Ultraljud stärker primärvården i Norrbotten

Två personer tittar på en skärm.
Med hjälp av ultraljud kan Maja Johansson, ST-läkare i allmänmedicin, ”titta under huden” på patienten, ett bra komplement till övriga undersökningar. Därmed förväntas också antalet patienttransporter från Arjeplog till Piteå sjukhus och Sunderby sjukhus att minska, resor på 22 respektive 25 mil enkel väg från hälsocentralen.

Patientnära ultraljud är ett värdefullt verktyg i primärvården. Nu har ytterligare 19 allmänläkare i Norrbotten fått utbildning i att använda tekniken. ”Det sparar tid för oss, för patienterna och för våra kollegor på sjukhusen. Dessutom minskar Region Norrbottens kostnader för patientresor”, säger Ilia Agalakov, ST-läkare i Övertorneå.

Patientnära ultraljud, även kallat PoCUS, gör det enklare för vårdpersonal att bekräfta eller utesluta olika diagnoser. För allmänläkaren fungerar det som ett komplement till stetoskopet och den fysiska undersökningen av patienten som görs i stunden.

Ilia Agalakov och Jesper Flodin är verksamma som ST-läkare i allmänmedicin på Övertorneå hälsocentral. De har båda använt sig av ultraljud under ett par års tid.

– Responsen från patienterna har varit enbart positiv, berättar Ilja Agalakov.

Under hösten 2024 fick de möjlighet att fortbilda sig vid Ultraljudsakademin på Sankt Görans sjukhus i Stockholm. Deltog gjorde även två kollegor från Haparanda och Övertorneå. Påföljande år gick två läkare till i östra Norrbotten samma kurs.

Medel från RCC Norr

I mitten av september var det dags för 19 ST-läkare och allmänspecialister att samlas på Sunderby folkhögskola för en intensivkurs i patientnära ultraljud.

Under två dagar varvas föreläsningar med praktiska moment. För innehållet svarar Colligo, ett externt vårdutbildningsföretag. Satsningen genomförs med hjälp av medel från Regionalt cancercentrum norr, RCC Norr.

Ultraljudsteknik övas.

Råneå hälsocentral, med närmare fyra mil till Sunderby sjukhus, kommer också att använda sig av ultraljud vid undersökningar. Här övar allmänläkaren Linda Sandberg på tekniken medan Miriam Hofmann, ST-läkare, agerar patient.

– Det är den första riktade utbildningen i patientnära ultraljud som specifikt vänder sig till läkare vid glesbygdshälsocentraler i Norrbotten. Deltagarna får lära sig något som kan göra verklig skillnad i det kliniska arbetet, säger Ilia Agalakov, som tillsammans med Jesper Flodin finns på plats som hjälpinstruktör.

Koordination

På schemat står bland annat skanning av bukaorta, hjärta, lungor, urinvägar, gallblåsa och gallvägar. Fem stationer med ultraljudsutrustning och britsar har ställts i ordning i konferenslokalen. Där utför läkarna undersökningar på varandra och diskuterar tillsammans med utbildningsledarna vad man ser på skärmen.

Själva handlaget är viktigt och något som behöver övas upp. För att få fram en tydlig bild och ställa en korrekt diagnos används ett antal bestämda rörelser, där ultraljudsgivaren (proben) förs över patientens kropp.

Två personer tittar in i kameran.

Ilia Agalakov och Jesper Flodin, ST-läkare i allmänmedicin i Övertorneå, nyttjar regelbundet ultraljud när de undersöker sina patienter. Nu vill de se en bred kompetenshöjning på området, något som skulle gagna många norrbottningar.

Jesper Flodin är lika glad som Ilia Agalakov över att utbildningen nu blivit av. Även han ser ultraljud som en förutsättning för en god och nära vård på orter i länet som ligger en bit från sjukhusen.

– Det är jättebra att vi nu kan erbjuda en introduktionsutbildning på hemmaplan för alla intresserade. Patientnära ultraljud är något man pratar allt mer om i hela landet; intresset ökar stadigt. Framför allt på hälsocentraler i glesbygd är det något som är väldigt användbart, säger han.

Vad betyder det för dig som läkare i Övertorneå att kunna göra ultraljudsundersökningar?

– Vissa handläggningar kan förenklas och bedömningarna blir säkrare. Undersökningen kan bekräfta det man anat eller göra att man hittar något helt annat, fynd som ibland innebär att det blir superakut. I Övertorneå har vi dessutom en avdelning med inneliggande patienter, många är äldre. Där är också ultraljud något vi regelbundet använder oss av.

