Julafton på Sunderby sjukhus

Det snöar ihärdigt den 24 december i Sunderbyn. En enda persons fotspår löper uppför trappen till akutpsykiatrin och vittnar om en lugn kväll. "Många patienter har traumatiska minnen från barndomens jular", säger Joakim Krigholm sjuksköterska på akutpsykiatrisk avdelning 30A.

Flera ur personalen möter upp när det ringer på dörrklockan. Efter en viss screening blir det klarlagt att besöket består av en regionanställd och inte en vårdsökande norrbottning.

– Det är lugnt här idag, många patienter är på permission. Vi i personalen har skramlat till julklappar för de som är kvar, berättar Joakim Krigholm, och håller upp en rosaglittrig presentpåse.

Han packar upp chips, lösgodis och prickiga mystofflor. Egentligen skulle den fd stockholmaren ha varit ledig. Eftersom familjen finns i södra Sverige så anmälde sig sjuksköterskan att jobba i stället; ett dubbelpass mellan 6.45 och 22.00.

Joakim Krigholm visar julklappen som patienterna får. Personalen har samlat in pengar för att kunna köpa.

Stämningen är lugnare en dag som denna bland personalen och det smittar av sig på patienterna. Tillsammans firar de jul med gröt till lunch och julbord på kvällen. Kalle Anka på TV verkar de flesta vid det här laget ha tröttnat på.

Dåliga minnen av jul

Avdelning 30 A har 8 platser för bland annat akut psykotiska och/eller suicidala människor.

– Vi försöker sitta tillsammans med de som mår dåligt. Många har trauman och dåliga minnen från julfiranden när de var små. De mår extra dåligt just de här dagarna. Jag försöker fokusera på de positiva minnena. Julklappar som man fick som liten till exempel. De som firar med familjen kan bli sämre när livet återgår till ensamhet i mellandagarna, säger Joakim Krigholm.

Han kom upp till Luleå från Norrtälje för att plugga till sjuksköterska på LTU. Direkt efter utbildningen började han jobba inom akutpsykiatrin i Sunderbyn.

"Många har trauman och dåliga minnen från julafton när de var små. Jag försöker hjälpa patienten att fokusera på det positiva", säger Joakim Krigholm.

Lågaffektivt bemötande

– Jag tycker om att arbeta med hela människan och det själsliga. Att motivera människor till förbättringar är inte det lättaste. Har man till exempel brutit ett lårben är det i princip alltid samma medicin och rehab som gäller för patienterna. Det funkar definitivt inte här. Alla individer reagerar olika på mediciner och annan behandling. Jag har blivit bra på att se tecken och utveckla ett sjätte sinne. Vi jobbar med lågaffektivt bemötande. Det värsta du kan göra är att skrika tillbaka till någon som är upprörd, säger Joakim Krigholm.

Mycket har blivit bättre med de nya lokalerna; pingisbord, lugna rummet och en innergård där patienter får gå ut när de vill. Utmaningen är platsläget. En avdelning fungerar som lättvård och är bara öppen på vardagar.

Bra känsla 

Julafton 2023 på avdelning 30C sammanfattar Joakim med att det har varit en bra känsla även i personalen att fira jul på jobbet och äta tillsammans. En del godis har gått åt, säger han och skrattar innan han visar vägen ned i kulverten som förbinder det nya och gamla psykiatrihuset med den stora huvudbyggnaden.

Bristen på vårdplatser är en utmaning, enligt Joakim Krigholm.

Kvartett klarar allt

Nästa stopp är avdelning 51. Där sköter en kvartett unga tjejer allt på julaftonskvällen: undersköterskorna Ida Karlsson och Frida Johansson tillsammans med sjuksköterskorna Stina Larsson och Matilda Väringstam, alla i åldrarna 19-26 år. Att få ihop en gruppbild är svårt. Larmen går och tjejerna turas om att rusa i väg. På avdelningen ligger kirurg- och urologpatienter, många nyopererade. När klockan slog 15 hämtade kvartetten patienterna i rullstolar och bjöd på pepparkakor framför Kalle Anka i matsalen.

Frida Johansson, Ida Karlsson, Stina Larsson och Matilda Väringstam hade hand om avdelning 51 på julaftonskvällen.

