Framgångsfaktorerna för ett hälsosamt åldrande
Allt fler svenskar lever längre än 80 år, vilket i snabb takt ökar behovet av vård. Det är också viktigt att kunna ha ett gott liv på ålderns höst. Hur man åstadkommer det är något som Albin Dahlin Almevall har forskat och nyligen disputerat i.
Albin Dahlin Almevall är forskningssamordnare på Region Norrbottens enhet för forskning och utbildning. Där ansvarar han även för kliniskt basår för nyutbildade sjuksköterskor. Han forskar också själv och disputerade den 26 maj.
Han har ”fikat sig” igenom Norrbotten vid sina intervjuer med 80-plusare i deras hem. Dessutom har han, med hjälp av blodprover de lämnade i 60-årsåldern, undersökt framgångsfaktorer för ett hälsosamt åldrande.
När Albin Dahlin Almevall inte forskar själv arbetar han som forskningssamordnare på Region Norrbotten. Innan dess har han också arbetat som vårdbiträde, undersköterska, sjukgymnast och distriktssköterska.
– Jag har tillbringat en hel del tid inom hemsjukvården och upptäckte där att jag gillar att jobba med äldre. Det var många intressanta möten med tankar om livet. Jag uppskattar också lugnet när man pratar med äldre personer, säger han.
Forskningen kom han igång med 2017 i ”Silver-MONICA”-projektet, en uppföljning av den stora MONICA-studien. Intresset riktar sig mot personer som fyllt 80 år och varit med i studien sedan 1999 och bland annat lämnat blodprover som finns lagrade i en biobank.
Framgångsfaktorer
Den största av de fyra delstudierna i hans doktorsavhandling handlar om ett 20-tal olika framgångsfaktorer för överlevnad och ett hälsosamt åldrande – baserat på kognition, gånghastighet, oberoende i vardagen och depression.
Det bygger på data, bland annat blodprover, som registrerades 1999 på 1 595 personer i Norrbotten och Västerbotten.
Fem i topp för de som uppnått en ålder över 80 år är att de 1999:
- Inte rökte.
- Hade låga nivåer av hjärtmarkören NT-proBNP.
- Hade ett lägre midjemått.
- Var fysiskt aktiva.
- Hade lågt långtidssocker (HbA1c).
– Det är mycket som är intressant här, bland annat hjärtmarkörens betydelse. Det har vad vi vet inte studerats på det här sättet tidigare och är verkligen intressant, säger Albin Dahlin Almevall.
Inom Region Norrbotten är det mestadels läkare som disputerar, vilket gör att Albin Dahlin Almevall sticker ut. Här med sin doktorsavhandling ”Healthy Ageing and Well-Being in Old Age”. Doktorandstudierna har genomförts vid Luleå tekniska universitet på avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik.
Ingen trötthet på dagen
Av de 541 personer som fortfarande levde och valde att delta i uppföljningen av ”Silver-MONICA” är det här de fem viktigaste framgångsfaktorerna som registrerades 1999:
- Fysisk aktivitet.
- Lågt långtidssocker (HbA1c).
- Ingen trötthet på dagen.
- Lågt BMI.
- Lägre midjemått.
– Jag har, med hjälp från andra forskningssjuksköterskor, rest runt och intervjuat 80 plus-personerna som bor i Norrbotten. Sammanlagt runt 250 personer. Det har varit en häftig upplevelse för en utböling med rötterna i Småland att få göra hembesök i varje hörn av vårt stora län. Ibland har man undrat om någon verkligen kan bo mitt inne i skogen …
Sju sorters kakor
Albin Dahlin Almevall har bland annat intervjuat, tagit blodprov, mätt benstyrka och gjort psykologiska tester på alla intervjupersoner. I snitt har han tillbringat fyra-fem timmar med var och en under två besökstillfällen.
– Alla har varit supertrevliga och det blev mycket sju sorters kakor, säger han och ler.
En viktig del i det hälsosamma åldrandet är också att livsgnistan finns kvar, något geriatrikern Johan Niklasson på Sunderby sjukhus – och en av Albin Dahlin Almevalls handledare inför disputationen – forskat i.
Albin Dahlin Almevall är ursprungligen från Huskvarna i Småland och flyttade till Norrbotten 2005 för att studera till sjukgymnast på Hälsohögskolan i Boden. Därefter har han också utbildat sig till distriktssköterska.
Hemmets betydelse
Alla deltagare har fått berätta om sin livssituation, bland annat om hemmets betydelse.
– Det påverkar positivt att kunna bo kvar i sina hem och att få stöd och hjälp om man behöver. De jag träffat vill också kunna känna sig självständiga och inte vara en belastning för familjen, säger Albin Dahlin Almevall och tillägger att de som bor i egna hus generellt har ett högre välbefinnande.
– Om de måste flytta mår de bäst om det sker på eget initiativ eller åtminstone i riktigt samförstånd.
I en annan av studierna har aktivitetsnivån mätts med en aktivitetsmätare, som de får ha på sig en vecka på låret. Den mäter hur mycket de går, sitter och ligger.
– De som har högre livsgnista är mer aktiva och går med raskare steg, men det är också frågan om hönan och ägget. Är de mer aktiva för att de har hög livsgnista eller är har de hög livsgnista för att de är mer aktiva?
Bland de områden som är viktiga för ett högt välbefinnande vid 80 plus hör bland annat att ha ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå, engagemang, känsla av frihet och att trivas i hemmet.
Öppnat upp sig
Albin Dahlin Almevall berättar att alla 80-plusare han träffat varit väldigt nyfikna på testresultaten.
– Jag tror att våra besök haft positiv effekt och en del som haft avvikande prover, exempelvis högt blodtryck, har jag skickat vidare till vården. Många har sagt att det varit den bästa undersökning de har fått i sitt liv. Inte minst har många av männen berättat att de öppnat upp sig på ett sätt de aldrig tidigare gjort, säger han.
På frågan vad hans forskningsresultat har för betydelse svarar han:
– Kunskap om hur hälsosamt åldrande kan främjas redan innan man uppnår hög ålder är väldigt viktigt för att möta de demografiska utmaningarna vi står inför. Det är också viktigt att det finns ett fokus på hur välbefinnande kan främjas hos de som har uppnått hög ålder. Då är både boendet och stödet från familj och vänner, liksom från sjukvården, av stor betydelse.
Text och foto: Jonas Hansson
