Modern röntgenteknik möter Norrbottens historia
Det är tyst i rummet när de två små kistorna rullas in. Röntgensjuksköterskor, radiologer och arkeologer är samlade, med blickarna riktade mot skärmarna. Om några minuter ska avancerad bilddiagnostik användas för att undersöka människor som levde i Tornedalen för flera hundra år sedan.
En av kistorna ligger placerad i datortomografen inför undersökningen.
På uppdrag av arkeologerna genomför röntgenavdelningen på Kalix sjukhus en ovanlig undersökning. Två mumifierade barnkroppar från 1600–1700‑talet, som hittats i samband med utgrävningarna vid Hietaniemi kyrka, ska röntgas.
Ett ovanligt uppdrag
– Vi är vana vid att undersöka levande patienter. Så ärligt talat visste jag inte riktigt vad vi gick in i när vi fick frågan, säger röntgenläkaren Johannes Arnesen.
Han har arbetat som radiolog vid Sunderby sjukhus i 20 år, men det här uppdraget skiljer sig från allt annat.
– Det här är något man bara får vara med om en gång i sin karriär. Att få undersöka vad som finns bevarat i sådana här kistor är väldigt speciellt.
Region Norrbottens uppgift var att få fram så detaljerade bilder som möjligt och göra en första tolkning på plats. Undersökningen genomfördes med hjälp av datortomografi (DT), även kallat skiktröntgen. Tekniken bygger på att röntgenbilder tas i många tunna lager som tillsammans skapar en tredimensionell bild av kroppen. Det gör det möjligt att se detaljer inuti kroppen som inte syns från utsidan.
Johannes Arnesen, röntgenläkare, var på plats för att tolka bilderna.
Med hjälp av DT‑undersökning kan kroppen visualiseras tredimensionellt.
Specialanpassade protokoll
Eftersom det rör sig om arkeologiska kvarlevor, flera hundra år gamla, kunde undersökningen genomföras på ett annat sätt än vid vanlig patientröntgen.
– När vi undersöker levande patienter arbetar vi alltid med så låg stråldos som möjligt. Här finns inte den begränsningen, så vi har tagit fram särskilda protokoll och utnyttjat tekniken fullt ut, säger Johannes Arnesen.
Förutom traditionell DT genomfördes även så kallad dubbelenergiundersökning, som ger möjlighet till mer avancerade analyser av bilderna i efterhand.
Undersökningen förbereds.
Därför behövdes röntgen
Initiativet till undersökningen togs av osteologen Caroline Arcini, som har mer än 40 års erfarenhet av att analysera mänskliga kvarlevor och har arbetat med över 15 000 skelett från olika delar av Sverige.
– När de här gravarna grävdes fram såg man att dessa två individer var ovanligt välbevarade. De hålls ihop av mjukvävnad, vilket gör att vi inte kan se skelettet ordentligt med blotta ögat, säger hon.
Osteologen Caroline Arcini är specialist på mänskliga skelett.
För att kunna komma vidare i analysen behövdes röntgenbilder av kropparna.
– Vi ville dels kunna bedöma ålder, dels se om det finns tecken på sjukdomar eller skador. Med röntgen kan man till exempel upptäcka allt från tuberkulos och åderförkalkningar till benbrott eller njursten.
Nya detaljer upptäcktes
När bilderna började visas på skärmarna samlades alla runtomkring. Spänningen i rummet var påtaglig.
– Det som överraskade mig var hur mycket mer information vi fick, säger Caroline Arcini.
Med hjälp av tänderna och lårbenslängden kan åldersbedömningen göras betydligt mer exakt än med enbart skelettmaterial. Bilderna avslöjade också detaljer som inte varit synliga tidigare.
– Vi kunde se att det ena barnet låg på en liten kudde, där det fanns metall som troligen kommer från broderier. På det andra barnet kunde vi ana något som liknar en liten mössa eller hätta. Sådant går inte att se utan röntgen.
Malin Vestin Fredriksson, övertandläkare på röntgenavdelningen vid Sunderby sjukhus, gör en första bedömning av barnens ålder utifrån bilderna.
Viktigt för regionens historia
Utgrävningarna vid Hietaniemi kyrka sker i samband med att kyrkan, som brann ner 2023, ska återuppbyggas. Vid arbetet har uppemot 100 kvarlevor från 1600–1700‑talet påträffats i och omkring kyrkan.
– Historiskt sett har gravplatsens läge haft stor betydelse. Ju närmare kyrkan, desto högre status, och inne i kyrkan var den finaste platsen, förklarar Caroline Arcini.
För Caroline är fynden särskilt viktiga eftersom gravmaterial från norra Sverige är relativt ovanligt i forskningen.
– Det mesta jag har arbetat med tidigare kommer från södra Sverige. Att nu kunna få kunskap om hur människor levde, mådde och dog i Norrbotten är oerhört värdefullt. Det ger möjlighet att jämföra olika delar av landet, stad och landsbygd, och hur klimat och levnadsförhållanden har påverkat hälsan.
Resultaten från DT‑undersökningen kommer att analyseras vidare inom forskningsprojektet, där bilderna nu används för fördjupad tolkning.
Utgrävningarna vid Hietaniemi kyrka 2025. Foto: Statens historiska museer.
Efter avslutad undersökning har de två barnkropparna förts tillbaka till platsen där de hittades, för att åter begravas.
För Region Norrbotten innebar dagen på röntgenavdelningen ett ovanligt uppdrag, där medicinsk kompetens och modern teknik fick bidra till ökad kunskap om regionens historia.
Text och foto: Ida Edström
Vill du veta mer om utgrävningarna vid Hietaniemi kyrka? Norrbottens museum håller föredrag i Övertorneå och Luleå den 14 och 15 april.