Nu har det gått några timmar sedan dess och på TV visas Karl-Bertils julafton. En julgran med röda julkulor står intill tv:n och i fönstret lyser en adventsljusstake upp. Apelsiner ligger i en korg vid luckan in till köket. De fyra i personalen har alla juldiadem i håret med tomtemössor och renhorn.

Undersköterskan Ida Karlsson är den enda som kan stanna kvar en kort stund och svara på frågor. Hon har jobbat sedan 13.30 och slutar 22.00. Hennes uppgifter är att ta kontroller, dela ut mat och kläder till patienterna. Helt enkelt hjälpa dem utifrån deras behov.

Ida Karlsson har inte haft många lugna stunder på julafton på avdelning 51.

– Vi har jobbat på här som en helt vanlig dag och har haft mycket att göra hela tiden. Avdelningen är full så när som på en plats. Det dröjer nog inte länge förrän den är fylld, tror Ida, som jobbar på julafton för första gången i sitt liv.

Familjen tyckte så klart att det var tråkigt, men några i släkten jobbar skift så förståelsen fanns.

När Ida ilar i väg till patienterna fortsätter vandringen genom Sunderby sjukhus, folktomt och med nedtonad belysning, den inre vägen mot akuten.

Jul-knytis

Precis vid avresa mot sjukhuset har SVT ringt med frågor om en bilolycka som skett under eftermiddagen. I vanliga fall brukar LANS kontaktas via telefon men nu kommer begäran genom luckan i receptionen. Ann-Louise Granström blir så klart förvånad. Kommunikatör i beredskap är på plats.

Sjuksköterskan Ann-Louise Granström förser kommunikationsavdelningen med skaderapport. En bilolycka har skett under eftermiddagen.

Ann-Louise lotsar genom akuten och de första som kommer i korridoren är två sjuksköterskor med röda kuddar under armarna. Sophia Elmesten och Elsa Vesterlund har stabiliserat trauma efter en bilolycka.

– Vi har en bra jul här i kväll. Relativt lugnt. Personalen har haft knytis och hunnit äta tillsammans, säger sköterskorna innan de bär bort kuddarna.

Även ST-läkaren David Lindbäck tycker att det varit lugnt och skönt. Han började 18.00 och på två timmar har bara en patient behövts undersökas. Nio på juldagens morgon går han av passet.

Sjuksköterskorna Sophia Elmesten och Elsa Vesterlund har stabiliserat trauma efter en bilolycka.

ST-läkaren David Lindbäck jobbade julaftonskväll fram till nio på juldagens morgon.

Många utryckningar på julafton blev det för Evelina Isaksson och Fanny Holmlund, ambulansen.

Ambulanssjuksköterskan Fanny Holmlund och ambulanssjukvårdare Evelina Isaksson har haft full rulle sedan åtta på morgonen.

– Det har varit stressigt. Vi är en bil kort. Då blir det lite mycket, säger Evelina och Fanny innan de försvinner mot nästa uppdrag

IVA uppskattat

Ledningsansvariga sjuksköterskan Ann-Louise ska fortsätta med annat och skickar upp hissen till våningen där intensivvården bedrivs. Lokalen är jättestor och överskådlig. Vid ingången till varje rum sitter en ur personalen. Flera andra finns i det gemensamma utrymmet. Fem ur IVA-personalen samlas i ett ledigt rum. Belysningen är fantastisk för fotograferande inomhus på en av årets mörkaste kvällar.

IVA-sjuksköterskorna Sara Gullsten, Anna-Karin Näslund, Angelica Forsberg, Ida Holmlund och IVA-undersköterskan Malin Sundkvist ställer sig framför den avancerade utrustningen.

IVA-sjuksköterskorna Sara Gullsten, Anna-Karin Näslund, Angelica Forsberg, Ida Holmlund och IVA-undersköterskan Malin Sundkvist jobbade på julaftonskväll.

De skickar en inspelad julhälsning från intensivvårdsavdelningen till norrbottningarna, som när den publicerats en timme senare, snabbt blir en raket på Region Norrbotten facebooksida.

Att samhällets stöttepelare som jobbar dygnet runt, årets alla dagar är uppskattade råder det ingen tvekan om.

Text och foto: Eva Marie Svensson