Enklare ställa diagnos

Patientnära ultraljud kan till exempel användas som stöd vid utredning av cancerrelaterade tillstånd och förekomst av vätska i buk- och brösthåla. Symtom på djup ventrombos – blodpropp i en djupt liggande ven – är ett annat tillfälle då tekniken med högfrekventa ljudvågor kan göra stor nytta.

Statistiskt sett är det ingen vanlig åkomma, men vid minsta misstanke behöver läkaren ändå skicka patienten på kontroll.

– Det är en lång resa för en äldre och skör patient att åka från Övertorneå till Kalix eller Sunderbyn för en undersökning som tar fem minuter. Med ultraljud kan vi påvisa om det är en blodpropp och påbörja behandlingen direkt på hälsocentralen. Om det inte rör sig om ventrombos slipper patienten resan, samtidigt som sjukhusets resurser kan användas till annat, förklarar Ilia Agalakov.

Genomgång av ultraljudsteknik.

Maja Johansson har drivit på om att få en ultraljudsapparat till Arjeplog och nu är den på plats. Lorenz Risk-Plotzki, specialist i allmänmedicin, ställer upp när en bukaorta ska skannas och utbildaren Richard Svalstedt förklarar vad som syns på skärmen. Till höger Zülal Dilan Balci, läkarassistent i Arjeplog.

Tre personer samlade kring en skärm.

Sofia Åhman Näslund, specialist i allmänmedicin i Arvidsjaur, undersöker ST-läkaren Simon Ventorps kroppspulsåder och resonerar med instruktören Magnus Bager. Till höger Per Stenlund, allmänspecialist på Arvidsjaurs hälsocentral. 

Hjälp att tolka bilder

Patientnära ultraljud i primärvården ska inte jämföras med radiologiska undersökningar som granskas och tolkas av radiologer, alltså läkare specialiserade inom radiologi.

– Vi allmänläkare ersätter inte heller hjärtläkare, även om vi lyssnar på hjärtan. Däremot kan vi identifiera grova fel och slå fast om en patient måste till en kardiolog. Vi tittar också på hudförändringar, men vid minsta osäkerhet konsulterar vi en hudspecialist. På samma sätt använder vi oss av ultraljud – det är tydliga frågor vi svarar på. Om vi inte vet vad vi ser på skärmen skickar vi patienten vidare. Vi kan också be om hjälp med att tolka ultraljudsbilderna, antingen av radiolog eller akutläkare, säger Ilia Agalakov.

Lokal modell

Ilia Agalakov och Jesper Flodin har ambitionen att fortsätta driva ultraljudsutvecklingen i primärvården. Förhoppningen är att introduktionskursen ska kunna upprepas för nya ST-läkare om något år. Dessutom vill de att den ska följas av fler utbildningsinsatser, exempelvis med handledare som granskar ett antal av läkarens ultraljudsbilder och avslutas med en examination.

– Vi vill utveckla en lokal modell som liknar utbildningen på Sankt Görans sjukhus. Förutom finansiering av kurser behöver läkarna få avsätta en del tid för att kunna utvecklas på området. Med tanke på den stora nyttan med ultraljud hoppas vi att det ska gå att ordna på något sätt, säger Jesper Flodin.

Text och foto: Ulrika Englund

20-tal personer i en undervisningssituation.

Under utbildningen på Sunderby folkhögskola fick 19 ST-läkare och allmänspecialister i Norrbotten bland annat lära sig att skanna hjärta, lungor och buk. Foto: Privat

Fakta Patientnära ultraljud

  • Patientnära ultraljud kallas även PoCUS (från engelskans Point-of-Care Ultrasound). Den bärbara apparaten används av vårdpersonal direkt vid patientens sida.
  • PoCUS är vanligt inom akutsjukvård, IVA, ambulans och mödravård för att undersöka hjärta, lungor, blodkärl och buk. Nu ökar också användandet inom primärvården.
  • Utrustningen kompletterar traditionell radiologi men ersätter den inte.
  • Förutom snabb diagnostik och mer träffsäkra diagnoser leder nyttjandet av ultraljud i primärvården till mer effektiva vårdflöden. Det handlar om färre remisser, färre resor och kortare väntetider.
  • Nästa år, 2027, ska samtliga glesbygdshälsocentraler i Norrbotten plus Råneå hälsocentral ha utrustning på plats. Det innebär att nära hälften av regionens samtliga hälsocentraler får tillgång till patientnära ultraljud.