Hållbarhetstänket ska prägla hela Region Norrbotten

Region Norrbotten ställer om till en mer cirkulär ekonomi. På så sätt minskar klimatavtryck och kostnader, samtidigt som vården blir bättre rustad att klara kriser. ”Förändring tar tid, men vi kan se att hållbarhetsarbetet utvecklats på flera områden under det senaste året”, säger Monica Kutics Normark, strateg.

Hållbarhetsenheten arbetar för att regionens verksamheter ska bedrivas på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Utgångspunkt är Agenda 2030 och sex hållbarhetsmål som regionfullmäktige har pekat ut som särskilt viktiga. Målen ska genomsyra hela organisationen och vara vägledande i all verksamhet, i linje med regionstyrelsens plan.

Monica Kutics Normark har i uppgift att stötta verksamheter som behöver hjälp för att komma framåt.

– På en del arbetsplatser finns redan ett medvetet förhållningssätt, medan andra vill veta hur man kan tänka och vad de ska göra. En bra början är att ta reda på vilka förbrukningsvaror man använder mest av och fundera på om det finns något att förändra där, säger hon.

Hållbarhetsenhetens arbete bidrar till Agenda 2030, FN:s globala handlingsplan med 17 mål för en hållbar omställning. Monica Kutics Normark och Joanna Hansson, till höger, visar upp ett av målen.

Joanna Hansson, strateg inom både hållbarhet och folkhälsa, berättar att hållbarhetsenheten bildades 2024. Uppdraget var tidigare spritt mellan olika nivåer och i olika verksamheter.

– Det har varit intressant att få vara med och forma arbetet och trampa upp nya stigar. Men även utmanande – det fanns inga strukturer och inget systematiskt arbetssätt att utgå från, säger hon.

Hållbarhet ska vägas in genom hela livscykeln för de produkter och tjänster som används i verksamheten. Arbetet bedrivs på flera nivåer i organisationen.

• På övergripande och strukturell nivå handlar det om att bygga in hållbarhet i styrning, processer och beslut, så att ekonomiska, miljömässiga och sociala hänsyn tas redan i planering och uppföljning av verksamheten.
• På individuell nivå handlar det om hur medarbetare i det dagliga arbetet använder resurser, gör medvetna val och följer gemensamma arbetssätt som bidrar till en mer hållbar verksamhet över tid.

Samarbete med Vårdhygien

Monica Kutics Normark möter anställda som i sin vardag redan försöker utveckla arbetssätt på sina arbetsplatser. Hon möter också de som har frågor om hur förändringar kan fungera i praktiken.

– Det här är inget som sker över en natt, utan ett arbete som kräver tid och tålamod. Samtidigt vet vi att det hos många finns både medvetenhet och en vilja att bidra utifrån sina förutsättningar, sammanfattar hon.

Hållbarhetsenheten arbetar nära tillsammans med Vårdhygien och Patientsäkerhet.

– För oss är det avgörande att arbetet sker i dialog med verksamheterna. Patientsäkerhet och arbetsmiljö går alltid först, säger Joanna Hansson.

Tanken är inte att regionens anställda ska göra mer, däremot kan vi göra smartare val, menar Joanna Hansson och Monica Kutics Normark.

Engångshandskar för 15 miljoner

Förbrukning av engångsartiklar har en stor påverkan på miljön. Mätningar har visat att det finns en överanvändning av bland annat undersökningshandskar i hälso- och sjukvården.

– Det medför vårdhygieniska risker, ger onödiga arbetsmoment och skapar ett onödigt miljöavtryck. Bättre följsamhet och förtroende till de rutiner som finns ger bättre patientsäkerhet, minskade koldioxidutsläpp och minskade utgifter, säger Monica Kutics Normark.

Varje år köps engångshandskar in för cirka 15 miljoner kronor i Region Norrbotten.

– En 10-procentig minskning skulle innebära en besparing på 1,5 miljoner kronor.

Gör vården mindre sårbar

Annat som vårdens medarbetare kan tänka på är att använda till exempel riskavfallsbehållare på rätt sätt och inte köpa varor utanför avtal. Ytterligare ett steg är att fundera över om föremål i plast kan ersättas av motsvarande i papper, glas eller porslin, exempelvis vad gäller muggar och medicinkoppar.

– Det kommer självklart att behövas engångsmaterial också framöver. Däremot kan vi minska omotiverad användning och onödigt svinn, vilket gagnar både miljön och ekonomin, säger Joanna Hansson.

Ett minskat beroende av omvärlden rustar oss samtidigt att klara vården i tider av kris och krig.

– Pandemin visade hur sårbart det är att vara beroende av leveranser från avlägsna tillverkare. Genom att öka användningen av flergångsartiklar blir verksamheten mer robust, säger hon.

Skådespelaren Charlotte Lindmark spelar karaktären Jeanette i filmen om hållbarhet. Foto: Ida Edström

E-utbildning och APT-material

För att få fart på arbetet planeras olika insatser. Under Handens dag den 5 maj finns hållbarhetsenheten och Vårdhygien på plats i en av glasgångarna i Sunderby sjukhus. Då visas också en trailer för en ny Jeanettefilm med skådespelaren Charlotte Lindmark.

– Själva filmen är klar till hösten. Då lanserar vi även en frivillig e-utbildning, som vänder sig till all personal på hälsocentraler, sjukhus och tandvårdskliniker, berättar Monica Kutics Normark.

E-utbildningen Smartare resursanvändning i vården kompletteras med ett APT-material, som också kommer att finnas tillgängligt från i höst.

Ur ett större perspektiv är hälso- och sjukvården en bransch som gör ett stort klimatavtryck. Det har att göra med behovet av desinficering, rengöring och engångsartiklar, samtidigt som verksamheten genererar en hel del giftigt avfall i form av kemikalier.

– Vi är en stor del av problemet, men kan samtidigt vara en viktig del av lösningen, säger Joanna Hansson.

Text och foto: Ulrika Englund