Magnetstimulering – ny behandlingsmetod mot depression

För patienter inom psykiatrin med medelsvår till svår depression finns nu en ny behandlingsmetod på plats, där korta magnetpulser mot huvudet stimulerar nervceller i hjärnan. ”Erfarenheterna är goda från andra håll, men det är något helt nytt i Norrbotten”, säger Göran Nilsson, enhetschef inom slutenvården på Psykiatrin Sunderbyn.

Sofia Oja, cheföverläkare, tar emot de elektromagnetiska impulserna mot huvudet i Psykiatrin Sunderbyns nya magnetstimuleringsapparat.

Det finns en långsiktig plan för hur psykiatrin i Norrbotten ska stärkas. Några exempel på vad som redan påbörjats är:  

• Införandet av SPOT-team med möjlighet att besöka patienter i deras hem.
• Att samtliga tillgängliga vårdplatser i slutenvården nu hålls öppna.
• Planering av en helt ny byggnad för rättspsykiatrin i Öjebyn.
• En psykologutbildning har startats på Luleå tekniska universitet. 
• Samverkan med patientorganisationer har stärkts. 
• Barn- och ungdomspsykiatrin har utvecklats genom uppstart av En väg in och en ny länsklinik för barn- och föräldrahälsa.

Nu finns också en ny behandlingsmetod mot depression: rTMS, vilket står för repetitiv transkraniell magnetstimulering. Två utrustningar har köpts in till en pilotverksamhet i Sunderbyn samt Piteå. 

Sara Holmberg kommer att sköta behandlingarna med magnetterapi av upp till sex patienter per dag. Här står hon vid den fototapet som man kan fästa sin blick på när man sitter i behandlingsstolen. 

Utbildning på Akademiska 

På Psykiatrin Sunderbyn är det överläkaren Sofia Oja som i första hand beslutar vilka patienter som ska få tillgång till behandlingen medan undersköterskan Sara Holmberg är den som kommer att utföra den. 

– Vi kommer totalt att ha fyra personer som har kompetensen, säger Göran Nilsson, enhetschef inom slutenpsykiatrin och en av dem som gått utbildningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

– De nordligaste maskinerna har fram tills nu funnits i Skellefteå, som har lång erfarenhet av att arbeta med magnetstimulering. De har också varit hos oss och och hjälpt till vid installationen, säger han. 

Jämfört med ECT (det som i dagligt tal ofta benämns “elchocker”) är rTMS, magnetstimulering, en mildare behandling. Patienten behöver inte vara nedsövd utan kan gå hem direkt efteråt, möjligen med svag huvudvärk, men annars inga biverkningar. 

Verkar länge 

– Målgruppen är öppenvårdspatienter där läkemedelsbehandlingen inte haft tillräcklig effekt. I vissa fall kan behandlingarna även påbörjas då patienten är inlagd, säger Göran Nilsson. 

Han tillägger att magnetstimulering bedöms vara ett mer långtidsverkande alternativ till den nässpray som också ges till vuxna med depression.

Cheföverläkare Sofia Oja testar den nya rTMS-maskinen, som skickar ut elektromagnetiska impulser mot hjärnan. 

Lång varaktighet 

Utvärderingar från bland annat USA, där metoden använts länge, är goda och det finns stora förhoppningar på att magnetstimuleringen ska vara effektiv för de patienter som berörs i Norrbotten. 

– Varaktigheten sitter i flera månader, upp till ett år eller mer, men ibland kan man behöva göra en boost om depressionen återkommer, säger Göran Nilsson. 

Sara Holmberg, som kommer att jobba heltid med behandlingarna, räknar med att kunna ta emot upp till sex patienter varje dag och hon kommer att sitta med vid varje tillfälle. 

– För patienten handlar det om att slappna av i behandlingsstolen där de kan fästa blicken mot en fototapet med sommarmotiv, säger hon. 

Göran Nilsson, Sofia Holmberg och Sofia Oja ser fram emot att kunna erbjuda patienter med medelsvår till svår depression behandling i magnetstimuleringsapparaten.

Upprepas 

För de patienter som erbjuds behandling kommer den att behöva upprepas fem dagar per vecka under fyra till sex veckors tid. Varje behandlingstillfälle tar 40 minuter och lite längre första gången då apparaten ska kalibreras mot patienten. 

Patienten får sätta på sig en tunn mössa där den optimala punkten för magnetstötarna markeras vid kalibreringen – så att magneterna kan riktas dit vid de fortsatta behandlingarna.  

– När de kommer nästa gång vet vi vilka inställningar det ska vara, säger Sara Holmberg. 

Fotnot: Hur känns det då? Undertecknad fick testa tio minuter. För att göra verkan och få fingrar och ansiktsmuskler att smårycka som följdeffekt av stimuleringen ställdes styrkan succesivt upp och knackandet mot huvudet intensifierades allt eftersom. Trots den korta varaktigheten kändes det efteråt avslappnande med ett klarare sinne - som efter en kraftfull huvudmassage. Vanligt är annars att patienten efter en normallång session efteråt upplever viss trötthet, huvudvärk och yrsel, men de långsiktiga effekterna brukar generellt vara väldigt positiva.

Text och foto: Jonas Hansson