Så blir barn delaktiga i sin egen vård

Hur får man barn att förstå, vilja och kunna vara delaktiga i sin egen vård? Inom barn- och ungdomspsykiatrin är delaktighet viktigt och börjar redan vid den första kontakten.

När ett barn kommer till barn- och ungdomspsykiatrin kan situationen vara ny, oviss och ibland oroande. Därför är det viktigt att ge information på ett sätt som är anpassat efter ålder, mognad och behov.

– Det handlar mycket om att förklara vad som ska hända och varför, så att barnet känner sig tryggt och förstår sin roll, säger psykologen Ulrika Hjärne, som arbetar med utredningar av barn och unga.

Arbetet med delaktighet börjar redan innan första besöket. Familjen får information om hur utredningen går till, vad de olika besöken innebär och vad som väntar.

För en del barn kan det vara en trygghet att i förväg få veta hur rummet ser ut eller vad som väntar under besöket. Bilder från mottagningen eller en enkel förklaring kan göra det lättare att förbereda sig.

Barnets röst

När barnet kommer till mottagningen är det viktigt att vårdpersonalen pratar direkt med barnet, inte bara med de vuxna runt omkring. Genom enkla frågor får barnet möjlighet att berätta vad det vet, tänker och känner om situationen.

– Vi frågar till exempel om barnet vet varför det är här och vad det tänker om det. Det blir ett sätt att öppna upp för samtal och göra barnet delaktigt, säger Ulrika Hjärne.

Att vara delaktig kan också handla om små val som skapar trygghet. Exempelvis att få vara med och bestämma om en förälder ska vara med i rummet eller inte.

– Barn ska få vara delaktiga, men det behöver ske på deras villkor. De ska inte behöva sitta med i situationer som känns obekväma eller där man pratar över huvudet på dem, säger Ulrika Hjärne. 

Delaktighet - en förutsättning

För att vården ska kunna göra en rättvis och träffsäker bedömning behöver barnet vara med i processen utifrån sina egna förutsättningar. Under en utredning träffar man vårdpersonal vid ett eller flera tillfällen och får göra olika uppgifter som kan handla om till exempel språk, minne eller problemlösning. Samtidigt samlar vården in information från föräldrar och ofta även skolan för att få en helhetsbild av barnet.

– Det går inte att genomföra en utredning om barnet inte är med. Vi behöver skapa ett samarbete där de känner att det här görs för att hjälpa dem, säger hon.

Att göra barnet delaktigt handlar därför inte bara om inflytande, det är också en förutsättning för att vården ska fungera så bra som möjligt.

Informationen anpassas

När utredningen är klar går vården igenom resultatet tillsammans med familjen. Barnet är alltid välkommet att vara med och informationen anpassas efter vad som fungerar bäst.

I vissa fall ges extra stöd i form av ett särskilt samtal eller information som är utformad direkt för att barnet lättare ska förstå. Att göra barn delaktiga kräver tid, lyhördhet och anpassning - men det gör också skillnad.

– När man förstår vad som händer, känner sig trygg och får vara en del av processen blir det lättare att skapa ett bra samarbete. Målet för oss är att barnet ska känna att det här är något som görs för att hjälpa, säger Ulrika Hjärne.

Ulrika Hjärne arbetar i Kalix, men är verksam inom BUP i hela länet och är ibland i Luleå.

 

Fakta: Så fungerar barn- och ungdomspsykiatrin i Norrbotten

Region Norrbotten arbetar med stegvis vård för barn och unga vilket innebär att stöd och behandling ges i olika nivåer (steg) utifrån behov. Modellen syftar till att ge rätt insatser i rätt tid, på rätt nivå. 

En väg in fungerar som ett gemensamt kontaktcenter för hela länet, oavsett var i Norrbotten du bor kan du som ungdom eller vårdnadshavare vända dig hit för en första bedömning, råd och stöd om barn och ungas psykiska hälsa.

Här görs en första triagering, en bedömning av vilken vårdnivå som behövs. 

En väg in når du på telefon: 010-452 63 64. De har öppet helgfria vardagar klockan 07.30 -16.00.  Övriga tider hänvisas du till 1177.

Alla mår dåligt ibland. Att må dåligt kan kännas på olika sätt och bero på många olika saker. På norrbotten.se/forbarnochunga hittar du fakta, självhjälp och tips på vad du kan göra för att ta hand om dig själv och din psykiska hälsa.

 

Text: Charlotte Högnelid
Foto: Ulrika Englund