Starkare stöd för patienter med röst- och talrubbningar

Norrbotten bygger nu upp ett starkare stöd för patienter med röst- och talrubbningar. Det innebär bland annat att patienter slipper åka till Umeå för behandlingar och operationer. I centrum står ST läkaren My Bergman, som utbildar sig till regionens första foniater, röst- och talspecialist, på heltid.

ST-läkaren och blivande foniatern My Bergman demonstrerar det böjliga videoendoskopet på Katarina Olofsson. Det har en inbyggd kamera och ljuskälla och används för att undersöka näsa, svalg och stämband. Innan det stoppas in i ena näsborren bedövas med spray och gel.  

I samband med att My Bergman 2020 sidoutbildade sig i röst- och talrubbningar på öron/näsa/hals-kliniken i Umeå väcktes intresset för foniatri på allvar – det vill säga utredning och behandling av röst, luftväg och sväljning.

Det noterades av foniatern Katarina Olofsson som fem år senare själv började jobba i Norrbotten med ett specifikt uppdrag att utbilda My Bergman i sin specialitet. Parallellt handleder hon två doktorander på Umeå universitet.

– Jag planerar att gå i pension 2029 och My kommer att bli färdig foniater strax innan dess. Dessutom är förhoppningen att vi ska påbörja utbildning av ytterligare en kollega på kliniken för att få en stabilitet i verksamheten, säger Katarina Olofsson.

My Bergman kommer när hon är färdig röst- och talspecialist att vara den första läkaren i Norrbotten som är det på heltid. Professorn och foniatern Katarina Olofsson handleder henne under hennes sista år innan pension.

Stor andningspåverkan

I och med att Norrbotten nu har spetskompetens i röst- och talrubbningar behöver patienter inte längre remitteras till Umeå, något som är särskilt tacksamt för de patienter som behöver regelbundna injektioner i halsen. Det ges bland annat vid stämbandsförlamning och förträngningar i luftstrupen, så kallad subglottisk stenos.

– För de patienterna, huvudsakligen kvinnor, är andningspåverkan stor. Det leder till en mycket låg livskvalitet och är obehandlat potentiellt livsfarligt, säger Katarina Olofsson.

Toppmoderna instrument

Även de patienter som behöver opereras slipper åka till Umeå.

Bland annat kan stämbandsoperationer på grund av både elakartade och godartade tumörer nu opereras på Sunderby sjukhus, liksom de som har Zenkerdivertikel, ett bråck i svalgväggen som skapar sväljningssvårigheter.

På öron/näsa/hals-kliniken finns toppmoderna instrument som exempelvis ett videoendoskop med en kamera som spelar in undersökningen. Det förs in genom en av näsborrarna och kan följas av foniatern och patienten på en skärm.

– Större delen av alla våra behandlingar görs på mottagningsrummet, som är en mer avslappnad miljö för patienten, säger My Bergman.


My Bergman berättar att öron/näsa/hals-kliniken bland annat har ett samarbete med Musikhögskolan i Piteå kring professionella sångare vars röster sviktar.

Samarbete med logopeder

Hon berättar också att de har en hel del samarbete med andra specialiteter, exempelvis neurolog, reumatolog och barnläkare. Det största samarbetet sker med logopederna.

– Deras kunskaper i rehabilitering är väldigt viktigt för mig och vi lär oss av varandra. Vi foniater står för diagnostiken och de för rehabiliteringen. Sedan en tid tillbaka har vi också återupptagit en gemensam sväljningsmottagning, säger My Bergman.

My Bergman visar hur de med hjälp av en docka utbildar kollegor som har kontakt med patienter som har en trakealkanyl. Det vill säga en kirurgiskt skapad öppning i luftstrupen för att säkerställa en fri luftväg.

Sångare, skådespelare och idrottare

En lite annorlunda del av foniatrins arbete är samarbetet med Musikhögskolan i Piteå.

– Där möter vi bland annat professionella sångare vars röster sviktar. Det gäller även skådespelare på teatern. Vi möter också unga idrottare och elitidrottare som har svårt att få in luft i luftvägen när de presterar maximalt. Vi undersöker luftvägen med videoendoskopet samtidigt som de sitter på en spinningcykel, säger My Bergman.

Ytterligare en grupp som hanteras inom foniatrin är patienter med trakealkanyl på halsen.

– Vi utbildar tillsammans med våra trakeotomisköterskor kollegor i både omvårdnad och i att hantera ett stopp i kanylen. Till vår hjälp har vi bland annat en docka. Vi har också genomfört andra utbildningar för operationspersonal och narkosläkare och planerar nu en utbildning i foniatri för distriktsläkare, säger My Bergman.

Text och foto: Jonas Hansson


Professorn och foniatern Katarina Olofsson kan utan problem härma olika patienters röst- och talrubbningar. ”Jag hör oftast på en gång vad de har för problem efter att ha träffat så många patienter under nästan 25 år”, säger hon.