Ny studie ska stärka unga samers psykiska hälsa

Karin Spetz hoppas att så många som möjligt svarar på enkäten.
Karin Spetz hoppas att så många som möjligt svarar på enkäten.

Hur mår unga samer i dag, får de den vård de behöver? Det vill specialistläkaren Karin Spetz ta reda på i ett nytt forskningsprojekt om psykisk hälsa bland unga samer i Norrbotten.

– Jag uppmanar alla som får enkäten att delta. Dina svar gör skillnad – och bidrar till att kunna stärka samisk hälsa, säger Karin Spetz.

Hon är specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri och samordnare för psykisk hälsa och suicidprevention i Region Norrbotten.

Pengar från Region Norrbotten

– När jag flyttade till Norrbotten under min ST började jag förstå mer av samers situation här. Jag insåg att det fanns kunskapsluckor om samers hälsa och blev intresserad av att ökad kunskapen och de särskilda behov urfolket samerna har, säger Karin Spetz, som ursprungligen kommer från Uddevalla.

Forskningsprojektet delfinansieras av Region Norrbotten och bygger bland annat på folkhälsoundersökningen Hälsa på Lika Villkor som skickas ut under våren – i kombination med ett samtidigt genomförande av en samisk variant med frågor särskilt anpassade för att fånga samers hälsa och livsvillkor. 

Karin Spetz vill öka kunskapen om samers behov.

Den är en central del av hennes doktorandprojekt. Data från undersökningen kommer att användas i en av projektets fyra delar, som tillsammans ska ge en bredare bild av unga samers psykiska hälsa, kulturella resurser och tillgång till jämlik vård.

– Därför det är så viktigt att så många som möjligt som får enkäten svarar, säger Karin.

Hon fortsätter:

– Det är viktigt att forskningen sker tillsammans med samiska företrädare. Ett ledord inom urfolkshälsoforskning är “Nothing about us without us” och detta doktorandprojektet sker i nära samarbete med en samisk referensgrupp, där bland annat Kunskapsnätverket för samisk hälsa ingår. Det är vi väldigt glada och tacksamma för, säger Karin Spetz.

Fyra delprojekt ger helhetsbild

Hela projektet kretsar kring temat kulturell självtillit – hur samiska kulturella tillgångar kan stärka ungas psykiska hälsa och delas upp i fyra delar

  1. Analys av folkhälsoundersökningen Undersöker sambandet mellan tillgång till samiska resurser, identitet och psykisk hälsa. – En stark identitet kan vara en stor tillgång, men den kan också innebära sårbarhet. Det vill vi förstå bättre, säger Karin Spetz.
  2. Intervjuer med vårdpersonal Här studeras vilka hinder och möjligheter personalen ser i att ge adekvat och kulturellt anpassad vård vid psykisk ohälsa.
  3. Jämförelse av diagnoser och läkemedelsförskrivning Jämförelsen görs mellan unga samer och unga svenskar. – Vi vill veta om vården är jämlik. Finns det skillnader? Och hur kan vi förbättra vården för unga samer? säger hon.
  4. Samisk modell för välmående Målet med det första delprojektet är att ta fram en teoretisk modell som visar hur unga samer själva uppfattar och beskriver vad som är stärkande för deras psykiska välbefinnande.

En växande nationell fråga

Intresset för området växer nationellt. I januari 2025 presenterades den nationella strategin Det handlar om livet för psykisk hälsa och suicidprevention. För första gången lyfts urfolket samerna särskilt fram i strategin.

– De flesta samer i Sverige bor i Norrbotten så det är bra att Region Norrbotten går i bräschen när det gäller att hitta förebyggande och främjande insatser för unga samer, säger Karin Spetz.

Karin Spetz tycker att det är bra att Region Norrbotten satsar pengar på projektet.

Forskningen bygger vidare på tidigare resultat, bland annat rapporten Det är hemskt och magiskt samtidigt från forskargruppen Lávvuo vid Umeå universitet, som visar att samisk identitet kan vara både en källa till stolthet och en källa till utsatthet.

Till år 2030 väntas psykisk ohälsa vara en av de största folkhälsoutmaningarna i Sverige och globalt. Eftersom psykisk ohälsa ofta börjar i ung ålder är tidiga insatser avgörande.

– Mitt mål är att forskningen ska bidra till att unga samer får en mer jämlik och kulturellt anpassad vård. Region Norrbottens stöd gör det möjligt att genomföra den här satsningen, säger Karin Spetz.

Text och foto: Jan Nyman