KUM tar nästa steg och välkomnar ST-läkare
På Klinisk undervisningsmottagning, KUM, vid Björkskatans hälsocentral får läkarstudenter ta emot patienter under handledning. Här har även ST-läkare möjlighet att träna på handledning – under handledning. ”Vi kallar det KUM enligt Norrbottensmodellen”, säger initiativtagaren Anna Bengtsson, specialist i allmänmedicin.
På det nya läkarprogrammet erhåller studenterna sin legitimation efter sex års studier. Samtidigt ersätts den tidigare allmäntjänstgöringen av en ettårig bastjänstgöring. Förändringen innebär att de redan under utbildningen måste förberedas för att kunna jobba självständigt som läkare.
– De har större krav på sig när de fått sin legitimation, förklarar allmänläkaren Anna Bengtsson, som även är adjungerad adjunkt och undervisar studenter via Umeå universitet.
För att kunna uppnå målbeskrivningen måste de blivande läkarna genomföra två KUM-veckor under termin åtta, med ytterligare klinisk praktik i allmänmedicin under termin tolv.
– I och med det regionaliserade läkarprogrammet behöver Region Norrbotten erbjuda dem detta, det hör till uppdraget. KUM är alltså ingenting vi kan välja bort, konstaterar hon.
”Handledningen har varit jättebra. Det har alltid känts tryggt när man släppt iväg patienten”, säger Arina Chichina och får medhåll av kurskamraten Albin Mikko. Till vänster Anna Bengtsson.
Över förväntan
För kurskamraterna Albin Mikko och Arina Chichina har tiden på Björkskatans hälsocentral varit en positiv erfarenhet. Nu återstår en dag innan det är dags att återvända till läkarutbildningen på Sunderby sjukhus.
– Det är spännande och roligt att få ta emot patienter. Samtidigt känns det tryggt, handledaren finns ju alltid till hands, säger Arina Chichina.
Albin Mikko håller med.
– Det har varit klart över förväntan. Före KUM-veckorna har det inte funnits på kartan att allmänmedicin skulle vara något för mig. Nu har det seglat upp till något som jag ändå kan tänka mig att specialisera mig inom. Det tycker jag beskriver upplevelsen väl, säger han.
Bra upplägg
Varje dag tar studenterna emot upp till fyra patienter var. Efter samtal och genomgång av besvär och sjukdomshistoria – anamnesen – går de till handledaren och rapporterar vad de fått fram. Allmänläkaren följer sedan med in till patienten och formulerar tillsammans med studenten en behandlingsplan. Någon gång sitter handledaren med under hela besöket och följer vad som händer.
– Det är en fördel att först själv få gnugga sina geniknölar och bolla med patienten, för att sedan göra en plan tillsammans med handledaren, säger Albin.
Upp till en timme har varje besök tagit, men det har ingen patient haft något emot.
– Tvärtom, jag tror att de uppskattat det. För oss är det jättebra att få börja jobba mer självständigt, säger Arina.
För att känna sig välkomna får studenterna en egen namnskylt utanför mottagningsrummet.
Arina Chichina och Albin Mikko är snart klara med sina två KUM-veckor på Björkskatans hälsocentral.
Anna Bengtsson har varit en av de drivande för att få igång KUM i Norrbotten, som hösten 2023 startade på Björknäs hälsocentral i Boden och ett år senare på Björkskatans hälsocentral. Nyligen har även Hortlax hälsocentral tagit emot en läkarstudent.
– Studenterna är positiva, vi får fantastiska omdömen i utvärderingarna. KUM främjar också rekryteringen till primärvården – vi har fått flera ansökningar från studenter som vill jobba här under sommaren. Det är dessutom roligt för oss på hälsocentralen att ha dem här, summerar hon.
Förenar olika behov
KUM vänder sig även till allmänläkare som gör sin specialiseringstjänstgöring, ST, på hälsocentraler i Norrbotten.
– I deras målbeskrivning står att de under den senare delen av ST-tiden ska få träna på handledning under handledning, något som ofta är svårt att få till i ordinarie verksamhet. Nu kan vi erbjuda dem den möjligheten.
