Hälsocentralen – en plats att nå äldre och anhöriga

Projektet Nära äldre pågår vid hälsocentralerna i Råneå och på Örnäset. Syftet är att nå äldre och deras anhöriga i tid, innan svårigheter accelererar. ”Vi vill arbeta mer förebyggande, med stöd i ett tidigt skede”, säger Pauliina Stjärnström, biståndshandläggare vid socialtjänsten i Luleå.

Det är tisdag förmiddag och höstsolen lyser över Råneå hälsocentral. Inne i den kombinerade vänthallen och receptionen har Pauliina Stjärnström en egen hörna. Där finns hon till hands, svarar på frågor och delar ut broschyrer. Enskilda möten – fysiska och per telefon – sker däremot i ett rum i närheten.

– Genom att befinna mig på en plats där många äldre och deras anhöriga rör sig får jag kontakt med rätt målgrupp, säger hon.

Satsningen vänder sig främst till äldre personer som bor i eget boende, men även andra vuxna i behov av stöd kan komma ifråga. Efter en försiktig start i våras, följt av ett sommaruppehåll, är arbetet nu i full gång.

Under utveckling

Pauliina Stjärnström delar sin tid mellan hälsocentralerna i Råneå och på Örnäset, med två respektive tre dagar på varje ställe. Nära äldre-projektet omfattar även en seniorlots som hjälper ensamma äldre med praktiska uppgifter (se fakta nedan).

– Våra arbetssätt och arbetsuppgifter är under utveckling. Just nu handlar det främst om att etablera rollerna och sprida information om vad vi kan hjälpa till med, säger Pauliina.

Två dagar i veckan befinner sig Pauliina i väntrummet på Råneå hälsocentral. ”En del besökare kommer spontant fram och vill prata. Även om de inte själva behöver hjälp är det bra att information om stödinsatser sprids i samhället”, säger hon.  

Nära äldre drivs med statliga medel och utvärderas allt eftersom. Projekttiden sträcker sig till december.

– Många av dem jag möter känner inte till vilket stöd som finns att få, så jag hoppas förstås att det ska bli en fortsättning.

Underlättar i vården

UIrica Adolfsson är enhetschef på Råneå hälsocentral. Hon beskriver Nära äldre som ett vinnande koncept, som även underlättar för de anställda på hälsocentralen.

– Vid ett vårdbesök kan våra medarbetare upptäcka att en person har behov av annat stöd utöver det medicinska. I stället för att leta efter rätt ingång till kommunen och ta ärendet vidare den vägen kan de enkelt fråga Pauliina om råd. De kan också fråga vårdtagaren om de vill att Pauliina ska ringa upp, säger hon.

Varje vecka informerar Ulrica personalen om vilka dagar biståndshandläggaren kommer att vara på plats.

– Hälsocentralen och socialförvaltningen har i grunden samma mål. Allt handlar om att göra det så bra som möjligt för våra medborgare, säger hon.

Informationsmaterial om olika typer av stöd finns att hämta.

Trötta anhöriga

Pauliina Stjärnström får en hel del frågor från anhöriga som har lagt märke till vad den äldre kämpar med på hemmaplan. Det handlar ofta om en kombination av fysiska, psykiska, sociala och strukturella utmaningar. Svårigheter att ta sig fram, få i sig näringsriktig mat, hålla bostaden ren, otrygghet, ensamhet… Listan kan göras lång.

– Jag ska fungera som länken mellan olika instanser och lotsa vidare, till exempel när det handlar om trygghetslarm, matleveranser och mötesplatser. När det gäller hemtjänst kan jag som biståndshandläggare utreda behov och bevilja insatser, berättar hon.

En del anhöriga känner sig tyngda av allt ansvar och all oro, något som kan påverka deras egen hälsa.

– För dem finns bland annat anhörigstöd att få och anhöriggrupper att vända sig till, säger hon.

Det finns hjälp att få, men långt ifrån alla känner till vad som finns, berättar Pauliina Stjärnström. Enhetschefen Ulrica Adolfsson beskriver satsningen som ett vinnande koncept.

Kognitivt stödteam

Pauliina Stjärnström har noterat några områden där samarbetet mellan vården och kommunen skulle kunna förbättras. Det gäller till exempel när en person får en demensdiagnos.

– I det läget vore det värdefullt att informera både patienten och dess anhöriga om det kognitiva stödteam som finns i Luleå kommun. Teamet håller bland annat i utbildningar och i anhöriggrupper. På så sätt skulle människor inte behöva känna sig lika ensamma i den nya situationen, säger hon.

Negativ spiral går att bryta

Ulrica Adolfsson har själv en bakgrund som enhetschef inom socialtjänsten i Luleå kommun. Utifrån den erfarenheten ser hon tidiga insatser som avgörande för att hejda den negativa spiral som en del äldre hamnar i.

– Du sitter ensam och blir alltmer isolerad. Du äter sämre, du får inte i dig tillräckligt med vätska, du blir svag och ramlar, ja då är risken är stor att du till slut hamnar hos oss på hälsocentralen eller på akutmottagningen. Med tidiga, förebyggande insatser kan äldre må bättre och klara sig längre hemma, säger hon.

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta: Nära äldre

Projektet går ut på att arbeta förebyggande och möta människor på nya platser i samhället. Det består av två delar – biståndshandläggare på hälsocentral och seniorlots.

• Biståndshandläggaren möter äldre och anhöriga på hälsocentralerna i Råneå och på Örnäset. Hon informerar, ger råd och handlägger ansökningar.
• Seniorlotsen stödjer äldre i Luleå kommun med olika kontakter och hjälper till med praktiska göromål. Det kan till exempel handla om bankärenden, flytt av möbler och sanering av bostäder. Hjälpen ges till personer som saknar stöd från annat håll och inte själva kan lösa problemen.
• Luleå kommun är huvudägare till projektet, som genomförs tillsammans med Region Norrbotten.