och ångest än män.
• Samtidigt är det fler män som tar sitt liv vilket tyder på underdiagnostisering av nedsatt psykisk hälsa bland män.
• Normer kring kön har betydelse för den psykiska hälsan. Normer kan också påverka vilken diagnos och behandling som kvinnor och män får av hälso- och sjukvården.
• Det förekommer machokultur i Norrbotten, vilket ses som en bidragande orsak till sämre psykisk hälsa.
• Samhällets normer har stor betydelse för den psykiska hälsan inom gruppen HBTQI+. Normerna kan också påverka möjligheten att få rätt hälso- och sjukvård för personer som tillhör gruppen. Inom vården förekommer det att man tar för givet att en partner är av motsatt kön.

Regionen bör arbeta mer förebyggande

Regionfullmäktiges uppdragsberedning har identifierat och vill uppmärksamma ett antal behovspunkter med koppling till psykisk hälsa i Norrbotten:

• Det finns ett behov av att regionen arbetar ännu mer förebyggande och stöttar medborgarna med den psykiska hälsan för ett hälsosamt och meningsfullt liv i Norrbotten.
• Det finns ett behov av utökad och mer lättillgänglig information till personer som har problem med psykisk hälsa samt till deras anhöriga och närstående.
• Beredningen ser ett behov av att regionen utökar arbetet med att förebygga ensamhet och utanförskap i Norrbotten.
• Föreningslivet är ett viktigt komplement till hälso- och sjukvården och har ett behov av ytterligare stöttning från regionen inom en rad olika områden.
• Norrbotten ska vara ett jämlikt och jämställt län för alla oavsett ålder, kön, sexuell läggning samt geografisk och etnisk härkomst. För att uppnå detta finns behov av att regionen arbetar vidare med frågor som handlar om jämlikhet och jämställdhet, motverkar machokultur och kämpar för allas lika värde.
• För att uppnå god psykisk hälsa finns ett behov av att hälso- och sjukvården har ett holistiskt omhändertagande och ser hela människan i en sammanhållen vårdkedja.

Regionstyrelsen har i sitt svar på rapporten föreslagit en rad åtgärder som regionen ska jobba vidare med och uppdragsberedningens rapport ska följas upp 2026 för att se vad som genomförts.

Uppdragsberedningens rapport om psykisk hälsa.

Regionfullmäktiges behandling av uppdragsberedningens rapport.