Kvalitet är vardag för rehabmedicin
Vad krävs för att hålla hög kvalitet på vården, år efter år? När rehabiliteringsmedicin nyligen fick sin CARF-ackreditering förlängd för femte gången i rad handlar det inte om ett enskilt resultat, utan om ett långvarigt, systematiskt arbete som sitter i väggarna.
På avdelning 41, neurorehabiliteringen vid Sunderby sjukhus, pågår rehabilitering dygnet runt. Här vårdas patienter med neurologiska skador och sjukdomar som stroke, ryggmärgsskador och traumatiska hjärnskador, ofta i ett tidigt skede, där behoven är stora och återhämtningen intensiv.
Certifikaten från årens ackrediteringar pryder väggen hos neurorehab.
– Patienterna är i en annan fas i livet här. Det är mycket medicinskt krävande, och ofta starten på rehabiliteringen, säger Sandra, specialistundersköterska som arbetat på avdelningen i tolv år.
Rehabiliteringsperioden är i snitt runt en månad, med flera träningspass per dag och ett helt team runt varje patient.
– Här finns alla professioner tätt på. Vi kan ta snabba beslut och justera insatserna direkt utifrån hur patienten mår, säger Christoffer Lassander, fysioterapeut.
Små steg gör skillnad
Parallellt med patientarbetet pågår ett ständigt förbättringsarbete. På avdelningen finns en förbättringsgrupp med representanter från olika professioner som regelbundet fångar upp sådant som kan utvecklas.
– Vem som helst kan lyfta något man ser. Vi testar och utvärderar, säger Christoffer.
Ett konkret exempel är när två dokumentationslistor nyligen slogs ihop till en.
– Det blev färre papper och en bättre helhetsbild av patienten över dygnet. Då kan vi till exempel se när patienten är som piggast och styra träningen dit, säger Sandra.
Christoffer ingår i förbättringsgruppen som tar hand om idéer från medarbetarna.
Två gånger i veckan samlas hela teamet för att följa upp varje patients rehabiliteringsplan. Däremellan pågår kontakten hela tiden i det dagliga arbetet.
– Kommunikation är avgörande. Vi måste prata med varandra hela tiden, säger Sandra.
Målet med patientens tid på avdelningen är tydligt, även om vägen dit ser olika ut.
– Vi vill att patienten ska känna sig redo att ta nästa steg, att kunna komma hem och fortsätta rehabiliteringen där, säger Christoffer.
Så jobbar Garnis
Samma syn på kvalitet och förbättring präglar även öppenvården. På Garnis Rehabcenter i Boden får patienter från hela länet specialiserad rehabilitering.
Hit kommer patienter med neurologiska sjukdomar och skador, liksom personer med långvarig smärta eller utmattningssyndrom. Rehabiliteringen handlar övergripande om att förbättra funktion, stärka livskvaliteten och göra det möjligt att vara mer delaktig i vardagen.
– Vi jobbar hela tiden med förbättringar. Det kan vara sådant som dyker upp i det dagliga, säger Maja Hofman, fysioterapeut.
På Garnis är förbättringsarbetet inbyggt i veckostrukturen.
– Varje vecka pratar vi om sådant som dykt upp, fördelar ansvar och följer upp. Det går som på rull under hela året.
Rehabiliteringen är teambaserad och sker ofta genom tidsavgränsade program, både i grupp och individuellt. Den utgår från patientens mål och förutsättningar, samtidigt som gruppformatet ger möjlighet att dela erfarenheter med andra i liknande situation.
Elsa Lindfors Eriksson, arbetsterapeut på Garnis, beskriver hur utvecklingsarbetet är en självklar del av kulturen.
– Vi har utvecklingsträffar kontinuerligt där vi utvärderar hur det fungerar och vad vi kan göra bättre. Det är allas ansvar.
Hon betonar också att introduktionen är en viktig del för nya medarbetare.
– Man behöver förstå helheten i rehabiliteringen och hur alla professioner hänger ihop för patientens skull.
Arbetsterapeuten Elsa och fysioterapeuten Maja jobbar tillsammans på Garnis Rehabcenter.
Kvalitet som självklarhet
Att arbetssätten håller över tid syns också i den återkommande internationella granskningen. Rehabiliteringsmedicin i Region Norrbotten har varit CARF‑ackrediterad sedan 2013 och fick i år ackrediteringen förlängd för femte gången i rad. Resultatet speglar ett arbete som byggts upp över lång tid.
Att medarbetarna sällan pratar om sitt arbete i termer av ”kvalitetsarbete” är inget som förvånar Susanne Hellgren, enhetschef för Garnis Rehabcenter, smärtrehab och smärtmottagningen.
– Vi har arbetat strukturerat med detta i många år. Arbetssätt som från början byggde på externa krav är i dag helt naturliga. De är implementerade i vardagen, både hos personal och ledning, säger hon.
En viktig del i arbetet är också att följa upp och utveckla rehabiliteringen utifrån data och patienternas egna erfarenheter. För att se hur insatserna fungerar mäter verksamheten patienternas framsteg, till exempel aktivitet, livskvalitet, stressnivå och sömn, genom nationella kvalitetsregister. Samtidigt tas synpunkter in via patientnöjdhetsenkäter.
– Det ger oss en bild av vad som faktiskt gör skillnad. Patienternas feedback är väldigt viktig och påverkar hur vi utvecklar våra insatser vidare, säger Susanne.
Susanne Hellgren och Maja Hofman under firandet av den förlängda ackrediteringen. Foto: Verksamheten
Susanne har ett övergripande ansvar för arbetet och är själv internationell granskare inom rehabilitering. När hon blickar framåt ser hon framför sig verksamheter som är ännu bättre kända och mer tillgängliga för de patienter som behöver rehabilitering.
– Fokus på bra flöden, olika sätt att erbjuda rehabilitering och att använda personalens tid till direkt patientarbete är det vi satsar på, säger hon.
På såväl avdelning 41 som Garnis Rehabcenter märks samma sak: kvalitet är inget särskilt projekt. Det är något som görs varje dag, i mötet med varje patient. Och det är just därför det håller över tid.
Text och foto: Ida Edström
Vad är CARF?
CARF står för Commission on Accreditation of Rehabilitation Facilities och är en internationell kvalitetsackreditering för verksamheter inom rehabilitering. Vid den senaste granskningen beviljades Norrbottens rehabiliteringsverksamhet tre års förlängning, vilket är den längsta möjliga perioden.