Psykosteamet i Piteå dubbleras
Nu satsar Psykiatrin Piteå på ett förbättrat stöd till sina psykospatienter. ”Att bygga en allians med patienterna är det absolut viktigaste”, säger skötaren Christer Johansson. Han är en av de fyra i det nuvarande psykosteamet, som i höst utökas till åtta medarbetare.
Jan Petterson, Josefin Palm och Christer Johansson är skötare och Amanda Hortlund specialistundersköterska. De ingår samtliga i Piteås psykosteam.
Tidigare har de mobila SPOT-teamen i Piteå älvdal varit geografiskt indelade, men nu blir de istället specialiserade mot olika diagnoser:
- Psykoser.
- Affektiva sjukdomar.
- Komplexa och övriga tillstånd.
Varje team kommer att ha åtta medarbetare.
– Det bygger på ett omfattande utvecklingsarbete under en längre tid. Det handlar om vad vi kan förbättra av befintlig verksamhet, men också vad vi kan lägga till. När det gäller psykosteamet har vi till exempel kopplat på två psykologer och en fysioterapeut, säger enhetschef Malin Lindblom.
Utökade tider
Teamen kommer att vara fullt utbyggda till hösten med utökade arbetstider för att kunna träffa patienter under fler av dygnets timmar.
– En stor fördel är att alla psykospatienter hamnar under samma paraply, säger skötarna Jan Pettersson och Christer Johansson, som ingår i det befintliga psykosteamet och nu kommer att bli fast vårdkontakt även för patienter som inte tidigare haft det.
– Både nyetablerade patienter och befintliga patienter som mår dåligt kommer att kunna få kontakt med oss i princip direkt, säger Jan Pettersson.
Lina Seger, tillförordnad verksamhetschef för Psykiatrin Piteå, Malin Lindblom, enhetschef, Lena Mahrle, legitimerad psykolog, Josefin Palm, skötare, Christer Johansson, skötare, Amanda Hortlund, specialistundersköterska, och Jan Pettersson, skötare.
Biologiskt
En sjukdomsfas kan pågå under många års tid.
– Det är biologiskt och påverkar nervsystemet. Vi vill inte att de här patienterna, som är högt prioriterade, ska ramla mellan stolarna och det är därför vi möblerar om och lägger till lite nytt utbud, säger psykologen Lena Mahrle.
Hon konstaterar att man utgått från de nationella riktlinjerna för psykossjukdomar.
– I det ingår bland annat tidigt omhändertagande vid kris och att patienterna ingår i ett sammanhang även utanför psykosvården. Vi kommer därför att öka vår samverkan med andra så att den blir mer strukturerad.
Personcentrerat
Grunden är en modell från Nederländerna som kallas FACT, Flexibel Assertive Community Treatment, vilket kan översättas till ungefär flexibel och handlingsinriktad samhällsbaserad behandling.
– Med community menar man bland annat anhöriga, kommuner, försäkringskassa, grannar och hälsocentral, säger Christer Johansson.
– Det är ett personcentrerat arbetssätt, säger skötaren Josefin Palm, som tillsammans med specialistundersköterskan Amanda Hortlund är några av de nya i teamet:
– Det känns kul att kliva in i det här gänget och en del personer kommer vi att känna igen från vårt tidigare arbete i SPOT, säger de.
Psykiatrin Piteå omorganiserar SPOT till tre diagnosinriktade team. Bland annat lyfts psykosteamet in och dubbleras i storlek.
Drogproblematik
En stor del av psykospatienternas problem är drogbaserade och orsakas av självmedicinering av narkotika.
– Känslan är att det har ökat. Vi upplever att fler patienter slås ut av drogerna, säger Jan Pettersson.
– Det är så pass mycket tryck i dagens droger att det i vissa fall kan leda till kroniska psykossjukdomar, tillägger Lena Mahrle.
Bemötandet av patienterna bygger på tillit.
– Det får man genom en kontinuerlig kontakt så att patienterna till sist vågar berätta. För många är det en lång väg innan de kommer till oss och det är sällan de själva söker vård för sina psykoser, men de kanske går till hälsocentralen för andra psykiska sjukdomar och kan ibland upptäckas i samband med det, säger Christer Johansson.
Isolerar sig
Jan Petterson nickar instämmande:
– Det kan också vara patienter som hamnat i slutenvården och att man där upptäcker att de till exempel hör röster från vägguttaget.
– Många patienter är undvikande och isolerar sig eftersom de känner skam för sitt tillstånd. Andra kan med rätt insatser leva ett rikt familjeliv och ha ett bra jobb, säger Lena Mahrle.
Enligt forskningen märks cirka 20 procent av psykospatienterna aldrig av eftersom de har fått insatser och medicinering som gör att de fungerar i vardagslivet.
– Sedan är det 60 procent som behöver hjälp lite då och då. Resterande 20 procent är de som behöver specialiserad vård inom psykiatrin, de vi ofta jobbar med, säger Jan Pettersson.
Text och foto: Jonas Hansson
Vad är psykos?
En psykos innebär att du tolkar verkligheten annorlunda. Du kan till exempel höra röster eller känna dig förföljd, fast ingen annan uppfattar det så. Det är viktigt att du får behandling tidigt om du har fått en psykos.
Psykoser kan förekomma både vid psykiatriska sjukdomar och vid kroppsliga sjukdomar. De kan även förekomma vid användning av vissa läkemedel eller droger. Du kan också utveckla en psykos efter en längre tids sömnbrist eller stress. Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni.
Dessa symtom är vanliga vid psykos:
- Vanföreställningar.
- Hallucinationer.
- Tankestörningar.
- Förlust av tidigare förmågor.