KUM enligt Norrbottensmodellen ger ST-läkare möjlighet att öva på handledning på ett strukturerat sätt. ”Det blir en värdefull synergieffekt”, säger initiativtagaren Anna Bengtsson.
Idén föddes när Anna under en period hade uppdrag som ST-studierektor. En SPUR-inspektion var på gång, alltså en läkarledd inspektion där kvalitén på ST-utbildande enheter skulle granskas.
– Genom KUM har vi en verksamhet där studenter får handledning, samtidigt som vi har ST-läkare som behöver öva på sin handledning. Jag insåg att det handlade om två roller som går att förena, säger hon.
Förstärkning
Utvecklingen är samtidigt ett sätt att på sikt förstärka KUM-organisationen, där fler handledarresurser behövs.
– Vi hoppas kunna intressera ST-läkarna att som färdiga specialister komma tillbaka för att handleda någon vecka per termin.
Alva Mansten och Tim Stenberg, numera specialister i allmänmedicin på Örnäsets hälsocentral, har som ST-läkare varit på KUM Björkskatan och fått träna på handledning. Båda beskriver det som en värdefull erfarenhet.
– Det ingår i specialiseringstjänstgöringen att lära sig handleda under handledning, men i praktiken är det svårt att få till i den vanliga verksamheten. Det är därför KUM är så bra – det gör att delmålet i utbildningen verkligen går att uppfylla, säger Tim Stenberg.
Två som övat på handledning under handledning på KUM Björkskatan under sin specialiseringstjänstgöring, ST, är Tim Stenberg och Alva Mansten, allmänläkare vid Örnäsets hälsocentral.
Nya perspektiv
De två kollegorna var på KUM Björkskatan en vecka i taget vid två till tre tillfällen under 2024 och 2025. De beskriver det som lärorika veckor där de fick tid att resonera med en specialist och möjlighet att reflektera över sin handledning.
– Man får många nya perspektiv. Jag skulle säga att det utvecklade oss både som handledare och i vårt dagliga jobb som läkare, säger Alva Mansten.
De lyfter fram att upplägget även är bra för studenterna, som exponeras för fler än en handledare. Ytterligare en aspekt är att specialisten som handleder ST-läkare också kan lära sig nya saker.
– Det är ju egentligen en rätt komplex sak att handleda någon som handleder en annan, konstaterar hon.
Viktigt med tryggt klimat
Återkopplingen ges både direkt i rummet – där patienten också är med – och efteråt. Det kan till exempel handla om att få ST-läkaren att inte berätta vad studenten ska göra i olika situationer.
– Det gäller att få den blivande läkaren att tänka efter själv i stället för att komma med snabba svar och färdiga lösningar. Det är genom att tvingas tänka på nästa steg som man utvecklas, säger Anna Bengtsson.
”När vi kom tillbaka efter KUM-veckorna fick vi höra av en AT-läkare att vi ändrat vårt sätt att handleda. Han tyckte att vi förändrats på något sätt”, berättar Tim Stenberg, som liksom Alva Mansten nu handleder ST-läkare på Örnäsets hälsocentral.
Något de två Örnäsetläkarna tog med sig från sina KUM-veckor är vikten av trygghet för att få en annan person att utvecklas.
– En grundbult i all handledning är att skapa ett tryggt klimat, där det är tillåtet att vara både bra och dålig. Klimatet är jätteviktigt, säger Tim Stenberg.
Vill hjälpa till
Alva och Tim skulle gärna återvända till KUM Björkskatan för att handleda studenter och ST-läkare.
– Det är en jättefin verksamhet för både studenter, ST-läkare och specialister. Det är nödvändigt att KUM finns, fortsätter att utvecklas och håller en hög nivå, säger Alva Mansten.
För just de två kan det dock vara svårt att komma iväg, i alla fall den närmaste tiden. På Örnäsets hälsocentral finns i dag fem ST-läkare, som får handledning av Alva, Tim och de två andra specialisterna på arbetsplatsen.
– Hälsocentralen har vind i seglen och vi behövs verkligen här. Men KUM är en viktig och superbra verksamhet, där kommer vi att hjälpa till även framgent så gott vi kan, säger Tim Stenberg.
Text och foto: Ulrika Englund